Samband mellan stress och KASAM justerad för kön och ålder

Studiens resultat visar på ett samband mellan stress och känsla av sammanhang. Av

studenterna som uppgav att de har låg känsla av sammanhang rapporterade även att de var ofta stressad jämfört med studenter med hög känsla av sammanhang. Detta kan kopplas till teorin känsla av sammanhang som är grunden i det salutogena perspektivet och ge en förklaring till varför stress skiljer åt mellan individer. Enligt Antonovsky et al. (2005) är graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet förutsättning för känsla av

sammanhang. En individ med hög känsla av begriplighet uppfattar yttre stimuli som logisk gripbar, sorterad information och att kunna se kommande stimuli i framtiden som

förutsägbar (Antonovsky et al., 2005). Studenter med låg känsla av sammanhang hade i denna undersökning över sju gånger större sannolikhet att vara ofta stressad. Studenter med låg känsla av sammanhang skulle kunna tolkas som att de inte upplever yttre krav som logisk gripbara eller sammanhängande jämfört med studenter med hög känsla av sammanhang. Begriplighets komponenten anses vara den viktigaste i KASAM vid prioritering av insatser, då individens förmåga till att kunna hantera nuvarande och kommande stimuli i framtiden beror på personens grad av begriplighet. En hög grad av hanterbarhet utgör de befintliga resurserna som finns tillgängliga för individen att hantera de krav som ställs på personen Antonovsky et al., 2005). För att öka studenternas grad av hanterbarhet kan det kräva yttre instanser som möjliggör för tillgängliga resurser där studenterna kan nyttja vid behov då hög

känsla av hanterbarhet utgör förutsättning för känsla av sammanhang. En hög känsla av hanterbarhet möjliggör även för studenterna att uppleva sina studier som mindre stressad och därmed finna sin studietid som meningsfull. Detta överensstämmer även med Chu et al. (2015) undersökning där låg känsla av sammanhang var kopplad till att vara stressad. Enligt Antonovsky et al. (2005) förklaras meningsfullhet att vara individens förhållande till utmaningar från yttre stimuli som antigen värt att lägga ner tid på eller uppleva det som en börda. Delaktighet utgör därmed en viktig process i denna komponent. En ökad delaktighet där studenten kan medverka i och påverkar sin studie anses kunna öka graden av

meningsfullhet som även är en förutsättning för känsla av sammanhang. Enligt Folkhälsoinstitutet (2010) utgör delaktighet individens grad av inflytande och förutsättningarna för det bygger på politiska resurser. Inflytande i samhället innebär möjligheten att kunna vara med och påverka i den miljön som finns omkring denne. Detta skulle kunna tyda på att det är inte kraven i sig som ökar studenternas stress men däremot är den bristande möjligheten att känna kontroll över sin situation som bidrar till mängden stress. Detta innebär att hälsofrämjande insatser är av vikt för att studenterna ska kunna röra sig mot den positiva polen i hälsans kontinuum. Det anses även påvisa vikten av

politiska insatser som enligt Nutbeam (1998) är att förespråka, möjliggöra och förmedla. Resultatet visar vidare på att manliga studenter har 0,153 mindre sannolikhet att vara ofta stressad jämfört med kvinnliga studenter. Könsskillnaderna i stress kan ytterligare

motverkas av planerade hälsofrämjande insatser där det är utformat efter individen utifrån dennes behov. Ur ett studentperspektiv anses att fokus bör läggas på åtgärder som utgår från ett salutogent perspektiv med prioritering på hälsofrämjande insatser såsom copingstrategier för hantering av stress. Det kan även bidra till att öka studenternas känsla av sammanhang för att de sedan kan uppleva stress som något positivt. Enligt Antonovsky et al. (2005) möjliggör det salutogena perspektivet att studera effekten av de krav som ställs på individen då denna effekt inte ingår i individens anpassningsrespons för stress. Kännedom av KASAM och coping vid utveckling av hälsofrämjande aktiviteter skulle kunna förbättra studenternas välbefinnande och folkhälsan i allmänt, då skolan som en arena för folkhälsoarbete är av vikt.

7

SLUTSER

• Alla undersökta studenter under den senaste månaden har upplevt stress. 1,2 % av studenterna hade åtta som minsta värdet i stress och 1,2 % hade 46 som högsta värdet.

• 54,3 % av kvinnorna i denna studie uppgav att de var ofta stressade och 45,7 % av männen rapporterade att de var ofta stressade.

• Skillnader i ålder och kön hade ingen koppling till graden av KASAM.

• Studenter som rapporterade låg känsla av sammanhang hade 7,436 gånger större sannolikhet att känna sig ofta stressad jämfört med studenter med hög känsla av sammanhang.

7.1 Framtida forskning

I denna undersökning påvisade resultatet att stress var ett vanligt förekommande bland studenter. Förutsättning till att klara av stress bland studenterna var kopplad till känsla av sammanhang (KASAM). För vidare forskning skulle det vara av vikt att undersöka om känsla av sammanhang har en koppling till inkomst och akademisk prestation. Detta i syfte till att få en djupare förståelse till vilka faktorer som är av vikt för att studenterna skall uppleva sin studietid som meningsfull. En djupare förståelse av individens historia skulle även främja folkhälsoarbetet i skolorna genom att förespråka, möjliggöra och förmedla insatser som är utformad efter individens behov för att främja rörelse mot den friska polen i hälsans kontinuum. En hög känsla av sammanhang är även kopplad till att kunna hantera olika stressnivåer.

REFERENSLISTA

Antonovsky, A., & Elfstadius, M. (2005). Hälsans mysterium (Ny utg. förord av Lenart Levi. ed.). Stockholm: Natur och kultur.

Birkler, J. (2012). Vetenskapsteori: en grundbok. (2. Uppl.). Stockholm: Liber.

Bronstein, J. (2014). The role of perceived Self-Efficacy in the information seeking behavior of library and information science students. Journal of Academic Librarianship. 40(2), 101–106. doi: 10.1016/j.acalib.2014.01.010

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., (rev.) uppl.). Malmö: Liber.

Chu, J. J., Khan, M.H., Jahn, H.J., & Kraemer, A. (2016). Sense of coherence and associated factors among students in China: cross-sectional evidence. BMC Public Health, 16(1), 1-11. doi: 10.1186/s12889-016-3003-3

Cohen, S., Kamrarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A Global Measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4). doi skanas. Hämtad från:

http://www.psy.cmu.edu/~scohen/globalmeas83.pdf

Eriksson, M., & Lindström, B. (2005). Validity of Antonovsky’s sense of coherence scale: A systematic review. Journals of Epidemiology & Community health, 59(6), 460–466. doi: 10.1136/jech.2003.018085

Farin, E., Nagi, M., & Ullrich, A. (2012). The comprehensibility of health programs: Questionnaire development and results in patients with chronic musculoskeletal diseases. Patient Education and Counselling, 90(2), 239-246. doi:

http/dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.pec.2012.10.004

Folkhälsoinstitutet. (2011). Delaktighet och inflytande i samhället.Östersund: Statens folkhälsoinstitut

Folkhälsomyndigheten. (2015). Studentliv, studier och hälsa- hur går det ihop?. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Gibbons, C., Dempster, M., & Moutray,M. (2011). Stress, coping and satisfaction in nursing students. Journal of advanced nursing, 67(3), 621-632. doi: 10.1111/j.1365-

2648.2010.05495.x

Heiman, T. (2004). Examination of the salutogenic model, support resorces, coping style, and stressors among Israeli university students. The journal of psychology, 138(6), 505-520. doi: saknas, hämtad från:

http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=a3bfbc82 -b78c-4ae2-8921-aa62749315e9%40sessionmgr4008&vid=1&hid=4204

Jahansson, A. (2017). Formulär. Hämtad 2017-03-14, från

http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och- halsa/Institutet-for-stressmedicin/ISM/Publikationer/ISM-formular/

Kleiveland, B., Natvig, G.K., & Jepsen, R. (2015). Stress, Sense of coherence and quality of live among Norwigian nurse students after a period of clinical practice. Peerj, 3 (0), 2- 13. doi: 10.7717/peerj.1286

Ljung, T., & Friberg, P. ( 2004). Stressreaktionernas biologi, 101(12). Tillgänglig:

http://addisongruppen.se/vetamer_pdfer/stressreaktionernas_biologi.pdf

Merrill, R. (2013). Introduction to epidemiology (6th _{ed). Burlington, Mass: Jones & Bartlett} Learning.

Mûkoma, W., & Flisher, A.J. (2004). Evaluations of health promoting schools: a review of nine studies. Health promotion international, 19(3), 357-368. doi:

https://doi.org/10.1093/heapro/dah309

Mälardalens högskola. En modern högskola mitt i samhället. Hämtad 2017-03-08 från:

http://www.mdh.se/hogskolan/fakta

Nutbeam, D. (1998). Health promotion glossary. Health promotion international, 15(4), 349-363. doi: 10.1093/heapro/13.4.349

Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitisk. Tillgänglig

http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110

Quick, J.C., & Spielberger, C.D. (1994). Walter Bradford Cannon: Pioneer of stress research. International journal of stress management, 1 (2). doi: hämtad från:

http://download.springer.com.ep.bib.mdh.se/static/pdf/914/art%253A10.1007%252 FBF01857607.pdf?originUrl=http%3A%2F%2Flink.springer.com%2Farticle%2F10.10 07%2FBF01857607&token2=exp=1488469289~acl=%2Fstatic%2Fpdf%2F914%2Fart %25253A10.1007%25252FBF01857607.pdf%3ForiginUrl%3Dhttp%253A%252F%252 Flink.springer.com%252Farticle%252F10.1007%252FBF01857607*~hmac=2a23b65a b5fd207c47e28fcadabfc5dc18a8ea3446d7e041bed93c5e3b20c668

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Edita Västra Aros, Västerås: Socialstyrelsen. SOU 2009: 28. Stärkt stöd för studier- tryggt, enkelt och flexibelt. Stockholm: Statens

Super, S., Wagemakers,M.A.E., Picavet, H.S.J., Verkooijen, K.T., & Koelen, M.A. (2016). Strengthening sense of coherence: opportunities for theory building in health promotion. Health promotion international, 31(4), 869-878. doi:

10.1093/heapro/dav071

Szabo, S., Tache, Y., & Somogyi, A. (2012). The legacy of Hans Selye and the origins of stress research: A retrospective 75 years after his landmark brief”Letter” to the Editor of nature. The international journal on biology of stress, 15 (5), 472-478. doi: 10.3109/10203890.2012.710919

Yee, L.Y. &, Yusoff, M.S.B. (2013): Prevalence and sources of stress among medical, students in Universiti Sains Malaysia and Universiteit Maastricht. Education in Medicine journal, 5(4), e34-e41. doi: 10.5959/eimj.v5i4.190

Världshälsoorganisationen. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Geneva: WHO World Medical Association General Assembly. (1964). World medical association

declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-03-13 från

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf Åberg. C. (2001). Stress- Översiktlig teoretisk bakgrund. tillgänglig:

http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hcinet/ht04/library/docs/Stress- bakgr.pdf

BILIGA D: Känsla av sammanhang- Antonovsky´s

Livsfrågeformulär-korta formuläret (13-frågor).

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00