I detta kapitel kommer vår slutsats de samhälleliga aspekterna presenteras och hur vår slutsats förhåller.
Valt ämnesområde är viktigt att studera då ett ökat riskbeteende kan leda till att fler individer investerar i produkter de inte förstår sig på vilket driver upp aktiepriser som inte återspeglar dess verkliga värden och en bubbla kan bildas som därefter spricker. Detta får konsekvenser för samhället i stort som vi fått erfara genom tidigare börskrascher, den senaste finanskrisen 2008, men även IT-kraschen som ägde rum 2001 som fått katastrofala följder och krävt lång ekonomisk återhämtning. Krascher medför som tidigare nämnt stora förluster även på individnivå. En ökad förståelse för beteende och attityder i det nya fenomenet Sverige befinner sig i kan hjälpa att förhindra krascher och därmed samhälleliga konsekvenser. Att investerare får hjälp från finansiella rådgivare i rådande ränteläge är viktigt för att erhålla hållbara investeringar och skapa en välfungerad ekonomisk marknad.
Vidare kan det diskuteras vilket ansvar Sveriges Riksbank har gällande rusningar på Stockholmsbörsen och dess påverkan på privatinvesterares riskbeteende. Då majoriteten av de finansiella rådgivarna ställer sig skeptiska mot den negativa reporäntan och anser att den medför ett icke hälsosamt beteende på finansmarknaden är det naturligt att fundera på varför Riksbanken valt detta tillvägagångssätt. Genom att granska transmissionsmekanismen ska den negativa räntan öka landets inflation men som vi tidigare förklarat påverkas även aktiemarknaden. Författarna i denna studie anser att detta grundar sig i att den svenska finanspolitiken inte är tillräckligt effektiv. Det innebär att Riksbanken måste använda sig av mer extrema åtgärder då en inflation på 2 % ökning per år är dess huvudsakliga mål. Riksbanken har inget uttalat ansvar för aktiemarknaden vilket gör att de givetvis väljer att prioritera landets inflationsmål snarare än en övervärderad Stockholmsbörs. Detta ställer sig författarna negativa mot. Då en stor del av den svenska ekonomin kretsar kring kapitalmarknaden anser vi att detta bör beaktas mer noggrant i alla stora ekonomiska beslut. Aktiemarknaden hjälper företag att införskaffa kapital för investeringar och privatpersoner väljer att investera sina besparingar i aktier vilket innebär att många människors ekonomi står på spel. Genom att ta beslutet om negativ reporänta utsätter Riksbanken dessa människors ekonomier för större risk än tidigare.
De finansiella rådgivarna kan tänkas bli de aktörerna på den ekonomiska marknaden som får hantera de effekterna Riksbankens penningpolitik medför. Den Öppna uttalar sig om att det är ett ansvar hon är villig att ta till en viss grad vilket kan ifrågasättas om det är rimligt. Den Övertygande ställer sig skeptisk till om det är priset på mjölk eller priset på andra tillgångar som vi ska beaktas för att Riksbankens inflationsmål på 2 % ska uppnås. Att majoriteten av de finansiella rådgivarna inte förstår Riksbankens agerande kan tyckas oroväckande. Då finansiella rådgivares samhällsfunktion är att förmedla det ekonomiska läget och vilka risker som finns i de placeringsmöjligheterna marknaden erbjuder kan detta tyckas vara en central del för att upprätthålla en sund ekonomisk marknad. I åtanke bör dock has att finansiella rådgivare även är försäljare och banker är vinstdrivande. Detta kan innebära att de vill sälja fler finansiella produkter till deras kunder för att bidra till bankens ökade vinster. De finansiella rådgivarna vill som empirin tydligt återspeglar göra sina kunder nöjda
och behålla förtroendet, vilket gör att de ändå måste balansera sina placeringsråd gällande vinstavsikter och kundens förtroende.
Om vi istället väljer att se situationen från en annan synvinkel kan vi konstatera att fler privatinvesterare får sina portföljer mer granskade än tidigare. Den negativa räntan har således medfört att risknivåer justeras så att de är bättre utformade för den specifika kunden än tidigare. Trots detta scenario väljer författarna, på grund av all tidigare information, att skapa en verklighetssyn som grundar sig i en negativ inställning till dagens ränteläge.
10. REFERENSLISTA
Affärsvärlden (2015, 6 mars). “Det är en börsbubbla”. Affärsvärlden.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3890582.ece. [Hämtad 2015-04-08] Broihanne, M.H. Merli, M. & Roger, P. (2014). Overconfidence, risk perception and the risk-taking behavior of finance professionals. Finance Research Letters, 11 (2), 64-73.
Beattie, A. (u.å.). Market Crashes: What are Crashes and Bubbles? Investopedia http://www.investopedia.com/features/crashes/crashes1.asp [Hämtad 2015-05-13] Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber AB. Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber AB.
Berk, J. & Demarzo, P. (2011). Corporate Finance. 2:a uppl. New York: Pearson. CRSP (2015). About CRSP. CRSP. http://www.crsp.com/about-crsp. [Hämtad 2015-04-13]
Dagens Industri (2015). Svenska Index. Dagens Industri.
http://www.di.se/indikatorer/svenska-index/. [Hämtad 2015-04-08]
Fenzl, T. & Pelzmann, L. (2012). Psychological and social forces behind aggregate financial market behavior. Journal of Behavioral Finance, 13 (1), 56-65.
Finansinspektionen (u.å.). Rådgivning.
http://www.fi.se/Folder-SE/Konsument/Fragor-och-svar/Spara/Radgivning/. [Hämtad 2015-04-23]
Fama, E. (1998). Market efficiency, long-term returns and behavioral finance. Journal
of Financial Economics, 49 (3), 283-306.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. Forbes (2014, november). The most important meeting you need to have with your
financial advisor.
http://www.forbes.com/sites/nancyanderson/2014/11/19/the-most-important-meeting-you-need-to-have-with-your-financial-planner/ [Hämtad 2015-05-06]
Garbade, K. & McAndrews J. (2012). If Interest Rates Go Negative . . . Or, Be
Careful What You Wish For. Liberty Street Economics.
Handelsbanken (u.å.). Jämför sparkonton. Handelsbanken. https://www.handelsbanken.se [Hämtad 2015-04-01]
Honda, Y & Kuroki, Y. (2006). Financial and capital markets’ response to changes in the central bank’s target interest rate: The case of Japan. The Economic Journal, 116 (513) 812-842.
Hopkins, E., Lindé J. & Söderström, U. (2009, februari). Den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Sveriges Riksbank.
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/200 9/Hopkins_Linde_Soderstrom_2009_2.pdf. [Hämtad 2015-04-14]
Ioannidis, C. & Kontonikas, A. (2008). The impact of monetary policy on stock prices. Journal of Policy Modeling, 30 (2008) 33-53.
Johnson, D. & Grayson, K. (2005). Cognitive and affective trust in service relationships. Journal of Business Research, 58 (4), 500-507.
Medd, B. & Matthew, C. (2001). Who is the financial planner? Chartered
Professional Accountants of Canada, 137 (7), 45-47.
Mishkin, S. F. & White N. E. (2002). U.S. Stock Market Crashes and their aftermath: Implications for monetary policy. National Bureau of Economic Research, working Paper 8992.
Nordea (u.å.). Aktuella priser och räntor. Nordea.
http://www.nordea.se/privat/aktuella-priser-och-rantor.html. [Hämtad 2015-04-01] Pearce, D. K. & Roley V.V. (1985). Stock Prices and Economic News. Journal of
Business, 58 (1), 49-67.
Privatekonomin (u.å.). Spara. Privatekonomin. http://www.privatekonomin.se/spara/. [Hämtad 2015-04-01]
Regeringskansliet (u.å.). OECD. Regeringskanslitet. http://www.regeringen.se/sb/d/5467. [Hämtad 2015-04-13]
Sachse, K., Jungermann, H. & Belting, J. (2012). Investment riks - The perspective of individual investors. Journal of Economic Psychology, 33 (2), 437-447.
SEB (u.å.). Aktuella räntor. SEB. http://seb.se/kundservice/kundservice-privat/aktuella-rantor. [Hämtad 2015-04-01]
SPIS (u.å.). Mer om risk och avkastning. SPIS.
http://www.strukturerade.se/strukturerade-placeringar/risk-vs-avkastning/mer-om-riskavkastning/. [Hämtad 2015-03-10]
Sveriges Riksbank (2009, 17 februari). Svensson: Penningpolitik vid nollränta.
Sveriges Riksbank.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Tal/2009/Svensson-Penningpolitik-vid-nollranta/. [Hämtad 2015-04-14] Sveriges Riksbank (2015a). Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP.
Sveriges Riksbank.
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/. [Hämtad 2015-03-30]
Sveriges Riksbank (2015b). Inflationsmålet. Sveriges Riksbank.
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationsmalet/. [Hämtad 2015-04-14]
Sveriges Riksdag (2003, 22 maj). Lag om finansiell rådgivning för konsumenter.
Sveriges Riksdag.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Lag-om-finansiell-radgivning-t_GQ03133/?text=true. [Hämtad 2015-04-14]
Swedbank (u.å.). Aktuella räntor i Swedbank. Swedbank.
https://www.swedbank.se/privat/rantor-priser-och-kurser/rantor/index.htm. [Hämtad 2015-04-20]
SwedSec (2015). För anställda på värdepappersmarknaden. SwedSec.
http://www.swedsec.se/om-swedsec/om-oss/swedsec-licens/. [Hämtad 2015-04-20] The Economist (2015, Februari). Advise & Dissent. Economist.
http://www.economist.com/blogs/buttonwood/2015/02/financial-planning [Hämtad 2015-05-06]
Thorbeck, W. (1997). On stock market returns and monetary policy. The Journal of
Finance, 52 (2), 635-654.
Trost, J. (2010). Kvalitativa Intervjuer. 4:de uppl. Lund: Studentlitteratur. Umeå Universitetsbibliotek (2015). Peer review (kollegial granskning)
http://www.ub.umu.se/skriva/vetenskaplig-artikel/peer-review. [Hämtad 2015-04-20] Veckans Affärer (2015, april). Svart på vitt: Så övervärderad är börsen.
http://www.va.se/nyheter/2015/03/17/overvarderad-bors/. [Hämtad 2015-04-17] Werner F.M. & Thaler R. (1985). Does the stock market overreact? The Journal of