• No results found

Samarbetsåtgärder

In document Nationell handlingsplan (Page 84-87)

Rättslig grund och relevant unionsprioritering Artikel 62.1c och 64 EHFF.

Åtgärden bidrar till unionsprioritering 4 om ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, skapande av sysselsättning och stöd till anställbarhet och arbetskraftsrörlighet i de kust- och

inlandssamhällen som är beroende av fiske och vattenbruk, inbegripet diversifiering av verksamheten inom fisket och till andra sektorer av den maritima ekonomin.

Åtgärden bidrar till tematiskt mål 8 om att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.

Motiv för åtgärden

Åtgärden leder genom stöd till samarbetsprojekt fram till målen i utvecklingsstrategin och havs- och fiskeriprogrammet. Stöd för samarbeten inom lokalt ledd utveckling erbjuder en möjlighet att ge finansiella verktyg till de lokala aktörerna att utveckla och stimulera såväl fiske som andra relaterade verksamheter som kan gynna en hållbar utveckling i lokalt avgränsade områden som har en betydande sysselsättning inom fiske eller vattenbruk.

Beslutande myndighet Jordbruksverket.

Beskrivning av åtgärden

Stöd beviljas till samarbetsprojekt i syfte att bidra till målen i utvecklingsstrategin och havs- och fiskerisprogrammet. Genomförande av samarbeten omfattar projekt där ett

utvecklingsområde samarbetar med ett eller fler andra utvecklingsområden eller med leader-liknande partnerskap. Samarbeten sker kring en konkret fråga för att lösa gemensamma behov eller utmaningar och för att uppfylla de mål som finns i respektive område och strategi.

Samarbeten inom EU är sannolikt mest lämpade där gemensamma förutsättningar och vatten finns, som exempelvis Östersjöregionen eller Nordsjöregionen. Samarbeten utanför EU kan ske med leader-liknande partnerskap, exempelvis med Norge. En förutsättning är att

kompetenser och erfarenheter som behövs för att uppnå målen i strategin finns utanför det aktuella utvecklingsområdet eller utanför Sverige. Även gemensamma insatser med angränsande utvecklingsområden kan vara föremål för samarbeten. Därför är åtgärden tätt kopplad till mål för erfarenhetsutbyten, kunskapsöverföring och inspiration av innovationer eller innovativa angreppssätt för att skapa utveckling i respektive område. De olika

utvecklingsområdenas behov av att använda sig av delåtgärden samarbete ska beskrivas i den lokala utvecklingsstrategin. Behov och mål kan variera beroende på strategi och antal

inblandade samarbetsparter. Insatsen ska stärka den lokala befolkningens tillgång till infrastruktur och förbättra levnadsvillkor inklusive fritid och kultur och förutsättningar för attraktivt boende och företagsutveckling inom det egna området i de utvecklingsområden som omfattas av samarbetsprojektet.

77 Genomförande av samarbeten omfattar projekt där två eller fler utvecklingsområden

samarbetar kring en konkret fråga för att lösa de behov och för att uppfylla de mål som finns i respektive strategi.

Stöd till förberedande av samarbeten förutsätter att det finns ett konkret samarbete som området och dess aktörer står inför. Den lokala utvecklingsstrategin behöver visa på behov och möjligheter till sådana samarbeten.

Vem kan söka?

LAG kan söka stöd för projekt som kräver en samordnande part och projekt där det finns administrativa eller resultatmässiga mervärden och fördelar med att LAG står som sökande.

LAG kan även genomföra egna projekt för att nå målen inom strategin. Organisationer, föreningar, företag och myndigheter som söker stöd för att främja utvecklingen i ett lokalt utvecklingsområde.

Villkor för sökande

ha de tillstånd och godkännanden som krävs för projektet

 vid slutredovisning av projektet lämna in en ekonomisk redovisning samt en redogörelse för projektets genomförande och resultat

 godkänna att resultatet av projektet får offentliggöras Stödnivå och stödberättigande utgifter

LAG konkretiserar och anger principer för stödnivåer i den lokala strategin. Lokalt ledd utveckling och samordning mellan olika ESI-fonder kräver en viss flexibilitet för LAG att sätta stödnivåer utifrån en bedömning av stödsökanden och projektet och för att uppnå den högst möjliga budgeteffektiviteten (utnyttjande).

Stödnivån kan efter bedömning fastställas till mellan 40 och 100 procent av stödberättigande utgifter för projekt som är allmännyttiga eller gynnar allmän näringslivsutveckling.

Om projektets syfte är att gynna enstaka företag kan stödnivån efter bedömning fastställas till mellan 40 och 50 procent av stödberättigande utgifter.

Stödet utgörs i sin tur av 50 procent EU-medel och 50 procent svenska offentliga medel. Om det finns anslagsfinansiering inom åtgärden eller inte framgår av tabell 4.1.4.LAG sätter stödnivåerna genom bedömning enligt följande principer:

 nytta för endast ett eller få företag, god tillgång till privat medfinansiering, god förväntad avkastning av insatsen motiverar en lägre stödnivå. Privat medfinansiering kan utgöras av förväntade intäkter, sponsring och deltagaravgifter,

 nytta till allmänheten och förutsättningsskapande projekt motiverar en högre stödnivå.

Stöd som understiger 22 000 kronor beviljas inte. Med stöd avses här allt offentligt stöd, både från EU och från Sverige.

Stöd till företag får högst uppgå till 200 000 kronor. Med stöd avses här allt offentligt stöd, både från EU och från Sverige.

78 Stöd till paraplyprojekt får endast lämnas till lokala aktionsgrupper. Stödet till ett

paraplyprojekt får högst uppgå till 400 000 kronor. Utgifter för investeringar är inte stödberättigande inom paraplyprojekt.

Stödberättigande utgifter är löner, investeringar, övriga direkta utgifter, indirekta kostnader och offentliga resurser inom projektet.

79

In document Nationell handlingsplan (Page 84-87)

Related documents