S YFTE - Förslag dagvattenhantering

5 GENOMFÖRANDE

1.3 S YFTE

Syftet med arbetet var att erhålla en kunskap avseende dagvattensituationen för rubricerad tomtmark samt närliggande område. Avledning av dagvatten från området mot recipienten, Göta kanal och sjön Boren, har beaktats.

Idrottsparken

4 (16)

1.4 Möten och underlagsmaterial

Startmöte utfördes tillsammans med Mergim Hajdari

(Samhällsbyggnadsenheten), Pernilla Rudin (Nät-enheten), Johan Ericsson (BGM) och Fredrik Wolff (BGM) 2017-03-14. Fältbesök utfördes av Johan och Fredrik 2017-03-14 samt av Fredrik 2017-04-28.

Följande underlag har erhållits:

- Projektbeskrivning daterad 2017-02-06.

- Samrådshandling (2017-02-20) och Planbestämmelser (2017-02-23).

- Geotekniska undersökningar och utlåtande från J&W (1984-03-08), VA-projekt AB (1993-12-03), Geo-VA-projektering (1987-03-20, 1989-07-07), Hylanders Geo-Byrå AB (2016-09-15).

- Ritningar (Grundkarta, höjdkurvor).

- Karta över befintliga ledningar

1.5 Dagvattenpolicy i Motala

Motala kommun har en antagen dagvattenpolicy som togs fram år 2007.

Kommunens inriktning är att så långt som möjligt utnyttja lokala lösningar för dagvattnets omhändertagande. Kommunens mål ska vara att uppmuntra till öppna dagvattenlösningar och att dagvatten bör ses som ett positivt inslag i stadsbyggandet.

Prioriteten för arbetet med dagvattenhanteringens insatser är:

1. Åtgärder vid källan för att så långt som möjligt minska dagvattenflöden och hindra att dagvatten förorenas.

2. Flödesutjämning och rening av dagvattnet med hjälp av öppna och synliga dagvattenlösningar på allmän mark.

3. Rening i kommunal dagvattenreningsanläggning.

5 (16)

2 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING

I befintligt område som är beläget i norra delen av Idrottsparken består den allmänna dagvattenhanteringen av rännstensbrunnar, dagvattenbrunnar, dagvattenledningar, våtmark, damm, infiltrationsytor och diken. Dagvatten från området som inte infiltrerar i gräsytor leds på markytan till närliggande brunn eller dränering och leds vidare till det allmänna dagvattensystemet.

Dagvatten leds via dagvattenledning/diken till Göta kanal eller Motala ström, se även ritning bilaga 1.

Dagvatten från bostadsområde, sim- och sporthallsområde, parkeringsytor och befintliga vägar/järnväg som är beläget väster om rubricerad tomtmark (avrinningsområde 1) leds via dagvattenledning (dagvattenutlopp 1, D600), dike/våtmark (ca 6 000 m²) och damm (ca 850 m²) till Göta kanal. Dammen utmed Göta kanal har under normala förhållanden samma vattennivå som Göta kanal (ca +89).

Dagvatten från södra delen av avrinningsområde 2, dvs fotbollsplan samt markytor vid bandybana/ishall leds via dagvattenledning (D400/D375) till dagvattenutlopp 3 eller via markytor till närliggande markområden för infiltration.

En del dagvatten från östra delen av avrinningsområde 2 leds till ett öppet infiltrationsdike/område mellan ishall och jordvall mot Göta kanal.

Övrigt dagvatten från avrinningsområde 2 som inte infiltrerar i marken leds på markytan till närliggande brunn eller dränering och leds via

dagvattenledning till dagvattenutlopp 3 (D375/D400).

Dagvattenledning (D400) som korsar fotbollsplan i östlig riktning utgör en bräddledning för dagvattenledning D600 (dagvattenutlopp 1)

Dagvattenledning (dagvattenutlopp 2, D500) utgör en bräddledning för dagvattenledning D375/400, dvs för dagvattenledning som leds norr ut, under befintlig ishall. Utlopp är troligen beläget söder om befintlig ishall och cirka 30-40 meter från Göta kanal (osäkert och ska undersökas). Utlopp mynnar troligen ut i den nedsänkta markytan (öppen infiltrationsyta

motsvarande cirka 50 m²).

Dagvattenutlopp 3 (D375/D400) mynnar i dike norr om Charlottenborgsgatan och via dike leds dagvatten vidare till dagvattenledning som nedströms mynnar i Motala ström.

6 (16)

3 BESKRIVNING AVRINNING OCH MARK

3.1 Recipient, dikningsföretag

Avrinning av dagvatten från rubricerad tomtmark och kringliggande område sker enligt beskrivning i avsnitt 2. Göta kanal och Motala ström mynnar ut i sjön Boren som är belägen nordost om aktuellt område.

Enligt miljökvalitetsnormen (förvaltningsnyckel 2) för sjön Boren (Boren – SE649283-146898) är den ekologiska statusen måttlig och den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god kemisk status¹ (likt många sjöar i Sverige).

Ekologiska statusen beräknas uppnå god ekologisk status till 2021.

Enligt miljökvalitetsnormen för Motala ström (Motala – SE649127-145681) är den ekologiska statusen otillfredsställande och den kemiska

ytvattenstatusen uppnår ej god kemisk status². Att den ekologiska statusen anses vara otillfredsställande beror på att vattendraget anses ha en kraftigt modifierat vatten, dvs vattenkraft.

Enligt miljökvalitetsnormen för närliggande grundvatten (Motala-Klockrike – SE648851-146082) är den kemiska och kvantitativa grundvattenstatusen god³. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är bedömningen att ingen risk finns att kemisk och kvantitativ status inte uppnås år 2021.

Uppgifter om statusklassning för grundvatten i aktuellt planområde har ej påfunnits.

Dagvattenavledning nedströms bedöms vara känsligt för både ökat flöde och föroreningar. Enligt uppgift från Motala kommun ska ökade

dagvattenflöden från exploaterat planområde begränsas.

Området är även ett Natura 2000-område och berörs av habitatdirektivet.

Några uppgifter om dikningsföretag har ej påfunnits.

3.2 Markförhållanden

Flera geotekniska utredningar och ett geotekniskt utlåtande har utförts⁴. Här anges markförhållandena kortfattat enligt vad som framgår i dessa.

Fyllning förekommer i varierande tjocklek. Runt om befintlig ishall

(hockey) bedöms fyllningen vara cirka 3-4,5 meter mäktig och utgörs enligt utredningar vara till största delen av moränmassor/siltmorän. I sänkan

1 VISS (Vatteninformationssystem Sverige), 2017-04-27

2 VISS (Vatteninformationssystem Sverige), 2017-04-27

3 VISS (Vatteninformationssystem Sverige), 2016-04-27

4 J&W (1984-03-08), VA-projekt AB (1993-12-03), Geo-projektering (1987-03-20, 1989-07-07), Hylanders Geo-Byrå AB 2016-09-15

7 (16)

utmed Göta kanal är fyllnaden betydligt mindre och varierar mellan 0,3-2,3 meter.

Under befintlig bandybana utgörs fyllningen till största delen av grusig sand och en del siltig finsand. Fyllningens mäktighet är mellan 1 -2 meter från markytan.

Under fyllningen utgörs jorden av i huvudsak fast lagrad friktionsjord och/eller morän.

3.3 Geohydrologiska förhållanden

Flera geotekniska rapporter har utförts⁵. Här anges grundvatten-förhållandena kortfattat enligt vad som framgår i dessa.

Utmed Göta kanal ligger grundvattenytan i nivå med eller någon dm högre än kanalens vattenyta, som är reglerad och normalt ligger på +88,5 (RH00) och +88,95 (RH2000).

Utifrån rapporter bedöms grundvattennivån vara cirka 3,0 meter under markytan där befintlig bandyisbana är belägen.

3.4 Områdesindelning

Dagvatten som genereras inom planområdet samt avrinning från omgivande markområden har studerats för att få en helhetsbild avseende

dagvattenflöden och föroreningshalter. Området har delats upp i tre avrinningsområden, vilka kan ses på ritning, bilaga 1. Beräkningar har utförts för rubricerad tomtmark, dels för varje avrinningsområde samt för hela avrinningsområdet för att få en samlad uppfattning avseende lämplig dagvattenhantering inom tomtmark och allmän platsmark.

Area för beskrivna avrinningsområden är enligt följande:

Avrinningsområde 1: ca 11,58 ha

Avrinningsområde 2 (inkl. rubricerad tomtmark): ca 3,17 ha

Avrinningsområde 3: ca 1,40 ha

Markytor för avrinningsområde 2 inklusive rubricerad tomtmark kan ses i bilaga 2.

5 J&W (1984-03-08), VA-projekt AB (1993-12-03), Geo-projektering (1987-03-20)

8 (16)

3.5 Strategi

Dagvattendimensionering har utförts enligt Svenskt Vatten publikationer, P110.

3.6 Kort om nuvarande dagvattenflöde och magasin

Avrinningsområde 1

Avledning av dagvatten från avrinningsområde 1 via befintliga

dagvattenledningar mot dagvattenutlopp 1 har översiktligt studerats och beräknats. Återkomsttiden för regn vid fylld ledning (D600 mot

dagvattenutlopp 3) beräknas vara minst 15 år eftersom det även finns bräddmöjlighet till D400 mot dagvattenutlopp 2.

Dagvatten från avrinningsområde 1 leds via dagvattenutlopp 1 till befintligt dikes-/våtmarksområde. Dikes-/våtmarksområdet bedöms vara i bra

funktion och beräknas vara tillräcklig fördröjning/magasinering innan dagvatten leds vidare via befintlig damm till Göta kanal.

Avrinningsområde 2 och 3

Avledning av dagvatten från avrinningsområde 2 sker via befintliga dagvattenledningar mot dagvattenutlopp 2 och 3. Avledning av dagvatten från avrinningsområde 3 har tagits med i beräkningar för dagvattenutlopp 3.

Återkomsttiden för regn vid fyllda ledningar (D400 mot dagvattenutlopp 2 och D400 mot dagvattenutlopp 3) beräknas vara kortare än 5 år. Vid dimensionering av nya dagvattensystem är minikraven på återkomsttid i tät bostadsbebyggelse 5 år och i centrum-/affärsområden 10 år.

Avledning av dagvatten inom rubricerad tomtmark som sker via befintliga dagvattenledningar har i dagsläget inga fördröjningsmagasin. Fördröjning och trög avledning sker dock där markvatten leds till markytor i närliggande markområden för infiltration, norr och öster om avrinningsområde 2.

9 (16)

3.7 Dimensionerande flöde och magasinsvolym

3.7.1 Allmänt

Exploatering kommer innebära högre och snabbare dagvattenflöde inom och från rubricerad tomtmark (avrinningsområde 2). Enligt avsnitt 3.6 och direktiv från kommunen, krävs begränsning avseende avtappningsflöde från rubricerad tomtmark. Åtgärder med fördröjning och utjämning av

dagvattenflöde ska genomföras innan avledning sker via befintliga dagvattenledningar.

Fördelning avseende utnyttjande inom rubricerad tomtmark planeras enligt följande:

Maximal byggnadsyta: 11 400 m²

Maximal hårdgjord yta (asfalt, stensatt yta): 2 100 m² Minsta genomsläppliga yta (Gräsytor/plantering): 1 960 m² 3.7.2 Avtappningsflöde

Vid beräkningar har avtappningsflödet begränsats till 5 l/s per reducerad avrinningsarea (l/s ha_red). Avtappningsflödet till befintligt

dagvattensystem beräknas således inte öka jämfört med befintliga förhållanden.

3.7.3 Dagvattenflöde och fördröjning-/magasinsvolym

Dagvattengenererande markytor (reducerad avrinningsarea, ha_red) och magasinsvolym har beräknats för avrinningsområde 2, dvs rubricerad tomtmark samt närliggande markytor. Sammanställning av

dagvattengenererande markytor och magasinsvolymer kan ses i bilaga 2 och 3.

Dagvattenflöde

Dagvattenflöde vid 2 och 10-årsregn samt 100-årsregn (inklusive klimatfaktor 1,25) har beräknats för avrinningsområde 1-3.

Sammanställning av dimensionerande dagvattenflöde kan ses i bilaga 4.

10 (16) Fördröjnings-/magasinsvolym

Total fördröjnings-/magasinsvolym inom avrinningsområde 2 vid 10-årsregn med hänsyn till klimatfaktor beräknas enligt nedan till⁶: Klimatfaktor 1,00: cirka 500 m³

Klimatfaktor 1,15: cirka 625 m³ Klimatfaktor 1,25: cirka 700 m³

3.8 Bedömd dagvattenkvalitet

Dagvattnet inom rubricerad tomtmark härrör i första hand från hårdgjorda ytor i form av tak, parkeringsytor och stensatta ytor. Föroreningarna förväntas bli låga från tak och låga-måttliga från övriga hårdgjorda ytor.

Dagvatten från befintligt område söder och väster om rubricerad tomtmark och som tillhör avrinningsområde 1 härrör från bostadsområde, skolområde, parkeringsytor, befintliga vägar/järnväg och fotbollsplaner.

Föroreningshalter i dagvatten från detta områden förväntas vara låga-höga.

Dagvatten från rubricerad tomtmark bedöms innehålla följande föroreningshalter:

Markanvändning Föroreningshalt⁷

Tak Låga

Parkeringsytor Låga-Måttliga Stensatta ytor Låga

Gräsytor/plantering Låga

6 Svenskt Vatten publikationer, P110

7 Tolkning enligt dagvattenpolicy för Motala kommun, antagen av kommunfullmäktige 26 februari 2007.

11 (16)

4 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING

4.1 Generella funktionskrav

Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska om möjligt ske genom trög avledning med infiltration och fördröjning innan avledning sker till allmänna dagvattensystemet. Vid behov ska rening ske före anslutning till allmänna dagvattensystemet, exempelvis parkeringsyta.

Utöver trög avledning med infiltrationsmöjlighet föreslås

dagvattenavrinningen ske via nya och befintliga dagvattenledningar samt öppna infiltrationsytor, ny dagvattendamm och/eller fördröjningsmagasin under markytan.

Ny dagvattendamm föreslås norr om rubricerad tomtmark och anslutning sker till befintlig dagvattenledning (dagvattenutlopp 3, D375/D400).

Eventuellt kan befintligt öppna infiltrationsytan i sydost om rubricerad tomtmark utökas alternativ utgöra damm. Avrinning kan ske mot befintlig våtmark söder ut.

Eventuellt kan fördröjningsmagasin placeras under planerad parkeringsyta eller andra hårdgjorda ytor, väst/sydväst om planerad aktivitetshall.

Infiltration av dagvatten genom perkolation kan utföras i området där markförhållanden tillåter detta.

Ny föreslagen damm samt befintlig infiltrationsyta ligger inom närliggande Natura 2000-område. Genomförande kommer att innebära vissa åtgärder i området, exempelvis trädfällning, och markarbeten. För detta krävs att dispens måste sökas hos myndighet.

Följande funktionskrav föreslås inom planområdet:

 Dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor ska avledas ovan mark till infiltrationsyta eller dagvattenbrunn.

 Dagvatten från parkeringsytor ska ledas till infiltrations-/dräneringsstråk eller dagvattenbrunn.

 Dräneringsstråk ska vid behov förses med dagvattenintag, som ligger högre än botten, för att eliminera risken för översvämning vid byggnad, på tomtmark och gata/väg.

 Maximal hårdgjord yta inkl. takytor är 87 % av den totala arealen.

 Minsta andel genomsläppliga yta är 13 % av den totala arealen.

 Dagvattenavrinningen dimensioneras för ett regn med 10 års

återkomsttid och maximalt avtappningsflöde 5 l/s ha_red (reducerad avrinningsarea).

12 (16)

 För markytor föreslås fördröjningsvolymen motsvara 300 m³/ha_red (reducerad avrinningsarea).

 Avvattningen ska ske så att risken för besvärande dämningar och översvämningar minimeras, vilket kan innebära att vissa

avrinningsytor behöver dagvattenintag i markplan. Dagvattenbrunn ska ha sandfång.

 Dränering för husgrund ska anslutas till dagvattenledning och anslutningen utformas så att allvarliga konsekvenser undviks vid överbelastning i det allmänna systemet.

Förslag till dagvattenavrinningens flödesriktning i området kan ses i bilaga 1.

4.2 Kort om tekniska lösningar

Nedan ses tekniska lösningar som kan vara aktuella vid nybyggnad inom rubricerad tomtmark:

Tomtmark

Infiltration på gräsytor, infiltration och fördröjning i gräs-, grus- och makadamfyllningar samt fördröjningsmagasin.

 Exempel på fördröjningsmagasin med eller utan infiltrationsmöjlighet som placeras under markyta och för anslutning till dagvattenledning.

▲Exempel avledning mot gräsyta och avvattnings-/dränstråk

13 (16)

▲Exempel utformning avvattnings-/dränstråk

▲Exempel trög avledning med öppna avvattningstråk

▲Exempel trög avledning med öppna avvattningstråk/mindre damm

14 (16) Allmän platsmark

Infiltration och fördröjning i gräs-, grus- och makadamfyllningar, avvattningstråk (svackdiken) och dagvattendamm.

▲Exempel på utformning av öppen dagvattendamm/magasin, Kan även genomföras med dagvattenutlopp och utan filtervall.

4.3 Anslutning till allmänna dagvattensystemet

Anslutning till allmänna dagvattensystemet sker till kommunens anvisade dagvattenledningar, dikes-/avvattningsstråk och dagvattendamm inom allmän platsmark.

4.4 Höjdsättning tomtmark och gator

Byggnader behöver skyddas mot ytligt dagvattenflöde från såväl omgivande mark och den egna tomtmarken genom en bra höjdsättning. Preliminära marknivåer kan ses i bilaga 1.

4.5 Fördröjning av dagvattenflöde

Fördröjning av dagvattenavledningen planeras i vattnets väg från tomtmark till recipient. Inom rubricerad tomtmark ska, om möjligt, fördröjning nära källan, trög avledning samt samlad fördröjning genomföras. Se även tekniska lösningar i avsnitt 4.2.

Innan dagvattenavledning sker till befintligt dagvattensystem leds dagvatten via öppna avvattningsstråk, fördröjningsmagasin och/eller dagvattendamm, inom tomtmark eller på allmän platsmark.

15 (16)

4.6 Rening dagvatten

Nödvändig rening av dagvatten ske på tomtmark eller allmän platsmark.

Genom att låta dagvatten rinna ut över gräsytor mot öppna avvattnings-/dräneringsstråk med magasinvolym kan föroreningar fastläggas och ges möjlighet att tas upp av vegetation.

På allmän platsmark bör reningen av dagvatten även ske via damm.

4.7 Utsläpp vid olyckshändelse

Vid olyckshändelser i form av miljöfarliga utsläpp, till exempel vid utsläpp av farligt gods från tankbil eller annat utsläpp ska åtgärder vidtas under planering och utförande avseende dagvattenhanteringen inom tomtmark och allmän platsmark.

Föreslagen utformning ger möjligheter till avstängning av

dagvattenavrinningen, exempelvis vid dagvattendamm. Gröna ytor utmed öppna dränerings-/avvattningsstråk samt damm fungerar inte bara som reningsanläggning, utan vid större utsläpp finns möjligt att direkt på plats ta hand om och utföra sanering innan föroreningarna runnit vidare till recipient eller hunnit komma i kontakt med grundvattnet.

Se även tekniska lösningar i avsnitt 4.2.

16 (16)

5 AVSLUTANDE KOMMENTARER

Framtida exploatering kommer att innebära högre och snabbare

dagvattenflöde inom och från rubricerad tomtmark, vilket främst beror på kommande större andel takytor.

Dagvatten från tak, hårdgjorda ytor och gräsytor infiltreras om möjligt i avvattningsstråk och överskottsvatten leds via dagvattenledning till öppna infiltrationsytor, fördröjningsmagasin och/eller damm innan det leds vidare till allmänna dagvattensystemet.

Genom att låta dagvattnet ledas ut över infiltrations-/avvattningsstråk som är uppbyggda med både gräs och jord-/krossmaterial samt avledning via dagvattendamm erhålls en väl fungerande rening av dagvattnet.

Områdets befintliga dagvattensystem bedöms vara bra och bibehålls i nuvarande utformning.

Fördröjning, reglering av avtappningsflöde och nödvändig rening av dagvatten ska genomföras innan avledning sker till allmänna

dagvattensystemet.

Eftersom rubricerad tomtmark är begränsad rekommenderas att närliggande markytor används till nödvändig dagvattenhantering, exempelvis

infiltrations-/avvattningsstråk och dagvattendamm. Öppna och synliga dagvattenlösningarna på allmän platsmark kommer även utgöra ett trevligt inslag i området. Närliggande markytor ligger inom Natura 2000-område och för genomförande krävs dispens hos myndighet.

Det är av vikt att blivande fastighetsägare, entreprenörer och övriga aktuella aktörer ska delges information för att uppnå ett fullgott resultat avseende dagvattenhantering.

 Vy tagen norr om rubricerad tomtmark.

BG&M Konsult AB Linköping 2017-07-07

Fredrik Wolff

BILAGA 1

BILAGA 2

Information:

Ungefärlig markarea för rubricerad tomtmark, se även ritning DV100.

Datum: 2017‐04‐26

Förklaring Markyta (m²)

Takytor (maximalt enligt planbestämmelser) 11 400

Asfaltsyta (ex parkering) 1 500

Stensatt yta (grusfogar) 600

Gräsytor/plantering 1960

Total area (rubricerad tomtmark) 15 460

Övriga markytor (inom avrinningsområde 2 exkl. rubricerad tomtmark)

Ishall,resterande 3130

Befintliga omklädningsrum 1110

Övriga byggnader 270

Övriga markytor (fotbollsplan, asfaltsytor) 11 700

Total dagvattengenererande area 31 670

samt övriga markytor inom avrinningsområde 2, Motala kommun.

BILAGA 3

Uppskattning avseende dagvattengenerande markytor samt behov av fördröjning och magasinsvolym.

Specifik magasinvolym

BILAGA 4

Avser: Avrinningsområde 3 (1,4 ha och antagen avrinningkoefficient 0,2) 2-årsregn: q = 0,28 (ha_red) x 134 l/s, ha_red x 1,25 = 47 l/s

10-årsregn: q = 0,28 (ha_red) x 228 l/s, ha_red x 1,25 = 80 l/s

Avser: Avrinningsområde 1 (11,6 ha och antagen avrinningkoefficient 0,2) 2-årsregn: q = 2,32 (ha_red) x 134 l/s, ha_red x 1,25 = 389 l/s

10-årsregn: q = 2,32 (ha_red) x 228 l/s, ha_red x 1,25 = 661 l/s 100-årsregn: q = 2,32 (ha_red) x 489 l/s, ha_red x 1,25 = 1 418 l/s

Beräkning av dagvattenflöden är utförda enligt Svenskt Vatten P110 (Dahlström, 2010). 2-årsregn 10 min, 134 l/s ha_red och 10-årsregn 10 min, 228 l/s ha_red.

Klimatfaktorn föreslås till 1,25 (ref Svenskt Vatten P114). Vid beräkning för 100-årsregn (10 min) används 489 l/s ha_red.

Förklaring: Sammanställning av dagvattengenererande ytor för rubricerad tomtmark och avrinningsområde 2 kan ses i bilaga 2 och 3. Qdim (dimensionerande flöde) för avrinningsområde 1-3 redovisas nedan.

Kommentar: Över 80 % av markytan inom rubricerad tomtmark och över 50 % av markytan inom avrinningsområde 2 utgörs av tak/hårdgjord yta.

Avser: Övriga markytor inom avrinningsområde 2 (exkl. rubricerad tomtmark, del av Innerstaden 1:317) 2-årsregn: q = 0,523 (ha_red) x 134 l/s, ha_red x 1,25 = 88 l/s Avser: Rubricerad tomtmark (del av Innerstaden 1:317)

10-årsregn: q = 1,189 (ha_red) x 228 l/s, ha_red x 1,25 = 339 l/s

Avser: Avrinningsområde 2

2-årsregn: q = 1,712 (ha_red) x 134 l/s, ha_red x 1,25 = 287 l/s 10-årsregn: q = 1,712 (ha_red) x 228 l/s, ha_red x 1,25 = 488 l/s 100-årsregn: q = 1,712 (ha_red) x 489 l/s, ha_red x 1,25 = 1 048 l/s

Bilaga 2 Underlag avseende trädart inom aktuellt område

____________________________________________________________________________

BILAGA 2

Underlag avseende trädart inom aktuellt område (ref. Lantmäteriet)

Bilaga 3 Fotosammanställning för aktuellt område

____________________________________________________________________________