S LUTSATSER

Med denna undersökning har vi försökt att besvara följande frågeställningar:

• Hur används promotion i samband med marknadsföring av e-tidskrifter idag och vad anses effektivt i framtiden?

• Hur används utvärdering i samband med marknadsföring av e-tidskrifter idag och vad anses effektivt i framtiden?

• Vilka problem ser vi med bibliotekens marknadsföring?

• Vilka likheter och skillnader märks mellan Sverige, Nordamerika och Storbritannien?

Vi har kunnat se att de promotionmetoder som används mest idag riktar sig främst till att informera och väcka intresse hos kunden t.ex. seminarier, informerar direkt till forskare och lärare och nyheter på webbplatsen. Dessa metoder ses inte som framgångsrika. När vi frågar om vad de anser effektivast i framtiden så väljer de promotionmetoder som påverkar kunden till handling och använda tjänsten, t.ex. genom program/mjukvara, länkar från OPAC, ämneslistor och alfabetiska titellistor.

Vi har kunnat se att de utvärderingsmetoder som används är dels användarstatistik från förlag/leverantör och dels informella diskussioner. Vi har kunnat påvisa upplevda brister i dessa båda metoder dels är förlagens användarstatistik opålitlig och informella diskussioner ej tillräcklig för att kunna följa upp resultat i längden. I framtiden anses standardiserad statistik vara den allra mest effektiva metoden. Vi ser ingen efterfrågan på nya elektroniska

utvärderingsmetoder i framtiden.

Vi har kunnat konstatera en rad olika problem i samband med marknadsföringen av e-tidskrifter. Många av dessa problem kan knytas till förlagens tjänster och skulle kunna avhjälpas på sikt genom samarbete i olika former t.ex. standardisering av statistik, hjälp med online guider till databaser, arkivering. Andra problem kan knytas till bibliotekets ledning och brister i marknadsföringsprocessen t.ex. uppger biblioteken tidsbrist vilket tyder på brister i planeringen. Ett stort problem är det faktum att många bibliotek inte utvärderar sina

promotionmetoder vilket kan medföra stora förluster i tid och pengar om man satsar på fel metoder.

Vidare har vår undersökning visat på stora likheter men också några skillnader i relation till Ashcrofts undersökning av Storbritannien och Nordamerika. När det gäller promotion så använder Nordamerika fler elektroniska metoder och anser dessa vara framgångsrika, vilket tyder på att de ligger steget före Sverige och Storbritannien som vill ha elektroniska metoder i framtiden. När det gäller utvärdering så är likheterna stora mellan länderna, alla vill ha

standardiserad användarstatistik från förlagen. Intresset för kvalitativa utvärderingsmetoder är oroande lågt och skulle i framtiden kunna leda till sämre tillvaratagande av kundens behov.

Sammanfattning

Uppsatsen handlar om marknadsföring av e-tidskrifter på svenska universitets- och

högskolebibliotek. Undersökningen är i första hand fokuserad på promotion och utvärdering, d.v.s. de delar av marknadsföringen som handlar om kommunikationen med kunden. I maj 2002 skickade vi ut en enkät till Sveriges samtliga universitets- och högskolebibliotek. Vi fick en stor respons, hela 84% svarade. Syftet var att undersöka hur biblioteken marknadsför sina e-tidskrifter till användare samt att jämföra med en liknande studie som genomförts i

Storbritannien och Nordamerika. Vi var intresserade av att få reda på vilka promotion- och utvärderingsmetoder de använde och vilka de ansåg vara mest effektiva i framtiden. Vi ville också få reda på vilka problem biblioteken har i samband med marknadsföringen av e-tidskrifter.

Enkätfrågorna hade konstruerats och använts år 2001 av Linda Ashcroft. Större delen av hennes resultat finns publicerade i ett par artiklar som vi presenterade inledningsvis. Vi valde att översätta enkäten till svenska och gjorde marginella justeringar av innehåll och betydelse.

För att kunna relatera våra resultat till den förra studien valde vi samma distributionssätt via e-post och baserade även vårt urval av universitets- och högskolebibliotek på dessa grunder.

Undersökningen omfattade samtliga 38 universitets- och högskolebibliotek i Sverige.

Den teoretiska inramningen bestod av marknadsföringsteoretikern Philip Kotler och hans anhängare inom biblioteksforskningen t.ex. Eileen de Saez, Darlene Weingand, Jo Bryson. Vi riktade oss särskilt till kommunikationsdelen i marknadsföringsprocessen som har med promotion och utvärdering att göra.

Våra undersökningsresultat visar att de metoder man främst använder sig av idag t.ex. att förmedla nyheter om utveckling och tjänster på bibliotekets webbplats, att hålla seminarier till studenter om e-tidskrifter genom t.ex. introduktionskurser etc., att marknadsföra e-tidskrifter direkt till forskare och lärare. De metoder som anses effektiva i framtiden är t.ex.

program/mjukvara genom vilket bibliotekets e-tidskrifter kan sökas i ett gemensamt

gränssnitt, att använda alfabetisk titellista med länkar på bibliotekets/universitetets webbplats, att använda elektroniska länkar från bibliotekets OPAC samt att använda ämnesindelade listor med länkar från bibliotekets webbplats riktar sig till direkt användning av tjänsten.

Vårt resultat visar också att de flesta bibliotek saknar information om vilka promotionmetoder som är effektiva och vilka som skulle behöva revideras då de inte väljer att inte utvärdera sina promotionmetoder. Teorin menar att utan en kontinuerlig uppföljning av promotion kan de ej effektivisera sina aktiviteter. Vårt resultat visar även att biblioteken förlitar sin utvärdering till största del på användarstatistik som uppenbarligen inte är standardiserad, tillräckligt

detaljerad och inte heller heltäckande för alla titlar. I framtiden anses att den mest effektiva utvärderingsmetoden är standardiserad användarstatistik från förlag eller statistik från det egna systemet. Vad gäller den kvalitativa utvärderingen, att ta reda på användarens behov, om tjänsten uppfyller användarens förväntningar vad gäller tillgänglighet och tid det tar att söka.

Biblioteken upplever tidsbrist i samband med uppföljning och promotion vilket tyder på brister i marknadsföringsplanen. För att marknadsföringsprocessen skall fungera krävs att tid avsätts för olika typer av marknadsföringsaktiviteter. Många upplever att leverantörer och förlag försvårar bibliotekets promotion genom t.ex. ändringar i titellistor, låta användaren söka i många databaser och med olika gränssnitt. De försvårar för utvärdering genom att inte förmedla standardiserad statistik. Biblioteken kan heller inte med de utvärderingsmetoder som uppgivits erhålla nödvändig information om kunden för att fatta beslut som gynnar processen.

Nordamerika ligger steget före Storbritannien och Sverige vad gäller de promotion- och utvärderingsmetoder som används idag. Nordamerika utnyttjar de elektroniska möjligheterna i större utsträckning än vad Storbritannien och Sverige gör. Fler i Nordamerika genererar också statistik ur det egna systemet/nätverket och har därmed tillgång till en mer tillförlitlig statistik än vad Storbritannien och Sverige har. I framtiden ser vi likheter som pekar på att alla tre länder är på väg mot samma håll. De vill alla ha en mjukvara som gör det möjligt att söka i ett gemensamt gränssnitt.

Källförteckning

Tryckta källor

Alwerud, A. (2002). "ELIN: Electronic Library Information navigator eller Drömmen om ELIN…." DF-revy: 43 - 44.

Ashcroft, L. (1999). ”Electronic journals: a resource in higher education libraries.” New fields for research in the 21st century : proceedings of the 3rd British-Nordic Conference on

Library and Information Studies, 12-14 April 1999, Borås, Sweden. M. Klasson, S. Lööf and B. Loughridge. Borås, University College of Borås The Swedish School of Library and Information Studies: 358.

Ashcroft, L. och C. Langdon (1999). "Electronic journals and university library collections."

Collection Building 18( 3): 105-113.

Ashcroft, L. (2000). "Win-win-win: can the evaluation and promotion of electronic journals bring benefits to library suppliers, information professionals and users?" Library Management 21(9): 466-471.

Ashcroft, L. och S. McIvor (2001). "Electronic journals: managing and educating for a changeing culture in academic libraries." Online information review 25(6): 378-387.

Ashcroft, L. och C. Hoey (2001). "PR, marketing and the internet: implications for information proffessionals." Library Management 22(1/2): 68-74.

Ashcroft, L. (2002). ”The marketing and management of electronic journals in academic libraries: a need for change.” Educating and research for marketing and quality management in libraries, Satellite meeting, Quebec, August 14-16, 2001. R. Savard. München, Saur. IFLA publications, 99: 173-189.

Besant, L. och D. Sharp (2000), ”Upsize This! Libraries Need Relationship Marketing.”

Information outlook 4 (3): 17-22.

Brophy, P. och K. Coulling (1997). ”Quality management in libraries.” Quality management and benchmarking in the information sector : results of recent research. J. R. Brockman.

London, Bowker-Saur: 33-119.

Bryson, J. (1997). Managing information services : an integrated approach. Aldershot, Gower.

de Sáez, E. E. (2002). Marketing concepts for libraries and information services. London, Library Association.

Ejlertsson, G. och J. Axelsson (1996). Enkäten i praktiken : en handbok i enkätmetodik. Lund, Studentlitteratur.

Garrod, P. och M. Kinnel (1997). ”Towards library excellence: best practice benchmarking in the library and information sector.” Quality management and benchmarking in the

information sector : results of recent research. J. R. Brockman. London, Bowker-Saur: 305-398.

Grönroos, C. (1996). Marknadsföring i tjänsteföretag. Malmö, Liber-Hermod.

Gummesson, E. (1998). Relationsmarknadsföring : från 4 P till 30 R. Malmö, Liber ekonomi.

Kidd, T. och A. Prior (2000). ”The acquisition of serials.” The serials management handbook : a practical guide to print and electronic serials management. L. Rees-Jones and T. Kidd.

London, Library Association: 79-103.

Kinnell, M. och J. MacDougall (1994). Meeting the marketing challenge : strategies for public libraries and leisure services. London, Taylor Graham.

Kotler, P. och A. R. Andreasen (1996). Strategic marketing for nonprofit organizations.

Englewood Cliffs, N. J., Prentice-Hall.

Kotler, P. (1997) Marketing management: analysis, planning, implementation and control.

Englewood Cliffs, N. J., Prentice-Hall. 9:e ed.

Kotler, P. (1999a). Kotlers marknadsföring : att skapa, vinna och dominera marknader.

Malmö, Liber ekonomi.

Kotler, P. (1999b). Principles of marketing : European edition. London, Prentice Hall Europe.

Lancaster, F.W. (1995). ”The evolution of electronic publishing” Library Trends 43(4): 518-527.

Montgomery, C. H. och J. L. Sparks (2000). "The transition to an electronic journal collection: managing the organisational changes." Serials Review 26(3): 4-18.

Neal, J. G. “The Entrepreneurial Imperative: Advancing From Incremental to Radical Change In the Academic Library,” Portal 1: 1-13.

Newton-Smith, C. (1992). ”When the electronic journal comes to the campus” The electronic journal : future of serials-based information: 31-44.

Okerson, A. (2000). "Are we there yet? Online e-resources ten years after." Library Trends 48(4): 671-693.

Oxford English Dictionary (1997), ed. Michael Proffitt, Oxford, Clarendon, vol. 3.

Renborg, G. (1977). Bibliotekens PR- och kontaktarbete : Lund, Bibliotekstjänst.

Renborg, G. (1990). "Mäta meningslöst utan marknadsföring." BBL (10): 294.

Renborg, G. (1993). ”Hur mäta utnyttjandet av kvaliteten på folkbibliotekens referensservice?” Svensk biblioteksforskning (4): 20-32.

Renborg, G. (1994). "Marknadsforing av bibliotek. Recension." Svensk Biblioteksforskning (2): 64-67.

Savard, R. (1988). Guidelines for the teaching of marketing in the training of librarians,

Savard, R. (1996). "Bibliotekarier & marknadsföring: en tvetydig relation." BBL (3): 39-42.

Tenopir, C. och D. W. King (2000). Towards electronic journals : realities for scientists, librarians, and publishers. Washington, SLA Publishing.

The new Webster’s Encyclopedic Dictionary of the English language (1997), New York, Gramercy.

Weingand, D. E. (1998). Future-driven library marketing. Chicago, Ill., American Library Association.

Weingand, D. E. (1999). Marketing/planning library and information services. Englewood, Colo., Libraries Unlimited.

Weingand, D. E. (2002). ”Managing outside the box: Marketing and quality management as key to library effectiveness.” Education and research for marketing and quality management in libraries : satellite meeting, Québec, August 14-16, 2001. R. Savard. München, Saur. IFLA publications, 99: 8-17.

Zetterlund, A. (1997). Utvärdering och folkbibliotek : en studie av utvärderingens teori och praktik med exempel från folkbibliotekens förändrings- och utvecklingsprojekt. Borås Göteborg, Valfrid ; Avd. för biblioteks- och informationsvetenskap Univ.

Elektroniska källor

Bjoernshauge, L. (1999). ”Consortia Building and Electronic Licensing as Vehicles for Re-Engineering Academic Library Services: The Case of the Technical Knowledge Center and Library of Denmark (DTV).” Issues in Science and Technology Librarianship 22

URL:http://www.library.ucsb.edu/istl/99-spring/article5.html (hämtad 2003-06-02) Broms, S. och K. Bergström Grönvall och K. Stange (2001). Till vilket pris?. Stockholm, Kungliga biblioteket.

URL:http://www.kb.se/BIBSAM/dbupphdl/tillvilketpris.pdf (hämtad 2003-06-02)

Christie, A. och L. Kristick (2001). ”Developing an Online Science Journal Collection: A Quick Tool for Assigning Priorities” Issues in Science and Technology Librarianship 30 URL:http://www.library.ucsb.edu/istl/01-spring/article2.html (hämtad 2003-06-02) COUNTER (2003). About Counter.

URL:http://www.projectcounter.org/about.html (hämtad 2003-06-02)

Fosmire, M. och E. R. Mobley (2001). ”An Integrated Approach to Managing Electronic Journals: The Purdue University Experience” SLA Sci-Tech Division

URL:http://www.sla.org/division/dst/an_integrated_approach_to_managi.htm (hämtad 2003-06-02)

Friberg, T. (2002). "Om hanteringen av e-tidskrifter i LIBRIS." LIBRIS-Meddelanden 80: 6-7.

URL:http://info.libris.kb.se/infosvensk/LIBRIS_meddelanden/LIBRIS_meddelanden.pdf (hämtad 2003-06-02)

Höiseth, T. (2000), Arkivering av elektroniska tidsskrifter. Luleå, Luleå universitetsbibliotek.

URL:www.kb.se/bibsam/utredn/arkiveltidskrifter_th.pdf (hämtad 2003-06-02) Högskoleverket (2002), Definitioner av begrepp

URL:http://www.hsv.se/sv/CollectionServlet/39/387.html (hämtad 2002-06-02)

ICOLC (2003), About the International Coalition of Library Consortia. Yale, Yale University Library.

URL http://www.library.yale.edu/consortia/ (hämtad 2003-06-02)

Jönsson Adrial, C. (2002), ENKÄT 2001 en undersökning av BIBSAM-konsortiets intresse för nya centrala avtal - resultat och uppföljning

URL:http://www.kb.se/BIBSAM/dbupphdl/dokumentation/utr_rapp/enkat2001.pdf (hämtad 2003-06-02)

Kungliga biblioteket (KB) (2002), BIBSAM-biblioteken

URL:http://www.kb.se/bibsam/avgifter/biblioteken.htm (hämtad 2002-04-28) Luther, J. (2000). ”White Paper on Electronic Journal Usage Statistics”

The Journal of Electronic Publishing 6(3)

URL:http://www.press.umich.edu/jep/06-03/luther.html (hämtad 2003-06-02)

Miran, J. och N. Mederios (2001). ”Glory Days: Managing Scientific Journals in a Liberal Arts College” Issues in Science and Technology Librarianship 31

URL:http://www.library.ucsb.edu/istl/01-summer/article3.html (hämtad 2003-06-02)

Odlyzko, A. (1999). ”Competition and Cooperation: Libraries and Publishers in the Transition to Electronic Scholarly Journals” The Journal of Electronic Publishing 4(4)

URL:http://www.press.umich.edu/jep/04-04/odlyzko0404.html (hämtad 2003-06-02) Okerson, A. & J. D. O´Donnell (2003). NewJour: Electronic journals and newsletters.

URL:http://gort.ucsd.edu/newjour (hämtad 2003-03-13)

Petersen, L. (2002). "Upphandling av portalprogram och länkserver." LIBRIS-Meddelanden 80: 5-5.

URL:http://info.libris.kb.se/infosvensk/LIBRIS_meddelanden/LIBRIS_meddelanden.pdf (hämtad 2003-06-02)

Pinfield, S. (2001). Managing electronic library services: current issues in the UK higher education institutions. Ariadne, nr 29, okt.

URL: http://www.ariadne.ac.uk/issue29/pinfield/intro.html (hämtad 2003-06-02) Rabow, I. (2001). Den vetenskapliga kommunikationsmarknaden: Elektronisk publicering. Slutrapport av ett projekt utfört vid Karolinska Institutets bibliotek, på uppdrag av BIBSAM. Stockholm: Karolinska Institutets bibliotek.

URL:http://kib.ki.se/info/proj/elec_pub/report_elec_publishing_se.html (hämtad 2003-06-02)

Muntliga källor

Ashcroft, L, (2003a), ”Approaches to researching the management and marketing of

electronic journals in academic libraries”, Föreläsning på Högskolan i Borås den 21 januari, 2003

Ashcroft, L, (2003b), ”Marketing strategies and the changing work environment for information professionals”, Föreläsning på Högskolan i Borås den 21 januari, 2003

Bilagor

Bilaga 1. Lista över svenska universitets- och högskolebibliotek

1. Blekinge Tekniska Högskola 2. Försvarshögskolans bibliotek

3. Chalmers tekniska högskolas bibliotek 4. Göteborgs universitetsbibliotek 5. Handelshögskolans bibliotek 6. Högskolan Dalarna. Biblioteket 7. Högskolan i Borås. Biblioteket 8. Högskolan i Gävle. Biblioteket 9. Högskolan i Halmstad. Biblioteket 10. Högskolan i Jönköping. Biblioteket 11. Högskolan i Kalmar. Biblioteket 12. Högskolan Kristianstad. Biblioteket 13. Högskolan i Skövde. Biblioteket

14. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Biblioteket 15. Högskolan på Gotland. Biblioteket

16. Idrottshögskolans bibliotek

17. Ingesunds musikhögskola, biblioteket 18. Karlstads universitetsbibliotek 19. Karolinska institutets bibliotek 20. Konstfacks bibliotek

21. Konsthögskolans arkitekturskola. Biblioteket 22. Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 23. Linköpings universitetsbibliotek 24. Luleå Tekniska Universitet. Biblioteket 25. Lunds universitets bibliotek

26. Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket 27. Malmö högskola. Biblioteket

28. Mitthögskolans bibliotek 29. Mälardalens högskolas bibliotek

30. Nordiska hälsovårdshögskolans bibliotek 31. Polishögskolan. Biblioteket

32. Stockholms universitetsbibliotek 33. Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 34. Södertörns högskola. Biblioteket 35. Umeå universitetsbibliotek 36. Uppsala universitetsbibliotek 37. Växjö universitetsbibliotek 38. Örebro universitetsbibliotek