• No results found

Samband med grundlagen och lagstiftningsordning

Propositionen har beröringspunkter med rätten till sådan grundläggande försörjning och oundgänglig försörjning och omsorg samt rätt till arbete som tryggats i grundla-gen.

Avsikten med de föreslagna ändringarna i påföljdsbestämmelserna är att främja syssel-sättning och att bryta långvarig arbetslöshet eller utkomststödsberoende. Målet överens-stämmer med 18 § 2 mom. i grundlagen. En-ligt bestämmelsen ska det allmänna främja sysselsättningen och verka för att alla tillför-säkras rätt till arbete. Bestämmelsen innebär också att det allmänna ska sträva efter att förhindra uppkomsten av en grupp perma-nent arbetslösa (RP 309/1993 rd). Enligt promemorian av den ovannämnda styrgrupp som tillsattes av social- och hälsovårdsmini-steriet har ett effektivt sätt att avbryta lång-tidsarbetslöshet visat sig vara att utvidga skyldigheten att ta emot arbete och delta i ak-tiverande åtgärder.

Enligt 19 § 1 mom. i grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Be-stämmelsen garanterar individen subjektiv rätt till minimiskydd i alla livssituationer när det gäller ekonomisk och annan omsorg. Be-stämmelsen är dock avsedd att tillämpas först när personen inte själv kan skaffa minimi-skydd genom sin egen verksamhet eller får det från övriga socialskyddssystem eller and-ra personer. (RP 309/1993 rd, s. 69/II) Ut-komststöd enligt lagen om utUt-komststöd är en central förmån genom vilken man strävar ef-ter att på lagstiftningsnivå garanef-tera den

trygghet som behövs för ett människovärdigt liv som avses i 19 § 1 mom. i grundlagen (RP 217/1997 rd). Rätten till utkomststöd gäller för var och en som uppfyller förutsätt-ningarna för beviljande av stöd. Arbetsverk-samhet i rehabiliteringssyfte som en del av de socialtjänster som avses i socialvårdslagen (710/1982) garanterar på ett mer omfattande sätt alla individers rätt till oundgänglig om-sorg.

I propositionen föreslås att på samma sätt som för personer under 25 år knyts an rätten för en person som fyllt 25 år och som fått ut-komststöd på grund av långvarig arbetslöshet till utkomststödets grunddel till fullt belopp till personens deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Om en person som upp-fyller aktiveringsvillkoren i 3 § 2 mom. 3 punkten i lagen om arbetsverksamhet i reha-biliteringssyfte utan giltig orsak vägrar delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbryter den kan det leda till en sänkning av utkomststödets grunddel i enlighet med 10 § 1 och 4 mom. i lagen om utkomststöd. I den aktuella bestämmelsen föreskrivs redan nu om motsvarande påföljder för personer under 25 år som utan giltig orsak vägrat delta i ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit den. Dessutom kan grunddelen sän-kas när en person vägrar ta emot arbete, delta i en arbetskraftspolitisk åtgärd eller utarbe-tandet av en integrationsplan eller en åtgärd som ingår i den.

Grundlagsutskottet har behandlat förhål-landet mellan utkomststödet och 19 § 1 mom.

i grundlagen när lagen om utkomststöd stif-tades (GrUU 31/1997 rd). Utskottet har an-sett att en sänkning av grunddelen enligt 10 § i lagen om utkomststöd i princip inte strider mot 19 § 1 mom. i grundlagen förutsatt att sänkningen inte är oskälig. Enligt utskottet är syftet med bestämmelserna att främja syssel-sättningen i stället för att låta någon vara permanent beroende av utkomststödet och att detta syfte harmonierar med idén med ut-komststödet, nämligen att det är den förmån inom den sociala tryggheten som i sista hand ska tillgripas. Enligt utskottet är syftet god-tagbart också framför allt med tanke på 15 § 2 mom. i regeringsformen (numera 18 § 2 mom. i grundlagen) som gäller det allmän-nas skyldighet att främja sysselsättningen

och verka för att var och en tillförsäkras rätt till arbete.

Vid behandlingen av förslaget till lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (RP 184/2000 rd) ansåg grundlagsutskottet (GrUU 44/2000) att vägran att vara med om att göra upp en aktiveringsplan och att delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och avbrytande av verksamheten kopplas sam-man med sådana påföljder som innebär en sänkning av utkomststödets grunddel och som redan var möjliga i andra situationer och därför inte inverkade på lagstiftningsord-ningen.

Enligt 19 § 2 mom. i grundlagen ska var och en genom lag garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad bl. a vid arbetslöshet. Genom bestämmelsen garante-ras den som behöver grundläggande försörj-ning en rätt till den lagstadgade trygghet som ordnas av det allmänna och som har samband med de sociala risksituationer som räknas upp i bestämmelsen och de bestämmelser om förutsättningarna för erhållande av grundläg-gande försörjning och behovsprövning som ges genom lag. (RP 309/1993 rd, GrUU 25/1994 rd). Det arbetsmarknadsstöd som re-gleras i lagen om utkomstskydd för arbetslö-sa är en av formerna för den grundläggande försörjningen.

Begränsningen av arbetsmarknadsstödet har samband med tryggad grundläggande försörjning enligt 19 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 20/1998 rd, GrUU 44/2000 rd, GrUU 50/2005). Grundlagsutskottet har dock ansett att inte grundlagen i sig utgör hinder för att ställa villkor för erhållande av en förmån som tryggar den grundläggande försörjning-en (GrUU 17/1995 rd, GrUU 17/1996 rd, GrUU 20/1998 rd, GrUU 44/2000 rd). Enligt utskottet kan det vid arbetslöshet mycket väl bygga på att den behöriga personen själv ak-tivt medverkar till åtgärder som i sista hand bidrar till att uppehålla arbetsförmågan och

främja sysselsättningen. Enligt utskottet kan villkoren för en tryggad grundläggande för-sörjning således kräva motprestationer av stödtagaren (GrUU 17/1996 rd, GrUU 44/2000 rd, GrUU 46/2002 rd).

I propositionen föreslås att en person som uppfyller aktiveringsvillkoren i 3 § 2 mom. 1 och 2 punkten i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska vara skyldig att delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som ingår i en aktiveringsplan. Skyldigheten att delta kopplas samman med erhållandet av ar-betsmarknadsstöd som tryggar en grundläg-gande försörjning på motsvarande sätt som redan har gjorts i fråga om vissa arbets-kraftspolitiska åtgärder och under 25-åriga personers deltagande i arbetsverksamhet i re-habiliteringssyfte.

Vid behandlingen av förslaget till lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har grundlagsutskottet ansett att arbetsverksam-het i rehabiliteringssyfte har ”ett saksamband med ambitionen att röja hindren för syssel-sättning på den enskilda människans nivå och att den till sin målsättning därför kan jämstäl-las med sådana gällande arbetskraftspolitiska åtgärder där utskottet har ansett det möjligt att koppla ihop skyldigheten att delta med hot om förlust eller sänkning av stödet.”

(GrUU 44/2000 rd).

Genom propositionen föreslås att gällande påföljder för vägran att delta i arbetsverk-samhet i rehabiliteringssyfte eller avbryta den som godkänts av grundlagsutskottet på samma sätt kopplas samman med om en per-son som fyllt 25 år vägrar delta i arbetsverk-samhet i rehabiliteringssyfte eller avbryter den.

Med stöd av vad som anförts ovan anser regeringen att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Med stöd av vad som anförts ovan före-läggs Riksdagen följande lagförslag:

Lagförslagen

1. Lag

om ändring av 2 och 10 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 2 mars 2001 om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) 2 § 1 mom. 5 och 6 punkten, rubriken för 10 § och 10 § 2 mom., av dem 2 § 1 mom. 5 och 6 punkten och 10 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1293/2002, som följer:

2 § Definitioner I denna lag avses med

— — — — — — — — — — — — — — 5) den som har rätt till arbetsmarknadsstöd en person som får arbetsmarknadsstöd samt en person som avses i 9 kap. 2 § 3 och 4 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslö-sa,

6) ersättning för uppehälle ersättning per dag som med stöd av 9 kap. 5 § 2 mom. i la-gen om utkomstskydd för arbetslösa betalas till den som får arbetsmarknadsstöd och del-tar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte,

— — — — — — — — — — — — — —

10 §

Skyldighet att delta i utarbetandet av en akti-veringsplan och i arbetsverksamhet i

rehabi-literingssyfte

— — — — — — — — — — — — — — I fråga om vägran att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan och i sådan arbetsverk-samhet i rehabiliteringssyfte som ingås i pla-nen tillämpas vad som bestäms i 8 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och i 10 § 1, 3 och 4 mom. i lagen om utkomst-stöd.

———

Denna lag träder i kraft den 20 .

—————

2. Lag

om ändring av 8 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 8 kap. 6 § 2 mom. som följer:

8 kap

Särskilda arbetskraftspolitiska begräsningar för arbetsmarknadsstöd

6 §

Vägran och avbrytande i anslutning till ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte

— — — — — — — — — — — — — — En person som avses i 3 § i lagen om ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte och som utan giltig orsak vägrar delta i arbets-verksamhet i rehabiliteringssyfte eller

avbry-ter eller av eget förvållande måste avbryta arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, är inte berättigad till arbetsmarknadsstöd under 60 dagar från tidpunkten för vägran eller av-brytandet.

— — — — — — — — — — — — — —

———

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas på alla personer som när lagarna träder i kraft och därefter uppfyller de villkor som avses i 3 § i lagen om arbets-verksamhet i rehabiliteringssyfte, om det för-farande som avses i lagen ägt rum medan la-gen var i kraft.

—————

3. Lag

om ändring av 10 och 10 a § i lagen om utkomststöd I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 1997 om utkomststöd (1412/1997) 10 § 1 mom. 4 punk-ten och 10 a § 1 mom. sådana de lyder i lag 1294/2002, som följer:

10 § Sänkt grunddel

Grunddelens belopp kan sänkas med högst 20 procent i fråga om en person vars behov av utkomststöd föranleds av att

— — — — — — — — — — — — — — 4) En person som avses i 3 § i lagen om ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte har utan giltig orsak enligt 8 kap. 7 § i lagen om ut-komstskydd för arbetslösa vägrat delta i ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit eller av eget förvållande varit tvung-en att avbryta arbetsverksamhettvung-en i rehabili-teringssyfte.

— — — — — — — — — — — — — — 10 a §

Sysselsättningspenning och reseersättning Till den som får utkomststöd och som

del-tar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabili-teringssyfte betalas för varje dag som perso-nen deltar i verksamheten en sysselsättnings-penning som är lika stor som ersättningen för uppehälle enligt 10 kap. 3 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Sysselsätt-ningspenningen betalas förhöjd med iaktta-gande av vad som i 10 kap. 3 § 2 mom. i la-gen om offentlig arbetskraftsservice bestäms om beloppet av förhöjd ersättning för uppe-hälle till studerande som deltar i arbetskrafts-politisk vuxenutbildning och om förutsätt-ningarna för dess erhållande. Sysselsätt-ningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får ersättning för uppehäl-le enligt 9 kap. 5 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

— — — — — — — — — — — — — —

———

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas på alla personer som när lagarna träder i kraft och därefter uppfyller

de villkor som avses i 3 § i lagen om arbets-verksamhet i rehabiliteringssyfte, om det

för-farande som avses i lagen ägt rum medan la-gen var i kraft.

—————

Helsingfors den 9 oktober 2009

Republikens President

TARJA HALONEN

Omsorgsminister Paula Risikko

Bilaga

Parallelltexter

1. Lag

om ändring av 2 och 10 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 2 mars 2001 om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) 2 § 1 mom. 5 och 6 punkten, rubriken för 10 § och 10 § 2 mom., av dem 2 § 1 mom. 5 och 6 punkten och 10 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1293/2002, som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Definitioner I denna lag avses med

— — — — — — — — — — — — — — 5) den som har rätt till arbetsmarknads-stöd en person som får arbetsmarknadsarbetsmarknads-stöd samt en person som avses i 7 kap. 2 § och 7 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för ar-betslösa,

6) ersättning för uppehälle ersättning per dag som med stöd av 7 kap. 8 § 2 mom. la-gen om utkomstskydd för arbetslösa betalas till den som får arbetsmarknadsstöd och deltar i arbetsverksamhet i rehabiliterings-syfte,

— — — — — — — — — — — — — —

2 § Definitioner I denna lag avses med

— — — — — — — — — — — — — — 5) den som har rätt till arbetsmarknads-stöd en person som får arbetsmarknadsarbetsmarknads-stöd samt en person som avses i 9 kap. 2 § 3 och 4 mom. i lagen om utkomstskydd för arbets-lösa,

6) ersättning för uppehälle ersättning per dag som med stöd av 9 kap. 5 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa beta-las till den som får arbetsmarknadsstöd och deltar i arbetsverksamhet i rehabiliterings-syfte,

— — — — — — — — — — — — — —

10 §

Skyldighet att delta i utarbetandet av en ak-tiveringsplan

— — — — — — — — — — — — — — I fråga om vägran att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan tillämpas vad som be-stäms i 8 kap. 7 § 1 mom. lagen om ut-komstskydd för arbetslösa och i 10 § 1 och 4 mom. lagen om utkomststöd.

10 §

Skyldighet att delta i utarbetandet av en ak-tiveringsplan och i arbetsverksamhet i

re-habiliteringssyfte

— — — — — — — — — — — — — — I fråga om vägran att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan och i sådan arbets-verksamhet i rehabiliteringssyfte som ingås i planen tillämpas vad som bestäms i 8 kap.

6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

och i 10 § 1, 3 och 4 mom. i lagen om ut-komststöd.

———

Denna lag träder i kraft den 20 .

———

2. Lag

om ändring av 8 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 8 kap. 6 § 2 mom. som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap

Särskilda arbetskraftspolitiska begräs-ningar för arbetsmarknadsstöd

6 §

Vägran och avbrytande i anslutning till ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte

— — — — — — — — — — — — — — En ung person som avses i 3 § 1 mom. la-gen om arbetsverksamhet i rehabiliterings-syfte och som utan giltig orsak vägrar delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte el-ler avbryter elel-ler av eget förvållande måste avbryta arbetsverksamhet i rehabiliterings-syfte, är inte berättigad till arbetsmarknads-stöd under 60 dagar från tidpunkten för vägran eller avbrytandet.

— — — — — — — — — — — — — —

8 kap

Särskilda arbetskraftspolitiska begräs-ningar för arbetsmarknadsstöd

6 §

Vägran och avbrytande i anslutning till ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte

— — — — — — — — — — — — — — En person som avses i 3 § i lagen om ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte och som utan giltig orsak vägrar delta i arbets-verksamhet i rehabiliteringssyfte eller bryter eller av eget förvållande måste av-bryta arbetsverksamhet i rehabiliteringssyf-te, är inte berättigad till arbetsmarknadsstöd under 60 dagar från tidpunkten för vägran eller avbrytandet.

— — — — — — — — — — — — — —

———

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas på alla personer som när lagarna träder i kraft och därefter uppfyller de villkor som avses i 3 § i lagen om ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om det förfarande som avses i lagen ägt rum medan lagen var i kraft.

———

3. Lag

om ändring av 10 och 10 a § i lagen om utkomststöd I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 1997 om utkomststöd (1412/1997) 10 § 1 mom. 4 punk-ten och 10 a § 1 mom. sådana de lyder i lag 1294/2002, som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

10 § Sänkt grunddel

Grunddelens belopp kan sänkas med högst 20 procent i fråga om en person vars behov av utkomststöd föranleds av att

— — — — — — — — — — — — — — 4) en person som avses i 3 § 1 mom. lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har utan giltig orsak enligt 8 kap. 7 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa vägrat del-ta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit eller av eget förvållande varit tvungen att avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte.

— — — — — — — — — — — — — —

10 § Sänkt grunddel

Grunddelens belopp kan sänkas med högst 20 procent i fråga om en person vars behov av utkomststöd föranleds av att

— — — — — — — — — — — — — — 4) En person som avses i 3 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har utan giltig orsak enligt 8 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa vägrat delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit eller av eget förvållande varit tvungen att avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte.

— — — — — — — — — — — — — —

10 a §

Sysselsättningspenning och reseersättning Till den som får utkomststöd och som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliterings-syfte enligt lagen om arbetsverksamhet i re-habiliteringssyfte betalas för varje dag som personen deltar i verksamheten en syssel-sättningspenning som är lika stor som er-sättningen för uppehälle enligt 10 kap. 3 § 1 mom. lagen om offentlig arbetskraftsservi-ce. Sysselsättningspenningen betalas för-höjd med iakttagande av vad som i 10 kap.

3 § 2 mom. lagen om offentlig arbetskrafts-service bestäms om beloppet av förhöjd er-sättning för uppehälle till studerande som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och om förutsättningarna för dess

erhållan-10 a §

Sysselsättningspenning och reseersättning Till den som får utkomststöd och som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliterings-syfte enligt lagen om arbetsverksamhet i re-habiliteringssyfte betalas för varje dag som personen deltar i verksamheten en syssel-sättningspenning som är lika stor som er-sättningen för uppehälle enligt 10 kap. 3 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsser-vice. Sysselsättningspenningen betalas för-höjd med iakttagande av vad som i 10 kap.

3 § 2 mom. i lagen om offentlig arbets-kraftsservice bestäms om beloppet av för-höjd ersättning för uppehälle till studerande som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenut-bildning och om förutsättningarna för dess

de. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får er-sättning för uppehälle enligt 7 kap. 8 § la-gen om utkomstskydd för arbetslösa.

— — — — — — — — — — — — — —

erhållande. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får ersättning för uppehälle enligt 9 kap. 5 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

— — — — — — — — — — — — — —

———

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas på alla personer som när lagarna träder i kraft och därefter uppfyller de villkor som avses i 3 § i lagen om ar-betsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om det förfarande som avses i lagen ägt rum medan lagen var i kraft.

———

Related documents