Samarbete och utbyte av information

den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, samarbeta och utbyta information med varandra, med mot- svarande myndigheter inom EES och med Europeiska bankmyndig- heten.

Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet.

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som det följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, få samarbeta och utbyta information med Internationella valutafonden, Världsbanken, Banken för interna- tionell betalningsutjämning och Rådet för finansiell stabilitet.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital- täckningsdirektivets krav på samarbete och utbyte av informations- utbyte mellan

– behöriga myndigheter, och

– behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Sveriges riksbank anser att de sekretessbrytande bestämmelserna mellan myndigheterna på finans- marknadsområdet behöver ses över.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Samarbete och utbyte av information med resolutionsmyndigheter I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om samarbete och utbyte av infor- mation (se t.ex. artiklarna 4.8, 53–62 och 117).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska medlemsstaterna se till att behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheter har ett nära sam- arbete och samråder med varandra vid utarbetandet av resolutionsplaner och i andra fall när så krävs enligt det direktivet, krishanteringsdirektivet eller tillsynsförordningen (artikel 4.8).

Enligt svensk rätt gäller att Riksgäldskontoret, som är resolutions- myndighet, och Finansinspektionen, som är tillsynsmyndighet, i den utsträckning som det följer av krishanteringsdirektivet, ska samarbeta och utbyta information med varandra, med motsvarande myndigheter inom EES och med Eba (28 kap. 5 § LOR, som genomför delar av krishante- ringsdirektivet).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör skyldigheten för Riksgäldskontoret och Finansinspektionen att samarbeta och utbyta information med varandra, med motsvarande myndigheter inom EES och med Eba gälla också i den utsträckning som följer av kapitaltäckningsdirektivet och tillsynsförordningen.

Sveriges riksbank anser att de sekretessbrytande bestämmelserna mellan

Prop. 2020/21:36 att motverka finanskriser ligger i Sverige på tre myndigheter, Finans- inspektionen, Riksgäldskontoret och Sveriges riksbank, och det är viktigt att myndigheterna på finansmarknadsområdet kan samarbeta och utbyta information utan hinder av sekretess. Den nu aktuella bestämmelsen om samarbete och utbyte av information mellan resolutionsmyndigheter och tillsynsmyndigheter (28 kap. 5 § LOR) gäller inte Sveriges riksbank, som varken är resolutionsmyndighet eller tillsynsmyndighet. En sådan översyn som Sveriges riksbank önskar ryms emellertid inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Samarbete och utbyte av information med offentliga organ för strukturåtgärder

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tystnadsplikt och användning av förtrolig information (artiklarna 53 och 54).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska reglerna om tystnads- plikt och användning av förtrolig information inte utgöra hinder för utbyte av information mellan å ena sidan behöriga myndigheter vid tillämpning av kapitaltäckningsdirektivet och å andra sidan ”behöriga myndigheter eller organ som ansvarar för tillämpningen av regler om strukturell åtskill- nad inom en bankgrupp” (artikel 56 första stycket h). De nya reglerna i direktivet får antas ta sikte på offentliga organ som har ansvaret för olika former av strukturåtgärder för att förbättra motståndskraften hos institut inom EES. I Sverige finns det inte någon sådan myndighet.

Enligt svensk rätt gäller att Finansinspektionen, i den utsträckning som det följer av medlemskapet i EU, ska samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter (13 kap. 6 a § LBF, 23 kap. 5 § LVM och 6 kap. 3 § tillsynslagen). Bestämmelserna är begränsade till behöriga myndigheter i unionsrättslig mening och träffar inte de nu aktuella offent- liga organen.

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör bestämmelserna kompletteras så att skyldigheten att samarbeta och utbyta information gäller även med de offentliga organ inom EES som avses i de reglerna.

Samarbete och utbyte av information med vissa internationella organ Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet får behöriga myndigheter överlämna eller utbyta viss information med Internationella valutafonden, Världsbanken, Banken för internationell betalningsutjäm- ning och Rådet för finansiell stabilitet. Det frivilliga utbytet av information är begränsat till vissa fall (artikel 58a).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör de ovan angivna bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om värdepappersmarknaden och tillsynslagen om Finansinspektionens skyldighet att samarbeta och utbyta information kompletteras. Finans- inspektionen bör, i den utsträckning som det följer av de nya reglerna, även få samarbeta och utbyta information med Internationella valutafonden, Världsbanken, Banken för internationell betalningsutjämning och Rådet för finansiell stabilitet.

Samarbete och utbyte av information med andra behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tystnadsplikt och användning av förtrolig information (artiklarna 53 och 54).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska kraven på tystnadsplikt

Prop. 2020/21:36

och användning av förtrolig information inte utgöra hinder för utbyte av information mellan å ena sidan behöriga myndigheter vid tillämpning av det direktivet och å ena sidan behöriga myndigheter och finansunder- rättelseenheter vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i det följande benämnt fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet). Dessa myndigheter ska dessutom ha ett nära samarbete med varandra, förutsatt att detta samarbete och informations- utbyte inte undergräver någon pågående utredning eller undersökning eller något pågående förfarande i enlighet med straffrätten eller förvaltnings- rätten i den medlemsstat där myndigheten är belägen (artikel 117.5).

Fjärde penningtvättsdirektivet har i svensk rätt genomförts i penning- tvättslagen. Finansinspektionen utövar tillsyn över att kreditinstitut och värdepappersbolag följer de författningar som reglerar verksamheten, inbegripet penningtvättslagen (7 kap. 1 § penningtvättslagen, 13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 2 § LVM). Det finns ingen sekretessgräns mellan de olika tillsynsverksamheterna inom Finansinspektionen (8 kap. 2 § och 30 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], förkortad OSL).

Finansinspektionen ska vidare, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter, t.ex. utländska behöriga myndigheter vid tillämpning av fjärde penningtvättsdirektivet (6 kap. 3 § tillsynslagen, 13 kap. 6 a § LBF och 23 kap. 5 § LVM samt prop. 2018/19:140 avsnitt 11.2).

Finanspolissektionen vid Polismyndigheten är finansunderrättelseenhet vid tillämpning av fjärde penningtvättsdirektivet (4 kap. 5 § penningtvätts- lagen och 35 a § förordningen [2014:1102] med instruktion för Polis- myndigheten).

Finansinspektionen och Finanspolissektionen ska samverka med var- andra (8 § första stycket förvaltningslagen). I det avseendet ska framhållas att företrädare för dessa myndigheter ingår i samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism vid Polismyndig- heten (13 § förordningen [2009:92] om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism).

Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen utan dröjsmål underrätta Finanspolissektionen om detta (4 kap. 4 § första stycket penningtvätts- lagen). Om det är uppenbart att intresset av att en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, får Finanspolissektionen lämna sekretessbelagda uppgifter till

Prop. 2020/21:36 Finansinspektionen (10 kap. 27 § OSL). En sekretessbelagd uppgift får röjas för en utländsk myndighet, om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten (8 kap. 3 § 2 OSL). Det innebär att Finansinspektionen också får underrätta utländska finans- underrättelseenheter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Sammanfattningsvis uppfyller svensk rätt redan kapitaltäcknings- direktivets krav på samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter.