5. ANALYS
5.3 Sambandet mellan total FoU-kostnad som andel av omsättningen och val av
Den tredje faktorn som undersöktes med hjälp av regressionsanalys i vår empiri var den totala FoU-kostanden som andel av omsättningens betydelse för valet mellan kostnadsföring och aktivering. Fyra regressionsanalyser genomfördes, två för informationsindustrin (SNI 26510) och två för transportindustrin (SNI 29320). För vare bransch genomfördes en regressionsanalys för sambandet total FoU-kostnad som andel av omsättningen - kostnadsföring och en för total FoU-kostnad som andel av omsättningen - aktivering. Nedan analyseras och diskuteras de resultat som uppmätts.
5.3.1 Sambandet mellan total FoU-kostnad som andel av omsättningen och kostnadsföring
H0,3 säger att det inte föreligger något samband mellan den totala FoU-kostnaden som andel av omsättningen och kostnadsföring, medan H3,1 säger att det föreligger ett samband mellan den totala FoU-kostnaden som andel av omsättningen och kostnadsföring. Då det uppmätta p-värdena för företag inom informations- (6,78E-1) och transportindustrin (8,54E-1) inte understiger 5 procent så har H1,3 kunnat förkastas för de båda branscherna och istället har H0,3 antagits. Resultatet i denna studie tyder på att det inte föreligger ett samband mellan totala FoU-kostnaden som andel av omsättning och kostnadsföring hos de två branscherna.
28 Vi hade gissat på att de företag som har en liten satsning på FoU sett till omsättningen skulle vara mer benägna att kostnadsföra då detta inte ger en alltför negativ inverkan på resultatet. Inget sådant samband kunde dock konstateras. Företagen tenderar att investera i FoU oavsett omsättning och kostnadsföring eller aktivering saknar betydelse i detta fall.
5.3.2 Sambandet mellan total FoU-kostnad som andel av omsättningen och aktivering H0,3 säger att det inte föreligger något samband mellan den totala FoU-kostnaden som andel av omsättningen och aktivering, medan H1,3 säger att det föreligger ett samband mellan den totala FoU-kostnaden som andel av omsättningen och aktivering. Då det uppmätta p-värdena för företag inom informations- (9,64E-1) och transportindustrin (8,73E-1) inte understiger 5 procent så har H1,3 kunnat förkastas för de båda branscherna och istället har H0,3 antagits. Resultatet i denna studie tyder på att det inte föreligger ett samband mellan totala FoU-kostnaden som andel av omsättning och aktivering hos de två branscherna.
Vi hade gissat på att de företag som har en stor satsning på FoU sett till omsättningen skulle vara mer benägna att aktivera då detta skulle ge en större påverkan på resultatet än för de företag med en mindre satsning på FoU. Seybert (2010) finner i sin studie bevis för att de företagsledare som är ansvariga för FoU är mer benägna att överinvestera i de fall då FoU-kostnaderna aktiveras. Detta tyckte vi skulle tala för ett samband mellan aktivering och en hög procentsats för FoU som andel av omsättningen.
Vår studie kunde dock inte bekräfta detta. Det kan tänkas att kraven för aktivering inte uppfylls och därmed inte tillåter aktivering även i de fall då detta alternativ är önskvärt.
29
6. SLUTSATSER
Här presenterar vi huvuddragen från vår analys och vilka slutsatser som kan dras utifrån denna. Slutsatserna besvarar vår forskningsfråga.
Syftet med denna studie har varit att beskriva och pröva sambandet mellan de tre faktorerna omsättning, soliditet och total FoU-kostnad som andel av omsättningen hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.
Tidigare forskning har visat på att det tycks finnas bakomliggande faktorer som påverkar ett företags val mellan att kostnadsföra och aktivera. Faktorer som studerats är räntabilitet på eget kapital, aktiekurs och inkomster (Kamran & Falk, 2009). Andra forskare har studerat sambandet mellan kostnadsföring och företagsstorleken och lyckats påvisa ett samband (Dhaliwal et al., 1999). Dhaliwal et al. lyckades också visa på ett samband mellan aktivering och en önskan att reducera fluktuationer i redovisat resultat. Detta inspirerade oss till att med hjälp av regressionsanalyser utröna om något samband finns mellan de tre tidigare nämnda faktorerna och kostnadsföring alternativt aktivering.
Vår forskningsfråga gällde om någon av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU-kostnad som andel av omsättningen kunde påverka valet mellan aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke-noterade bolag.
Forskningsfrågan gav i sin tur upphov till tre underfrågor:
Finns något samband mellan företagets omsättning och val av kostnadsföring alternativt aktivering?
Studien kunde påvisa ett starkt positivt samband mellan omsättning och kostnadsföring för de båda branscherna. De företag som har en hög omsättning har redovisat en hög FoU-kostnad medan företagen med en låg omsättning redovisat en låg FoU-kostnad.
Varför sambandet påvisats kan tänkas förklaras genom den påverkan som intressenterna har över företaget. Kostnadsföring undviker nedskrivningar vilket upplevs som positivt hos intressenter. Kostnadsföring kan även upplevas som lättare att förstå bland intressenterna. Vem som fattar beslutet kring valet mellan kostnadsföring och aktivering kan också ha lett till att sambandet kunna påvisats.
Studien har dock inte kunnat påvisa något samband för faktorerna omsättning – omsättningen och val av kostnadsföring alternativt aktivering?
30 Denna studie har inte kunnat påvisa något samband mellan total FoU-kostnad som andel av omsättningen – kostnadsföring och total FoU-kostnad som andel av omsättningen - aktivering.
Slutsatsen gällande vår forskningsfråga blir därmed att endast för faktorn omsättning – kostnadsföring kan ett tillräckligt lågt p-värde uppvisas för att ett starkt samband ska kunna antas. Detta samband kan ses både för informations- och transportindustrin.
Mellan övriga faktorer och val av redovisningsmetod kan inget starkt samband identifieras. Klart står det dock att vissa faktorer tycks påverka valet av redovisningsmetod, vilket stöds av tidigare forskning och vårt resultat kring sambandet mellan omsättning och kostnadsföring. Andra resultat skulle möjligen uppmätas om vi inte valt att studera FoU-intensiva branscher. Huruvida det finns fler faktorer som kan påverka detta redovisningsval och om forskningsintensiteten spelar roll får fortsatta studier visa.
31 7. REFERENSER
Arbnor, I., Bjerke, B., (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur.
2:a upplagan.
Bakka, J., Fivelsdal, E., Lindkvist, L., (2006). Organisationsteori. Malmö: Liber AB.
5:e upplagan.
Berg, B., (2004). Qualitative Research Methods. Pearson Education, Inc. 5:e upplagan.
Chambers, D., Jennings, R., Thompson, R., (2000). Evidence on the Usefulness of Capitalizing and Amortizing Research and Development Costs. Social Science
Research Network. [Online: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=58661]
Chan, H., Faff, R., Gharghori, P., Ho, Y., (2007). The relation between R&D intensity and future market returns: does expensing versus capitalization matter?. Review of Quantitative Finance & Accounting. 29(1) s. 25-51.
Choi, F., (1997). International Accounting and Finance Handbook. New York: John Wiley and Son Inc. 2:a upplagan.
Dhaliwal, D., Heninger, W., Hughes K.E., (1999). The investment opportunity set and capitalization versus expensing methods of accounting choice. Accounting and Finance.
39(2) s. 151-75.
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O., (2010). Statistisk verktygslåda –
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
2:a upplagan.
Eisenhardt, K., (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. Academy of Management Review. 14(1), s. 57-74.
Entwistle, G., (1995). Exploring the R&D Disclosure Environment.Accounting Horizons. 13(4) s. 323-341.
Fassin, Y., (2009). The Stakeholder Model Refined. Journal of Business Ethics. 84, s.
113–135.
Gomez-Mejia, L., Balkin, D., (1992). Determinants of Faculty Pay: an Agency Theory Perspective. Academy of Management Journal. 35(5), s. 921-955.
Gornik-Tomaszewski, S., Millan, A.M.,, (2005). Accounting for Research and Development Cost. Review of Business 26(2), s. 42-47.
Grönlund, A., Tagesson, T,. Öhman, P., (2005). Principbaserad redovisning. Lund:
Studentlitteratur.
Holme, I.M., Solvang, B.K., (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. 2:a upplagan.
32 Kamran, A., Falk, H., (2006). The value relevance of management’s research and
development reporting choice: Evidence from Australia. Journal of Accounting and Public Policy. 25(3) s. 231-264.
Kamram, A., Falk, H., (2009). The Riskiness of Future Benefits: The Case of
Capitalization of R&D and Capital Expenditures. Journal of International Accounting Research. 8(2) s. 45–60
Kothari, S.P., Laguerre,T.E., Leone, A.J., (2002). Capitalization versus Expensing:
Evidence on the Uncertainty of Future Earnings from Capital Expenditures versus R&D Outlays.Review of Accounting Studies, 7(4), s. 355-282.
Roth, K., O'Donnell, S., (1996). Foreign Subsidiary Compensation Strategy: an Agency Theory Perspective. Academy of Management Journal. 39(3) s. 678-703.
Samlingsvolymen 2009 – Redovisning., (2009). Stockholm: FAR SRS Förlag AB.
Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A., (2003). Research Methods for Business Students. Harlow: Pearson Education Limited. 3:e upplagan.
Scb. (2003). Forskning och utveckling (FoU) bland företag inom de mest FoU-intensiva branscherna år 2002. Hämtad 23 april 2010, från Scb,
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____68426.aspx
Scb. (2007). Forskning och utveckling (FoU) i Sverige 2006. Hämtad 1 april 2010, från Scb, http://www.scb.se/Pages/PressRelease____215655.aspx
Scb. (2007). SNI 2002, rubriker och texter, sortering SNI 2002. Hämtad 23 april 2010, från Scb,
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/0 71214snisorterad2002.pdf
Scb. (2009). SNI 2007, rubriker och texter, sortering SNI 2007. Hämtad 23 april 2010, från Scb,
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/0 90203snisorterad.pdf
Scb. (u.å). Vad har SNI 2002 övergått till i SNI 2007?. Hämtad 23 april 2010, från Scb, http://www.sni2007.scb.se/sninyckel2002_07.asp
Seybert, N., (2010). R&D Capitalization and Reputation - Driven Real Earnings Management. The Accounting review. 85(2) s. 671–693.
Svenning, C., (1999) Metodboken. Lorentz förlag. 3:e upplagan.
Wang, S., D’Souza, J., (2006). Earnings management: The effect of accounting
flexibility on R&D investment choices. Johnson School Research Paper Series. No: 33-06.
33
BILAGA 1
Via Retriever har vi erhållit nedanstående bolag efter specifik SNI-kod, 26510 informationsindustrin och 29320 transportindustrin. I urvalet har först Publika bolag fallit bort och därefter de bolag som varken kostnadsfört eller aktiverat FoU.
Informationsindustrin (SNI 26510)
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49