I och med att klimatförändringarna inte känner gränser är det naturligt att klimatanpassningsarbete bedrivs i ett större sammanhang i samverkan med andra organisationer, kommuner, eller regioner. Exempel på samarbetsformer är den Nationella plattformen för naturolyckor,
Vänersamarbetet samt klimatkommunerna.
En helt annan typ av samarbetsform är miljöklassning av byggnader. I en del av miljöklassningssystemen finns kriterier som syftar till att klimatsäkra en byggnad.
Nationell plattform för naturolyckor
Ett stort FN-arbete pågår för att förebygga naturolyckor och minimera effekterna av dem. Alla medlemsländer har åtagit sig att följa
Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action och bland annat
19 Inspire = Infrastructure for spatial Information in Europe, www.inspire.jrc.ec.europa.eu/
20
inrätta en nationell plattform för sitt arbete med naturolyckor senast år 2015.
I Sverige fick MSB regeringens uppdrag att inrätta en nationell plattform för naturolyckor21 och detta gjordes i september 2007 i
samverkan med berörda myndigheter och organisationer. För närvarande deltar 17 myndigheter och organisationer i samarbetet och MSB driver plattformens sekretariat och ansvarar för administration och koordinering.
Det övergripande syftet med en nationell plattform är att förebygga och reducera naturolyckornas effekter på människor, samhälle, ekonomi och miljö.
Utan att frånta varje myndighet ansvaret inom sitt område, ska den svenska plattformen kunna ha följande uppgifter:
• upprätta nationella mål,
• göra en plan för det nationella arbetet,
• samordna och följa upp olika aktörers och intressenters arbete med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor och redovisa arbetet till FN-ISDR (International Strategy for Disaster Reduction
• fungera som arena för erfarenhetsutbyte,
• bidra till kunskapsuppbyggnad,
• bidra till samordning av forskning och utbildning,
• bidra till samordning av datahantering,
• ta fram indikatorer,
• utveckla varningssystem.
Stigande havsnivå – samarbete mellan länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län
Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge arbetade under 2007 gemensamt fram material om hur stigande havsnivå påverkar den fysiska
planeringen. Stora delar av kustområdena i de båda länen är erosionsutsatta med stor andel befintlig eller planerad bebyggelse i kustnära områden. Visionen med projektet var att öka medvetenheten kring klimatförändringarnas effekter och hur den fysiska planeringen kan bidra till ett robustare samhälle. Arbetet bedrevs tvärsektoriellt då både avdelningar för samhällsbyggnad och miljö var involverade i
framtagandet av materialet. Slutrapporten finns tillgänglig på de båda länsstyrelsernas webbplatser.
Vänersamarbetet
Kommunerna runt Vänern samverkar sedan hösten 2007 kring frågor om Vänerns vattenreglering. Det övergripande syftet är att bidra till att hitta en långsiktigt hållbar lösning för Vänerns vattenreglering. Sannolikt krävs nya sätt att reglera Vänern jämfört med idag.
Arbetet handlar dels om att få större kunskap om
klimatförändringarnas effekter i Vänerområdet och hur man kan skydda sig mot dessa, dels om hur Vänerkommunerna tillsammans kan verka för
21
åtgärder hos andra aktörer som kan dämpa effekterna av klimatförändringarna.
Deltagande kommuner är Grästorp, Hammarö, Gullspång, Grums, Götene, Karlstad, Lidköping, Kristinehamn, Mellerud, Säffle, Mariestad, Vänersborg, Trollhättan och Åmål. I samarbetet deltar även Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län samt Centrum för Klimat och säkerhet (CCS) vid Karlstads universitet.
Klimatkommunerna
Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Den startade som ett nätverk 1 januari 2003, men blev i november 2008 en förening. Föreningen har ett 20-tal kommuner och ett landsting som medlemmar och tillsammans drygt 2 000 000 invånare.
Klimatkommunernas övergripande mål är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige, men de arbetar även med klimatanpassning. Föreningen ska stödja kommuner som vill arbeta med klimatfrågan samt vara en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat. Klimatkommunerna ska sprida information och erfarenheter om lokalt klimatarbete och höja kunskapen om klimatproblematiken. Klimatkommunerna ska även arbeta för internationella samarbeten samt ha kontakter med liknande nätverk i andra länder.
Miljöklassning av byggnader
Det finns ett 50-tal miljöklassningssystem i Sverige och internationellt med olika syften och för både nya och befintliga byggnader. Om miljöklassning av byggnader börjar användas och efterfrågas i större utsträckning i Sverige kan det bli ett starkt incitament för byggherrar, fastighetsägare och fastighetsförvaltare att påskynda utvecklingen mot en miljöanpassad och långsiktigt hållbar byggsektor.
I vissa miljöklassningssystem finns redan nu kriterier som syftar till att klimatsäkra en byggnad. Men det finns en utvecklingspotential i de flesta systemen att lägga till kriterier som syftar till att en byggnad ska kunna motstå negativa konsekvenser från klimatförändringar, till exempel passiv kyla, materialval, dränerande markbeläggningar och fuktsäkra lösningar.
4 Exempel på tillämpning
Medvetenheten om vilka effekter som klimatförändringarna kan leda till och insikten om behovet av ett aktivt arbete för att motverka och anpassa sig till dem ökar markant hos myndigheter, länsstyrelser och kommuner.
Samtidigt finns det flera faktorer som verkar i motsatt riktning. Det råder t.ex. fortfarande osäkerhet om hur stora klimatförändringarna kommer att bli och det finns inte heller centralt beslutade nivåer och rekommendationer att använda för dem som planerar och bygger. Det beror på flera saker, men främst på att kunskapsunderlaget successivt förändras. Den kommunala planeringen enligt PBL bygger i stor utsträckning på politiska bedömningar och det kan vara svårt för kommunala tjänstemän och politiker att hävda att hänsyn ska tas till ovissa framtida klimatförhållanden. Detta gäller särskilt när det ställs mot kortsiktiga kommunalekonomiska förhållanden och behov. Det finns därför risk att bebyggelse även fortsättningsvis kommer att planeras på mark som från klimatsynpunkt inte är lämplig.