S LUTSATSER OCH IMPLIKATIONER FÖR VIDARE FORSKNING

Utifrån studiens resultat kan vissa slutsatser dras ifråga om behovet av ett utökat arbete att förbättra utgångspunkterna för umgänge. Det är av vikt att betona att det är en kvalitativ studie som inte ger en generaliserbar bild, utan som istället uppvisar komplicerade situationer som kan uppstå kring bedömningar och genomföranden av umgänge.

För vidare forskning skulle ett lämpligt ämne kunna vara det glapp som uppstår mellan SoL och LVU i förhållande till umgänge. Stränga kriterier i tvångslagstiftningen finns för att säkerställa rättssäkerhet för klienten. Dock skapar sådana kriterier i vissa enskilda fall hinder för att socialarbetarna ska tillgodose barnets bästa fullt ut. Denna problematik är som mest påtaglig då det finns en osäkerhet hos socialarbetaren om barnet tar skada eller ej av umgänge.

Som socialarbetare kan det uppfattas som en berikande del i arbetet att besitta stort handlingsutrymme och att utifrån ramverk men även erfarenhet och mänskliga relationer kunna fatta beslut. Denna frihet bidrar också till komplexitet och kan ibland skapa intrycket av att socialarbetaren tappar bort sin huvudklient i de olika bedömningarna och övervägandena.

Socialarbetares bedömningar ska dock betraktas med eftertänksamhet och inte med värdering utifrån vad som först verkar framstå som felaktigt perspektiv. Det kan mycket väl vara så att socialarbetarna har ett är längre fram i barnperspektivet än vad de först verkar.

Flera av de hinder som uppmärksammats i studiens resultat skulle inte uppkomma om mer resurser fanns och socialarbetarna hade mer tid att arbeta med varje umgänge. Ökade resurser kan medföra mer välplanerade umgängen och även tillgodose behovet av en lokal utformad för just detta ändamål. Det mest framträdande hindret som belysts är att det inte finns utrymme för

att göra ett förändringsarbete med föräldrarna, vilket inte är i linje med lagens målsättning om återförening mellan barn och föräldrar. Det riskerar att bli kontraproduktivt att placera barn i familjehem samtidigt som resurser saknas för att hjälpa föräldrar att utveckla sin föräldraförmåga. Utgångspunkten är att familjehemsplacerade barn ska flytta hem till sina biologiska föräldrar och socialarbetarnas möjligheter att påverka och utveckla de biologiska föräldrarnas föräldraförmåga sker i samband med umgängestillfällena. Socialarbetarnas bristande resurser att aktivt arbeta med de biologiska föräldrarna visar varken på en ekonomisk långsiktig lösning och inte heller ett tänk utifrån barnets bästa. Bristen på resurser inom socialt arbete och socialarbetarnas avsaknad av tid är ett återkommande och, för vissa, uttjatat ämne.

Men det betyder inte att det inte är värt att lyfta.

7 R

7.1 T

Adelgren, A. (2017, 21 juni). Kritik från IVO: Många brister när socialtjänsten placerar barn.

Hämtad från https://www.hd.se/2017-06-21/kritik-fran-ivo-allvarliga-brister-nar-socialtjansten-placerar-barn.

Andersson, G. (1995). Barn i samhällsvård. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, G. (2008). Utsatt barndom – olika vuxenliv - ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård. Västerås: Edita Västra Aro.

Andersson, G. & Aronsson, K. (2001). Haverier i social barnavård?: Fem fallstudier.

Centrum för utvärdering i socialt arbete. Stockholm: Gothia.

Andersson, G. & Hollander, A. Centrum för utvärdering av socialt arbete. (1996). Barnet i den sociala barnavården. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS).

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Boyle, C. (2017). Whats is the impact of birth family contact on children in adoption and long-term foster care? A systematic review. Child & Family Social Work, 22(1), 22-33.

Doi:10.1111/cfs.12236.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa.

Cederborg, A. (2014). Barnperspektivet I socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerup.

Chateauneuf, D. Turcotte, D. & Drapeau, S. (2017). The relationship between foster care families and birth families in a child welfare context: The determining factors. Child &

Familiy Social Work, 23,71-79. doi: 10.1111/cfs.12385.

Dawson, K., Berry, M. (2002). Engaging families in child welfare services: an evidence-based approach to best practice. Child Welfare, 81(2), 293-317.

Eriksson, J., Fries, B. & Larsson, H. (2014, 1 augusti). DN: debatt. ”Nu måste Sverige göra barnkonventionen till lag.”. Hämtad från https://www.dn.se/arkiv/debatt/nu-maste-sverige-gora-barnkonventionen-till-lag/.

Fackförbundet Vision. (2017). Hur får vi balans mellan krav och resurser? Insatser för minskad arbetsbelastning i socialtjänsten. Hämtad från

https://vision.se/globalassets/yrken/socialt-arbete/socialtjanstrapport_krav-och-resurser_webb.pdf.

Fanshel, D. & Shinn, E. B. (1978) Children in Foster Care: A Longitudinal Investigation.

Social work (New York). 24(3). 251-?. Doi:10.1093/sw/24.3.251.

Groop, T. (2017, 19 december). Ivo kritiserar Socialnämnden i Sandviken. Hämtad från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6846471.

Hammarberg, T. Utrikesdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter (Ny, rev. uppl. ed.). Stockholm: Utrikesdepartementet.

Hollander, A. (2001). Omhändertagen- samhällets ansvar för utsatta barn och unga. En kritisk granskning av LVU-utredningens betänkande. Socionomens forskningssupplement, 15(1), 37-43.

Höjer, I. (2001). Fosterfamiljens inre liv. Göteborgs universitet: Institutionen för socialt arbete.

James, A. & Prout, A. (1990). Constructing and reconstructing childhood: Contemporary issues in the sociological study of childhood. London: Falmer.

Johansson, S. (2011) Rätt, makt och institutionell förändring. En kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus (Doktorsavhandling). Lund: Lunds universitet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services.

New York: Russel Sage Foundation.

Loar, L. (1998). Making Visits Work. Child Welfare, 77 (1), 41-58.

Lundström, T. & Sallnäs, M. (2009). Samhällsvårdade ungdomars kontakter med föräldrar och syskon. Socionomens forskningssupplement, 26(6), 20-35.

Mattson, T. (2006). Det familjehemsplacerade barnet som rättighetsbärare - En utgångspunkt i det sociala arbetet med barn och ungdomar. Socialmedicinsk tidskrift 1. s. 66-73.

Nesmith, A. (2014). Factors Influencing the Regularity of Parental Visits with Children in Foster Care. Child & Adolescent Social Work Journal, 32, 219-228. Doi:10.1007/s10560-014-0360-6.

Nesmith, A., Patton, R., Christophersen, K. & Smart, C. (2015). Promoting quality parent–

child visits: the power of the parent–foster parent relationship. Child & Familiy Social Work, 22, 246-255. doi:10.1111/cfs.12230.

Padgett, D. (2017). Qualitative methods in social work research (2.th ed.). Los Angeles, Calif: Sage Publications.

Ponnert, L. (2007). Mellan klient och rättssystem. Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. Lund: Lunds universitet, Socialhögskolan.

Ponnert, L. (2011). Socialsekreteraren i organisationen. I T. Hjort (Red.), Social barnavård - några utmaningar. Glimtar från forskning ur olika perspektiv. (s.38-51). Lund:

Socialhögskolan.

Proposition 2002/03:53. Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. [Elektronisk resurs]

Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/E7CBD209-CECD-4C75-8AF9-81D50BB1F9F9.

Rasmusson, B. (2011). Barnperspektivet och barns delaktighet. I T. Hjort (Red.), Social barnavård - några utmaningar. Glimtar från forskning ur olika perspektiv. , (s.15-27) . Lund:

Socialhögskolan.

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (4. uppl.

ed.). Lund: Studentlitteratur.

Sen, R. & Broadhurst, K. (2011). Contact between children in out-of-home placements and their family and friends networks: A research review: Child & Family Social Work, 16(3), 298-309. 10.1111/j.1365-2206.2010.00741.x.

Socialstyrelsen. Barn och unga i familjehem och HVB: handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter. (2013). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-1-1.

Sohlberg, P & Sohlberg, B-M (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. 3., uppl. Stockholm: Liber.

Svensson, K., Johnsson E. & Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Westberg, M & Tilander, K. (2010). Att lära av fosterbarn – åtta års arbete med intervjuer med före detta fosterbarn. Västerås: Edita Västra Aro.

Zermatten, J. (2010). The Best Interests of the Child Principle: Literal Analysis and Function. The International journal of children's rights. 18, s.483–499. DOI

10.1163/157181810X537391.

Vetenskapsrådet, God forskningsed. (2017). Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/.

Ödman, P. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

8 B

8.1 B

1

Intervjuguide

Inledning och presentation av uppsats

Kort presentation av uppsatsen och mig själv. Berätta att intervjun kommer utgå ifrån vissa frågor men att intervjun är tänkt att vara friare i sin karaktär och att intervjupersonen har möjlighet att flika in med egna tankar om denna skulle vilja göra det.

− Berätta kortfattat om ditt arbete och vilka huvudarbetsuppgifter du har i huvudsak.

Umgänge i praktiken

− Skulle du kunna berätta om ett umgänge du minns där de biologiska föräldrarna träffade barnet?

− Vad anser du bidrar till att ett umgänge fungerar och finns det några faktorer som du tycker spelar extra stor roll vid ett umgänge för att detta ska fungera?

− Vad har ni på socialtjänsten för resurser eller hjälpmedel vid ett umgänge?

Ansvarsfördelning i umgänge

− Vilken roll i arbetet har socialsekreteraren på din arbetsplats inför och under ett umgänge?

− Hur går diskussionen kring umgänge på din arbetsplats – finns det olika tankar kring umgänge.

Upplevelse i stort av umgänge

− Är det förutsatt att umgänge ska ske under en placering?

− Hur resonerar du inför att ett umgänge ska genomföras - vilka aktörer spelar in?

− Hur ser din generella bild av umgänge mellan familjehemsplacerade barnet och dess biologiska föräldrar ut?

8.2 B

2

Informationsbrev

Uppsala Universitet, Sociologiska institutionen, Socionomprogrammet

En förfrågan om deltagande i studie

Vi är två socionomstudenter som just nu skriver vårt examensarbete på 15 högskolepoäng vid Sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet. I examensarbetet är vi intresserade av att undersöka socialsekreterares upplevelse av umgänge mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska föräldrar. Genom denna studie hoppas vi kunna utveckla kunskaper om umgänge från en socialsekreterares perspektiv.

Vårat mål är att intervjua tio stycken socialsekreterare. Dessa intervjuer kommer pågå ca 30–

45 min och spelas in på band. Deltagandet är naturligtvis frivilligt och kan när som helst utan särskild förklaring avbrytas. Det insamlade materialet kommer att förvaras så att endast jag och handledare kommer åt det under arbetets gång. Materialet kommer även att avidentifieras och särskilt samtycke kommer att inhämtas från samtliga inblandade personer.

Med vänliga hälsningar

Anna Djursvik och Jakob Lundahl Uppsala den XX

Kontaktuppgifter:

Mobil: Anna: 07XXXXXXXX, Jakob: 07XXXXXXXX

Mail: annadjursvik@gmail.com och jakob.lundahl@hotmail.com

Handledare: Susanne Gustafsson