Vi har nu tagit oss fram till sambandsanalysen, dvs vi skall undersöka några för- hållanden som kan antas ha haft betydelse för vad nätverkarna fick ut av FRU- projekten. Som man kunde förvänta sig hade nätverkarna olika förutsättningar när det gällde möjligheterna att utveckla sin förändringskompetens, både i nät- verken och på arbetsplatserna. Som framgick av startstudien tog det till exempel lång tid i en del nätverk innan man började få någon ordning på syftet med projekten. På andra gick detta bättre. Förutsättningarna på arbetsplatserna var också olika. På en del arbetsplatser förekom knappast något förändringsarbete alls medan det på andra förekom systematiskt organiserade utvecklingsprojekt.
Det är här inte möjligt att utreda den mängd förutsättningar som kan tänkas bidra till ett effektivt utbyte i nätverk vilket bygger upp förändringskompetensen. Jag skall ta upp ett mindre antal faktorer som bedömts som viktiga i det här sammanhanget. De utgör några av de ”framgångsfaktorer” som nämnts tidigare. De faktorer som rör nätverken är:
• Graden av samlat syfte i nätverken. • Nätverkarnas aktivitetsgrad i nätverken. Den faktor som är kopplad till arbetsplatsen är:
• Nätverkarnas aktivitetsgrad i förändringsarbetet på arbetsplatsen.
Eftersom det initialt ställdes krav på att nätverken skulle vara tvärfackliga skall vi också titta närmare på vilken betydelse detta hade för kompetensutvecklingen. Som vi sett var tre av de 21 nätverken enfackliga. Detta gav oplanerat möjlig- heten att göra en jämförelse mellan dessa två typer av nätverk vad avser effekten på kompetensutvecklingen. En fjärde faktor, en-/tvärfacklighet, ingår därför också i undersökningen.
Dessa faktorer är så att säga redan operationaliserade. De motsvarar i det närmaste direkt ställda frågor i driftstudiens frågeformulär.
De fyra faktorerna eller förutsättningarna har korrelerats med ett antal ”be- roende faktorer”, effekter av nätverksprojekten. Dessa utgör flera av aspekterna i begreppet förändringskompetens. De fyra aspekter som bedömts som intressanta här är lärande angående verksamhetsfrågor, nätverkarnas självförtroende, för-
mågan att skaffa adekvat information, och förmågan att ta kontakter. Därutöver
har frågan, trots dess komplicerade karaktär, om vilken direkt nytta nätverkarna upplevde sig ha av att delta i projekten tagits med.
Operationaliseringarna av de valda kompetensaspekterna utgörs av följande påståenden: (Siffrorna inom parantes utgör numren på frågorna/påståendena i driftstudiens frågeformulär).
Lärande angående relevanta verksamhetsfrågor:
• Jag har fått större förståelse om för och nackdelar med olika sätt att organisera arbetet (26a).
• Jag har fått kunskap om nya sätt att bedriva förändringsarbete (26b).
Självförtroende:
• Jag har fått lättare att ge övertygande argument när jag skall diskutera med min chef/ledningen angående frågor om arbetsorganisation, lönesystem etc (27a).
• Jag har fått lättare att ge övertygande argument när jag skall diskutera med mina arbetskamrater om att det är viktigt att utveckla jobben (27b).
Förmågan att skaffa adekvat information:
• Jag söker nu oftare information om arbetsorganisation, förändringsarbete och liknande än tidigare – litteratur, material från facket, myndigheter, m m (28i).
Förmågan att ta kontakter:
a. på arbetsplatsen:
• Jag tar nu oftare kontakt och diskuterar med cheferna/ledningen på jobbet (28e).
• Jag tar nu oftare kontakt och diskuterar med medlemmarna på jobbet (28f). b. inom facket/facken
• Jag tar nu oftare kontakt och diskuterar med fackligt aktiva i andra förbund (28a).
• Jag tar nu oftare kontakt och diskuterar med fackligt aktiva i det egna förbundet (28b).
Direkt nytta av nätverksprojektet på arbetsplatsen:
• Jag har hittat lösningar på problem som tidigare varit stötestenar (26d). • Jag har kunnat använda kunskaperna från FRU-nätverket så att det blivit
lättare för mig att bidra till en positiv förändring av arbetsorganisationen (27c).
De analyserade förutsättningarna eller faktorerna i nätverken och på arbets- platserna och effekterna av nätverksprojekten på deltagarna är uppställda i tablån nedan.
Tablå över analyserade förutsättningar i nätverk och på arbetsplatser och effekter
av nätverksprojekten för nätverkarnas del.
Förutsättningar Undersökta effekter
- Samlat syfte i nätverken - Lärande
- Nätverkarnas aktivitet i nätverken - Självförtroende
- Nätverkarnas aktivitet i förändrings- - Förmåga att skaffa information arbetet på arbetsplatserna - Förmåga att ta kontakter - En-/tvärfacklighet a. på arbetsplatsen
b. inom facket
- Upplevd direkt praktisk nytta på arbets- platsen
De fyra förutsättningarna korreleras inte var för sig med samtliga effekter, utan bara med den effekt, de effekter, vilka bedömts som relevanta. Följande samband som rör nätverken är under lupp:
1. Sambandet mellan samlat syfte i nätverken och nätverkarnas lärande. An- tagandet är här att nätverkare som deltar i nätverk där det förekommer ett i hög grad samlat syfte lär sig mer om verksamhetsfrågor etc än nätverkare som deltar i nätverk med ett splittrat syfte. Graden av samlat syfte kan också indirekt tänkas ha effekter på självförtroendet, förmågan att ta kontakter och förmågan att söka relevant information med mera. Men dessa samband tas inte upp här.
2. Sambandet mellan nätverkarnas aktivitet i nätverken och nätverkarnas
lärande, självförtroende, förmåga att ta kontakter, förmåga att skaffa informa- tion samt upplevd nytta. Ett rimligt antagande är att den nätverkare som har en
hög aktivitetsgrad i sitt nätverk får ut mer av nätverksaktiviteterna, i flera avse- enden, än den som har en låg aktivitetsgrad. Måttet på den aktivitet det här är fråga om är uppgivet antalet nerlagda dagar i genomsnitt per år på nätverks- aktiviteter.
3. Sambandet mellan en-/tvärfacklighet å ena sidan och nätverkarnas lärande,
förmåga att ta kontakter och upplevd praktisk nytta. Ett initialt antagande i pro-
jektet var att nätverkare som deltar i tvärfackliga nätverk får ut mer av projekten än de som deltar i enfackliga. Här fokuseras på de nämnda tre effekterna.
Följande samband rör förhållandena på arbetsplatserna:
4. Sambandet mellan nätverkarnas aktivitetsgrad i förändringsarbetet på arbets- platsen och nätverkarnas lärande, självförtroende, förmåga att söka information,
förmåga att ta kontakter samt upplevd praktisk nytta. Här är antagandet att
nätverkares aktivitetsgrad på arbetsplatsen direkt påverkar inte bara lärandet utan också självförtroendet, kontaktskapandet på arbetsplatsen, sökandet efter relevant information och den upplevda praktiska nyttan på arbetsplatsen.