Samhälleliga bidrag och förslag till vidare forskning

Om denna konflikt även förekommer i andra delar av arbetsmarknaden innebär det att man som arbetstagare ställs inför ett dilemma i hur man ska hantera de här relationerna. På vilket sätt ska man kunna upprätthålla goda sociala relationer till sina medmänniskor när man samtidigt förutsetts att hugga varandra i ryggen? Vår studie ger en aspekt i hur man kan besvara denna fråga, och på så sätt ger den ett samhälleligt bidrag i form en ökad förståelse för hur individer hanterar detta dilemma genom att anta olika roller och sociala identiteter. Att vi i vår studie visar att de här principiella motsättningarna inte alltid är en del av människors upplevda vardag, innebär inte det att det teoretiska dilemmat är oviktigt. Det innebär att vi måste skaffa en ökad förståelse för de principiella motsättningarna och hur de ter sig i praktiken. För att göra det måste vi begripa att de blir olika beroende på ur vilket perspektiv vi ser dem. Detta är något som vi bidrar med. I den mån som samhället kommer att utvecklas i den här riktningen har vårt sätt att analysera och arbeta med det här någonting att bidra med. Det innebär att så som vi tänker när vi analyserar dilemmat i den här studien, så kan man även tänka om det är så att samhället går åt det här hållet. Vi gör då en teoretisk generalisering där vi ger förslag på en tankemodell som man skulle kunna använda i andra situationer utanför vår studie och bidrar med ett nytt sätt att resonera.

Eftersom detta dilemma berör stora delar av samhället och vår studie endast behandlar en ytterst liten del, anser vi att vidare forskning inom detta område men i ett större perspektiv är av stor betydelse. Vår studie är dessutom begränsad till revisorer inom Big 4 i södra Sverige. Vill man få en bättre överblick över hur detta dilemma ter sig i revisionsbranschen i stort, bör man forska vidare inom detta i fler byråer och av varierande storlek.

48

Referenslista

 Abbott, A.D. (1988). The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago: Univ. of Chicago Press.

 Alvehus, J. (2006). Paragrafer och profit - Om kunskapsarbetets oklarhet. Lunds universitet, Lund

 Alvehus, J (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber

 Alvehus, J., & Spicer, A. (2012). Financialization as a strategy of workplace control in professional service firms. Critical Perspectives on Accounting, 23, 497-510.

 Alvesson, M. (2003) Beyond Neopositivists, Romantics, and Localists: A Reflexive Approach to Interviews in Organizational Research. The Academy of Management Review, 28(1), 13-33

 Alvesson, M. & Robertson, M. (2006). The Best and the Brightest: The Construction, Significance and Effects of Elite Identities in Consulting Firms. Organization,13(2), 195-224

 Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och

kvalitativ

 Alvesson, M. & Willmott, H. (2002). Identity regulation as organizational control: Producing the appropriate individual. Journal of Management Studies, 39(5), 619-644

 Anderson-Gough, F., Grey, C. & Robson, K. (2005). “Helping them to forget..” the organizational embedding of gender relations in public audit firms. Accounting, Organization

and Society, 30, 469-490.

 Ashforth, B och Fried, Y (1988). The Mindlessness of Organizational Behaviors. Human

Relations, 41(4), 305-329

 Ashforth, B. & Mael, F. (1992) Alumni and their alma mater: A partial test of the

reformulated model of organizational identification. Journal of organizational behavior, 13, 103-123

 Baden-Fuller, C. & Bateson, J. (1990) Promotion Strategies for Hierarchically Organised Professional Service Firms: Is “Up or Out” Always the Best? International Journal of Service

Industry Management, 1(3), 62-78.

 Brante, T. (1988). Sociological approaches to the professions. Acta Sociologica 31(2), 119-142

 Brennan, N. & Kelly, J. (2007). A study of whistleblowing among trainee auditors. The

British accounting review, 39, 61-87.

49

 Carrington, T. (2010b) An analysis of the demands on a sufficient audit: Professional is what counts! Critical Perspectives on Accounting 21, 669-682.

 Cohen, S., & Bailey, D. (1997) What makes Teams Work: Group Effectiveness Research from the Shop Floor to the Executive Suite. Journal of Management, 23(3), 239-290.

 Cooper, D., & Robson, K. (2006) Accounting, professions and regulation: Locating the sites of professionalization. Accounting, Organizations and Society, 31, 415-444.

 Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

 Ellemers, N., Spears, R. & Doosje, B. (2002) Self and social identity. Annu. Rev. Psychol., 53, 161-186

 FAR (2014) Du i din yrkesroll: Revisor. Hämtad 19 maj, 2014, från FAR,

http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/

 Fogarty, T. (1992) Organizational Socialization in Accounting Firms: A Theoretical Framework and Agenda for Future Research. Accounting Organizations and Society, 17(2), 129-149.

 Greenwood, R. & Empson, L. (2003) The Professional Partnership: Relic or Exemplary Form of Governance? Organization Studies, 24 (6), 909-933.

 Greenwood, R., Hinings, C. & Brown, J. (1990) "P2-form" Strategic management: corporate practices in professional partnerships. Academy of Management Journal, 33(4), 725-755

 Grey, C. (1998) On being a professional in a “Big Six” Firm. Accounting, Organizations and

Society, 23 (5/6), 569-587.

 Hanlon, G. (2004) Institutional Forms and Organizational Structures: Homology, Trust and Reputational Capital in Professional Service Firms. Organization, 11 (2), 187-210.

 Hekman, D., Steensma, K., Bigley, G. & Hereford, J. (2009) Effects of Organizational and Professional Identification on the Relationship Between Administrators’ Social Influence and Professional Employees’ Adoption of New Work Behavior. Journal of Applied Psychology,

94(5), 1325-1335

 Hogg, M. & Terry, D. (2000) Social identity and self-categorization: processes in organizational contexts. Academy of Management Review, 25, 121-140

 Jeppesen, K. (2007) Organizatoinal risk in large audit firms. Managerial Auditing Journal, 22

(6), 590-603.

 Jonnergård, K., Erlingsdóttir, G. (2012) Variations in profession´s adaption of quality reforms: The cases of doctors and auditors in Sweden. Current Sociology, 60(5),672-689.

50

 Kor, Y. & Leblebici, H. (2005) How do interdepedencies among human-capital deployment, development and diversification strategies affect firms’ financial performance?, Strategic

Management Journal, 26, 967–985.

 KPMG (2014) Karriär – Kompetensutveckling. Hämtad 19 maj, 2014, från KPMG, http://www.kpmg.com/SE/sv/karriar/Sidor/Kompetensutveckling.aspx

 Kreiner, G., Hollensbe, E. & Sheep, M. (2006) On the edge of identity: Boundary dynamics at the interface of individual and organizational identities. Human Relations, 59(10), 1315–1341

 Kuhar, M. & Cross, D. (2013) Collegial Ethics: Supporting Our Colleagues. Sci Eng Ethics,

19, 677–684.

 Kvale, S. (1995). The Social Construction of Validity. Qualitative Inquiry, 1, 19-40

 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

 Morgeson, F.P., DeRue, D.S. & Karam, E.P. (2010) Leadership in teams: a functional approach to understanding leadership structures and processes. Journal of Management,

36(1), 5-39.

 Pentland, B. (1993). Getting comfortable with the numbers: auditing and the micro-production of macro-order. Accounting Organizations and Society, 18(7/8), 605-620.

 Qu, S. & Dumay, J. (2011) The qualitative research interview. Qualitative Research in

Accounting & Management, 8 (3), 238-264.

 Roulston, K. (2010) Considering quality in qualitative interviewing. Qualitative Research 10 (2), 199-228.

 Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students. (5. ed.) Harlow: Financial Times Prentice Hall.

 Standing, G. (2011). The Precariat : The New Dangerous Class, London: Bloomsbury Academic.

 Suddaby, R., Gendron, Y. & Lam, H. (2009) The organizational context of professionalism in accounting. Accounting, Organizations and Society,34(3-4), 409-427.

 Sundstrom, E., DeMeuse, K. & Futrell, D. (1990) Work Teams: Applications and Effectiveness. American Psychologist, 45(2), 120-133

 Sweeney, B., och Pierce, B. (2011). Audit team defence mechanisms: auditee influence.

Accounting and Business Research, 41(4), 333 –356

 Tajfel, H. (1982) Social psychology of intergroup relations. Ann. Rev. Psychol., 33, 1-39

51

 Uyar, A. & Gungormus, A. (2011) Professional Knowledge and Skills Required for Accounting Majors Who Intend to Become Auditors: Perceptions of External Auditors.

Business and Economics Research Journal 2 (3), 33-49.

 Von Nordenflycht, A. (2010). What is a professional service firm? Toward a theory and taxonomy of Knowledge-intensive firms. Academy of Management Review, 35(1), 155-174.

 Willetts, G. & Clarke, D. (2014) Constructing nurses’ professional identity through social identity theory. International Journal of Nursing Practice, 20, 164-169

Bilaga 1: Intervjuguide

Uppvärmningsfrågor

 Vad har du för position i organisationen?

 Kan du berätta om din karriär och vägen dit?

 Kan du berätta lite om ditt kontor? (ex. storlek)

Kollegialitet

Arbetsdelning

 Hur fungerar teamarbetet?

 Hur är arbetet fördelat mellan kollegorna i teamet?

 Vem beslutar om vad?

Sammanhållning

 När du började på denna byrå, hur välkomnades du då? (ex. handledare, kurser, resor…)

 Hur ser sammanhållningen ut på er byrå?

 Vad har ni för gemensamma aktiviteter på kontoret och hur ofta? (ex. afterwork, kickoff…)

 Hur ser relationen till dina kollegor ut?

Byråidentitet

 Är du stolt över att tillhöra din byrå?

 Om du talar om din byrå, säger du vi eller dem?

 Om någon utifrån (andra personer, media m. fl.), kritiserar eller lovordar din byrå, tar du åt dig personligen?

Professionell identitet

 Är du stolt över att tillhöra revisorsprofessionen?

 Om du talar om revisorer i allmänhet, säger du vi eller dem?

 Om någon utifrån (andra personer, media m. fl.), kritiserar eller lovordar revisorsprofessionen, tar du åt dig personligen?

Individualism

Karriär

 Vad har du som nästa mål i din karriär?

 Hur kommer man till beslutsfattarpositionen?

 Hur uppmuntras du att klättra på karriärstegen?

 Vem uppmuntrar denna karriärsstegring?

 Ställs det några krav på karriärsstegring?

 Vad har ni för interna karriärnivåer/grades? Konkurrens

 Vilket anses vara mest prestigefyllt, att stiga på den interna(grades) eller officiella(assistent, auktoriserad, partner) karriärstegen?

 Upplever du att du konkurrerar mot dina kollegor om de högre positionerna?

Personlig identitet

 Hur påverkas din personliga identitet av ditt yrke och din byråtillhörighet?

 Hur upplever att man å ena sidan ska arbeta för gruppens samhörighet och å andra sidan ska arbeta mot dina egna karriärsmål?