• No results found

3 Cybersäkerhet

3.4 Samarbeten och nätverk

Inledning

Flera tvärgrupper inom EU och nätverk som inbegriper olika typer av aktörer har etablerats för att öka samsyn och stärka utvecklingen på cybersäkerhetsområdet.

I detta avsnitt beskrivs några av de samarbetsforum och nätverk som etablerats internt på EU-nivå eller internationellt i syfte att öka cybersäkerheten.

FoP on Cyber Issues/Horizontal Working Party on Cyber Issues

Implementeringen och uppföljning av relevanta strategier och frågor som berör EU:s internationella cyberpolitik har hanterats över- gripande i den tillfälliga arbetsgruppen inom rådet, Friends of the Presidency Group on Cyber Issues (Ordförandeskapets vängrupp för cyberfrågor). FoP tillsattes av Coreper (de ständiga representan- ternas kommitté) 2012 i syfte att förbättra det horisontella arbetet, öka medlemsstaternas insyn och stärka samordningen såväl internt

SOU 2020:58 Cybersäkerhet

som externt avseende cyberfrågor i vid mening. Gruppen skulle ut- göra ett strategiskt verktyg för unionens övergripande politiska mål på området. Under hösten 2013 fattades beslut om att utsträcka FoP-gruppens mandat med ytterligare tre år.

Under 2016 bildades ”Horizontal Working Party on Cyber Issues”. Genom denna vill rådet säkerställa en plattform för att stödja ett sam- manhängande angreppssätt avseende cyberpolitiska frågor, genom att ge en översikt över de tvärgående frågorna, och därigenom und- vika fragmenterad policyutveckling och beslutsfattande. Gruppen ska vidare hjälpa till att identifiera EU:s cyberprioriteringar och stra- tegiska mål som en del av en omfattande politisk ram och stödja sam- arbete och samverkan, både inom rådet, mellan medlemsstater och mellan EU och medlemsstaterna. Gruppen arbetar bl.a. med ram- verket för en EU-gemensam cyberdiplomati.

NIS Cooperation Group

Genom NIS-direktivet etableras ett samarbete på EU-nivå för att främja strategiskt samarbete och informationsutbyte. Denna ska be- stå av representanter för medlemsstaterna, kommissionen och Enisa. Samarbetsgruppen ska arbeta i tvååriga arbetsprogram inom fyra olika områden: planering, styrning, informationsdelning och rapportering. Verksamheter inom de olika områdena är exempelvis vägledning för det nätverk av CSIRT som också etableras i och med direktivet, stöd till medlemsstater i kapacitetsuppbyggnad, diskussion kring standar- der samt informationsutbyte om risker, incidenter och forskning.

Computer Security Incident Response Team (CSIRT)

Vid en genomgång 2011 av medlemsländernas insatser för att skydda kritisk informationsinfrastruktur från it-attacker och avbrott iden- tifierades åtgärder för att upprätta ett nätverk av organisationer för incidenthantering (CERT). Detta då händelser visat att det behövs ett väl fungerande nätverk med statliga/nationella organisationer för incidenthantering och att man behöver se över frågor på statlig nivå rörande säkerheten hos ny teknik som t.ex. datormoln. Även om en majoritet av medlemsländerna hade upprättat nationella organisatio- ner för incidenthantering behövdes det internationella samarbetet ut-

Cybersäkerhet SOU 2020:58

vecklas. Kommissionen behövde därför arbeta med medlemsländerna och den privata sektorn, på olika nivåer, för att upprätta CERT i resten av medlemsländerna och för EU:s institutioner och utveckla en europeisk beredskapsplan för it-incidenter. Likaså behövde övnings- verksamheten stärkas upp, både på nationell och europeisk nivå.

I NIS-direktivet (artikel 12) fastställs att ett nätverk av CSIRT (Computer Security Incident Response Team) behövs för att bidra till förtroende mellan medlemsstaterna och för att främja effektivt operativt samarbete. Nätverket består av representanter från natio- nella CSIRT och företrädaren för EU, CERT-EU. Detta erbjuder ett forum för samarbete, utbyte av information och förtroendeska- pande. Avsikten är att stärka förmågan hos nationella CSIRT att hantera gränsöverskridande incidenter och koordinera insatser för att bekämpa attacker. Enisa utgör sekretariatet och stödjer arbetet, bl.a. med expertis.

European Judicial Cybercrime Network (EJCN)

EU avser att underlätta för utredande myndigheter att få tillgång till krypterad information. Sommaren 2016 inrättade EU the European Judicial Cybercrime Network (EJCN) med målet att underlätta ut- byte av sakkunskap och bästa praxis, förbättra samarbetet mellan behöriga rättsliga myndigheter vid hanteringen av cyberrelaterad brottslighet och utredning, samt att främja dialog för att säkerställa rättssäkerhet i cyberrymden. EJCN ska samarbeta med Eurojust och Europol för att stärka internationellt rättsligt stöd och etablera ett bättre samarbete med internetleverantörer.

EU:s internationella samarbeten

EU har dialoger med externa parter såsom G7 och FN samt med länder utanför västvärlden. Detta avsnitt beskriver vilken typ av frågor man samarbetar kring i de mer utvecklade internationella sam- arbetena.

SOU 2020:58 Cybersäkerhet

EU-NATO Technical Arrangement

EU och Nato har samarbetat kring cybersäkerhetsfrågor sedan 2010, och sedan 2011 har NATO Computer Incident Response Capability (NCIRC) samarbetat med CERT-EU i och med den senares grun- dande. 2016 tecknade EU och Nato en teknisk uppgörelse mellan CERT-EU och nämnda NCIRC för att motverka, upptäcka och svara på cyberincidenter. Uppgörelsen var ett led i implementeringen av EU:s ramverk för cyberförsvar, och utgör i sig ett ramverk för delande av bl.a. teknisk information och utbyte av bästa praxis för incidenthantering och säkra konfigurationer för nätverk.

I juli 2016 kom Europeiska rådet, EU-kommissionen och Nato med ett gemensamt meddelande avseende det strategiska samarbe- tet. Cybersäkerhet och -försvar angavs som ett av sju områden där man behövde utöka koordineringen sinsemellan, inbegripet såväl in- satser som utbildning och övning. EU och Nato ska utbyta koncept om integrering av it-försvarsaspekter i planering och utförande av respektive uppdrag och insatser för att främja interoperabilitet i krav och standarder för it-försvar. Man ska vidare stärka utbildnings- samarbetet genom att harmonisera utbildningskraven, i förekom- mande fall, och öppna respektive utbildningskurser för ömsesidigt deltagande av tjänstemännen. Man ska också främja samarbete inom forskning och teknisk innovationsverksamhet avseende it-försvar genom att utveckla kopplingar mellan EU, Nato och NATO CCD COE (Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence), för att utforska innovation på området för it-försvar. Med hänsyn till att it- området omfattar dubbla användningsområden kommer EU och Nato att öka interoperabiliteten i standarderna för it-försvar genom medverkan av industrin, när så är relevant. En åtgärd är att också stärka samarbetet i it-insatser genom ömsesidigt deltagande av tjänstemän i övningar, inklusive framför allt Cyber Coalition och Cyber Europe.

US-EU Cyber Related Work Streams – Cyber Dialogue

2010 grundande EU och USA en arbetsgrupp för cybersäkerhet och cyberbrottslighet. Gemensamma intressen föranledde att man 2014 fördjupade samarbetet genom en s.k. cyberdialog, som förs av höga representanter från EU och USA. Dialogen erbjuder ett forum för strategiska diskussioner och samarbete gällande exempelvis inter-

Cybersäkerhet SOU 2020:58

nationella utvecklingar inom cyberrymden, främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna online samt kapacitetsutveckling inom cyber i tredjeländer.

Samarbeten med näringslivet

NIS-plattformen

EU:s cybersäkerhetsstrategi resulterade i bildandet av en offentlig- privat plattform för nätverks- och informationssäkerhet. Syftet var att sammanföra relevanta europeiska parter för att identifiera god cybersäkerhetspraxis över hela värdekedjan och skapa gynnsamma marknadsvillkor för utvecklandet och anammandet av säkra IKT- lösningar. NIS-plattformen kompletterar och bidrar till implemen- teringen av NIS-direktivets åtgärder och harmoniserar dess tillämp- ning i Europa. Plattformen är uppdelad i tre skilda arbetsgrupper: – riskhantering, vilket bl.a. innefattar arbete med medvetandehöj-

ning, informationssäkring och riskmätning,

– informationsutbyte och samordning av incidenter, vilket bl.a. inne- fattar incidentrapportering och riskmätningar med avseende på informationsutbyte, och

– forskning och innovation för säker IKT.

Contractual Public Private Partnership on cybersecurity

För att kunna leverera i enlighet med strategierna om cybersäkerhet och den digitala inre marknaden (se avsnitt 3.2) initierades ett offent- ligt-privat partnerskap om cybersäkerhet (cPPP) under 2016, genom en överenskommelse mellan kommissionen och the European Cyber Security Organisation (ECSO) som företräder marknadsaktörer inom cybersäkerhet. EU investerar i initiativet inom ramen för forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020, men marknadsaktörerna förväntas investera betydligt mer. Samarbetet omfattar också parter från nationella, regionala och lokala myndigheter, forskningscentrum och universitet. Syftet är att på ett tidigt skede i forsknings- och innovationsprocessen främja samarbete och skapa cybersäkerhets- lösningar för olika sektorer, t.ex. energi, hälsa, transport och finans.

SOU 2020:58 Cybersäkerhet

Slutmålet med partnerskapet är att stimulera den europeiska konkur- renskraften och bidra till att överbrygga fragmenteringen av cyber- säkerhetsmarknaden.