• No results found

1. STROKE

1.2 S YMTOM

1.2.1 Vanliga symtom vid insjuknandet

• Halvsidig förlamning eller försvagning

• Känselnedsättning eller domning i ena kroppshalvan eller ansiktshalvan

• Synrubbningar t.ex. synfältsbortfall eller dubbelseende

• Tal- och språkrubbningar som kan göra det svårt att tala och/eller svårt att förstå språk

• Balanssvårigheter

• Plötslig akut huvudvärk, illamående och kräkningar

• Påverkat medvetande

För att sprida kunskap om hur man upptäcker att någon är på väg att drabbas av en stroke finns det olika AKUT-tester

A= Ansikte, kan personen le eller är sned i ansiktet?

K= Kroppsdel, kan personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder?

U= Uttal, kan personen upprepa en enkel mening?

T= Tid, symtomen kommer plötsligt, varje sekund räknas.

Vid något av följande symtom, ring 112!

.

3

1.2.2 Konsekvenser efter stroke

Hjärnan styr allt som är att vara människa och då stroke drabbar hjärnan kan i stort sett vilken eller vilka som helst av våra funktioner påverkas. Vilka funktioner som påverkas beror

framförallt på skadans lokalisation och omfattning.

De funktionsnedsättningar som kan uppstå efter stroke kan vara både synliga och osynliga.

1.2.2.1 Halvsidig förlamning eller svaghet, hemipares

Halvsidig förlamning/muskelsvaghet är det symtom många tänker på vid stroke då detta ofta är mycket påtagligt. Ena sidans kroppshalva påverkas och det kan gälla armen, benet, bålen och/eller ansiktet. Vilken sida som drabbas beror på vilken hjärnhalva som drabbas. I regel leder högersidig skada i hjärnan till vänstersidiga symtom/funktionsbortfall och tvärt om.

Graden av inskränkt rörlighet varierar beroende på skadans omfattning och var i hjärnan skadan sitter

.

1.2.2.2 Axel- och skuldersmärta

Det är vanligt att personer som fått stroke får problem med smärta i den försvagade axeln och skuldran. Smärtan uppstår ofta 1-2 månader efter insjuknandet och beror på försvagad

muskulatur kring axelleden. När muskelspänningen i leden är försvagad blir leden instabil.

När Axelleden är instabil förändras rörelsemönstret och det finns risk för att nerver töjs eller kommer i kläm, vilket orsakar smärta. En person som fått stroke får därför aldrig greppas i eller lyftas i armhålan och armen. Om den strokedrabbade får ont eller känner smärta i den försvagade/förlamade axeln är det viktigt att avbryta träningen och kontakta fysioterapeut eller arbetsterapeut.

1.2.2.3 Halvsidig känselnedsättning

Halvsidig känselnedsättning kan uppstå i hela eller delar av den försvagade/förlamade kroppshalvan. Ibland är den ytliga känseln nedsatt, ibland den djupa och ibland både och.

Nedsatt ytlig känsel kan innebära en försämrad förmåga att uppfattar smärta, kyla och värme Nedsatt djup känsel kan innebära nedsatt förmåga att identifiera föremål utan att titta på föremålet eller inte känner var den försvagade/förlamade handen befinner sig. Är både djup och ytlig känsel påverkad kan personen ligga på sin hand utan att vara medveten om det.

1.2.2.4 Koordinationssvårigheter

Koordinationssvårigheter innebär att det är svårt att få ihop rörelser. Det kan leda till fumlighet och balanssvårigheter som i sin tur påverkar förmågan att till exempel klä på sig eller att gå.

4

1.2.2.5 Spasticitet

Spasticitet är en överdriven och onormalt fördelad spänning i vissa muskler. Spasticiteten gör det svårt att utföra, kontrollera och/eller koordinera rörelser.

Orsaken till spasticitet är en ökad aktivitet i muskler och senor. Följden kan bli kraftiga spänningar, kramper, ryckningar och smärta.

I den försvagade/förlamade armen är det vanligast att spasticiteten leder till att armen böjer kraftigt i armbågen och handen knyter ihop sig. I det försvagad/förlamad benet är det

vanligast att spasticiteten leder till att knät och foten sträcks samt att fotsulan vrids inåt/uppåt.

Det är viktigt att de överspända/ihopdragna musklerna sträcks ut med jämna mellanrum för att förhindra att kontrakturer uppstår.

1.2.2.6 Sväljningssvårigheter

Sväljningssvårigheter kan innebära att personen inte kan äta eller dricka på vanligt sätt. Mat och dryck kan behöva anpassas i konsistens eller intas via nässond eller PEG. Att svälja ner mat och saliv i lungorna medför stor risk för lunginflammation som kan vara livshotande.

Kontakt med logoped är alltid viktig vid sväljsvårigheter då logopeden har kunskaper i hur sväljträning går till.

1.2.2.7 Kognitiva funktionsnedsättningar

Kognitiva funktioner är hjärnan hjärnans förmåga att ta emot, behandla och förmedla information samt att planera hur en uppgift skall utföras.

Nedsatta funktioner leder i olika grad till svårigheter att klara av komplexa och vardagliga aktiviteter. Man kan till exempel få svårt att planera sin dag, sköta sin ekonomi, laga mat, vara tillsammans med andra eller odla sina intressen. Nedsatta kognitiva funktioner leder också till en ökad stresskänslighet. Kognitiva funktionsnedsättningar kan felaktigt förväxlas med demenssjukdom. Det är viktigt att veta vad som är vad då man efter stroke har förutsättningar för att förbättra sina kognitiva funktioner medan man vid demenssjukdom inte har det.

Kognitiva funktionsnedsättningar tillhör de så kallade dolda funktionsnedsättningarna. De syns inte utanpå och kan vara svåra att bekräfta, men ändå medföra stora problem för personen som lever med dem.

5

Exempel på kognitiva funktionsnedsättningar är:

Minnessvårigheter.

Nedsatt uppmärksamhet och/eller koncentrationsförmåga. Det kan innebära svårigheter att följa ett TV-program, hålla tråden i ett samtal eller äta färdigt en måltid.

Nedsatt problemlösningsförmåga. Det kan innebära svårigheter att ta på sig en tröja, öppna en dörr eller använda bromsen på rollatorn.

Trötthet. Hjärntrötthet är en mental trötthet som beror på svårigheter att sålla intryck och aktiviteter som man tidigare gjorde automatiskt kräver mer av hjärnan. Det är viktigt att hjärntröttheten inte förväxlas med lathet. Många är mycket trötta när de är nyinsjuknade och sover mycket vilket är en del i läkeprocessen. Tröttheten avtar med tiden men många upplever hjärntrötthet lång tid efter insjuknandet.

Nedsatt initiativförmåga. Det kan innebära svårigheter att komma igång med att göra något.

Nedsatt sjukdomsinsikt. Det kan innebära att man överskattar sina förmågor till exempel att man försöker förflytta sig trots att man saknar förmågan.

Svårighet/oförmåga att tolka omgivningen. Man säger ibland att

orienteringsförmågan och rumsuppfattningen är nedsatt. Det kan innebära svårigheter att bedöma avstånd och därför stöter i väggar och möbler. En del personer har svårt att hitta, även i kända miljöer.

Neglect innebär att personen inte uppfattar ena sidan av kroppen, vanligen den vänstra. Personen klär då bara på sig på höger sida eller äter bara upp maten på höger sida av tallriken.

Personlighetsförändringar. En del blir personlighetsförändrade, skrattar och/eller gråter utan anledning, blir aggressiva, använder ett grovt språk som de inte använt tidigare. En del förlorar sina hämningar och kan uttrycka sig olämpligt och klumpigt.

Apraxi innebär oförmåga att utföra viljemässiga eller på uppmaning trots att rörlighet och känsel är bibehållen. Det kan innebära att personen använder kammen som tandborste, går med rollatorn bak-och-fram eller sätter på sig tröjan som byxor.

1.2.2.7 Depression

Nästan 70 procent av de som fått stroke utvecklar någon typ av depressionsliknande symtom som påminner om symtomen vid en krisreaktion. Detta beror på att hela livssituationen kan ha förändrats.

6

1.2.2.8 Språksvårigheter

Afasi innebär ett omfattande språkbortfall och vid dysfasi är delar av språkfunktionerna nedsatta. En person med afasi eller dysfasi har varierande svårigheter med att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva. En del har svårt att känna igen siffror och att räkna. Personens intellekt påverkas inte av språksvårigheter.

1.2.2.9 Sociala konsekvenser

En del som drabbas av stroke isolerar sig och begränsar sitt tidigare sociala liv. Många upplever att deras gamla roller förändras och det kan vara svårt att hantera. För många som drabbas av stroke är detta mycket jobbigt då det innebär att de blir beroende av andra människors hjälp.

Related documents