Innehållet i detta avsnitt är hämtat från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) cirkulär 21:35 daterat 2021-09-30
Prognos för konjunkturutveckling
En förutsättning för att återkomma till normalkonjunktur är att den tillväxt som gått förlorad i spåren av covid-19 pandemin tas igen under 2021 och 2022. Prognosen från SKR visar på fortsatt återhämtning efter konjunktursvackan som orsakades av pandemin. Återhämtningen är starkare jämfört med vad tidigare prognoser från SKR visat vilket till stor del beror på höjd prognos för sysselsättningen. SKR tar hänsyn till regeringens budgetproposition vilket innebär en viss osäkerhet i prognosen.
Utsikterna för såväl konjunkturen som det kommunala skatteunderlaget är mer positiva även om det råder ovisshet om pandemins fortsatta utveckling. Skillnaden mellan potentiell BNP och faktisk BNP är fortfarande negativt 2021 vilket indikerar fortsatt lågkonjunktur. Liksom tidigare antas ekonomin nå normalkonjunktur under andra halvan av 2023.
Återhämtningen i antalet sysselsatta är relativt sett svagare än återhämtningen för BNP. Högre efterfrågan på arbetskraft kommer att minska andelen arbetslösa under kommande år, även om bedömningen är att arbetslösheten under flera år kommer att ligga högre än före krisen. Den relativa arbetslösheten bedöms ligga på 8,5 procent under 2022 för att sedan sjunka till 7,8 procent till år 2024. Under andra halvan av 2023 antas timgapet vara slutet; det vill säga gapet mellan faktiskt antal arbetade timmar och den beräknade timpotentialen. Potentialen för antalet arbetade timmar beräknas från demografin och är en bedömning av jämviktsnivåer för antalet sysselsatta samt medelarbetstiden, i ett läge då varken hög- eller lågkonjunktur råder.
Procentuell förändring om inte annat
anges 2020 2021 2022 2023 2024 2025
BNP* -2,9 4,3 3,6 1,6 1,4 1,8
Sysselsättning, timmar* -3,8 2,2 2,8 1,2 0,7 0,8
Relativ arbetslöshet, procent** 8,8 9,0 8,5 8,1 7,8 7,5
Timlön, Nationalräkenskaperna 4,9 2,5 1,6 2,5 2,6 3,0
Timlön, Konjunkturlönestatistiken 2,1 2,9 2,5 2,5 2,6 3,0
Inflation, KPIF 0,5 2,2 2,1 1,8 2,0 2,0
Inflation, KPI 0,5 1,9 2,1 1,9 2,3 2,4
Befolkning, 15–74 år 0,4 0,0 0,2 0,3 0,3 0,4
Källa Sveriges Kommuner och Regioner
Ärende 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
6 Högre ökningstakt för skatteunderlaget 2021 och 2022
Skatteunderlagets utveckling ser ut att bli starkare till följd av den högre tillväxten för BNP och arbetade timmar. För åren 2021 och 2022 är den prognostiserade ökningen av skatteunderlaget i genomsnitt drygt 4 procent per år. Såväl för den svenska konjunkturen, som för det kommunala skatteunderlaget, är det inkomsterna som är den viktigaste bedömningspunkten.
Högre prognos för sysselsättningen ger en högre lönesumma och SKR bedömer att det främst är lönesumman som driver uppgången. På medellång sikt blir arbetsmarknaden mer stram vilket ger snabbare löneökningar framöver. Utbudet i ekonomin sätter gränserna för tillväxten och arbetskraftens storlek. För åren 2023–2025 ökar det underliggande skatteunderlaget med 3,5 procent i genomsnitt. Trendtillväxten de 10 senaste åren för det underliggande skatteunderlaget är 4,0 procent i genomsnitt.
Skatteunderlaget bromsade in under 2020 till följd av pandemin. Information om beskattningsbara inkomster tyder på att skatteunderlaget det året ökade något mer än under finanskrisen som drabbade ekonomin under 2009 och 2010. Effekterna mildrades av de krisåtgärder som infördes. Att inkomster från arbetslöshetsersättning och sjukpenning ökade mycket kraftigt kompenserade delvis den svaga lönesumman, i hög grad till följd av tillfälliga åtgärder som beslutats för att mildra effekterna av pandemin.
Diagrammet nedan visar skatteunderlagstillväxt och dess komponenter och är hämtad från SKR:s cirkulär 21:35
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner
Osäkerhet i prognosen
SKR utgår ifrån nuläget i sin prognos. Prognosen tar hänsyn till förslagen i regeringens budgetproposition som innebär tillskott till ekonomin bland annat från högre transfereringar.
Det parlamentariska läget innebär en osäkerhet i prognosen och det är oklart vad som händer när budgeten ska beslutas i riksdagen.
Ärende 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
7
Befolkningsutveckling
Under den senaste tioårsperioden har kommunen haft en positiv befolkningstillväxt där antalet invånare ökat med totalt 130 personer (2010–2020). Befolkningen i Herrljunga uppgick den 31 december 2020 till 9 444 personer. Det är dock en minskning av invånarantalet med 20 personer jämfört med 2019 (9 464).
Enligt Statisticon:s långtidsprognos, daterad mars 2021, kommer befolkningen i Herrljunga kommun i snitt kunna komma upp i en ökning om ca 25 personer per år. Beräknat antal personer i Herrljunga år 2030 är prognostiserat till 9 696 personer, vilket är en ökning på ca 2,4 procent mot befolkningsprognosen för 2021.
Diagrammet visar befolkningsutvecklingen i Herrljunga kommun - Statisticon:s långtidsprognos.
Befolkningsprognosen spår stora förändringar i Herrljunga kommuns befolkningsstruktur.
Totalt visar prognosen att Herrljunga kommun ökar befolkningen under 2022-2024 med 66 personer.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
8 Prognosen för den kommande nioårsperioden (2021–2030) är en ökning i framförallt befolkningskategorier 13–18 och 80+. Personer mellan 0–12 år förväntas minska med 119 personer (-7,6%), och för de mellan 13–18 förväntas en ökning om 53 personer (4,1%). Nettot för de mellan 0–18 blir därför en minskning om 66 personer, eller -3,8%. För de mellan 19–64 förväntas en ökning om 73 personer, eller 1,5%. De mellan 65–79 år förväntas minska -2,6%
vilket motsvarar 46 personer. För de som är 80+ prognosticeras en ökning om 45,3%, vilket är 272 personer mellan 2021 och 2030. Om utfallet blir enligt prognos ser kommunen stora utmaningar i ökade kostnader/svagare skatteunderlag.
Planeringsförutsättningar Skattesatsen
Den kommunala skattesatsen för Herrljunga kommun uppgår för 2022 till 21,94 procent vilket är oförändrat jämfört med 2021.
Skatteintäkter
Skatteintäkter för åren 2022 - 2024 är baserad på SKR:s skatteprognos (publicerad april 2021).
SKR:s modellverktyg för Skatter och generella statsbidrag har använts vid beräkning av intäkterna. Förvaltningen har gjort ett antagande om att Herrljunga kommun kommer att öka befolkningen med 25 personer per år under de kommande tre åren, med utgångspunkt från befolkningsmängd 1/11 2020.
Den 1/11 2020 hade Herrljunga kommun 9 453 kommuninvånare. Med den utgångspunkten har antagande gjorts att befolkningen den
1/11 2021 är 9 478 personer 1/11 2022 är 9 503 personer 1/11 2023 är 9 528 personer.
Den 30/6 2021 visar statistik från SCB att befolkningen är 9 444 personer, vilket är en minskning med nio personer på åtta månader. Det betyder därmed att en ökning om 34 personer från 1/7 2021—1/11 2021 måste ske för att lagd budget för skatteintäkter och generella statsbidrag ska ge prognostiserat utfall.
PKV (prisindex kommunal verksamhet)
Kommunbidraget exklusive personalkostnader har räknats upp med 1,3 procent för prisökningar internhandel och 1,9 procent för externa prisökningar.
Löneökning
I budgeten ligger en central lönepott för 2022 som är beräknad på den samlade lönekostnaden.
Uppräkningen är beslutat till 2,0 procent.
Internränta
SKR föreslår internräntan för 2022 att vara 1,0 procent. Internräntan sänks från 1,25 procent år 2021 till 1,0 procent 2022.
Ärende 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
9 Avskrivnings- och kapitalkostnader
Beräkningarna baseras på investeringsutfallet 2020, budgeterade investeringar 2021, förslag till ombudgeteringar från 2020 till 2021 samt det investeringsförslag som förvaltningen tagit fram för åren 2022 - 2024.
Komponentavskrivningar
I budgeten 2022 - 2024 har hänsyn tagits till gällande regelverk för komponentavskrivningar.
Personalsociala kostnader
PO-pålägget för 2022 - 2024 är beräknat till 39,17 procent av lönesumman 2022 vilket är samma jämfört med föregående år. I PO-pålägget ingår arbetsgivaravgifterna enligt lag som beräknas för budgetperioden 2022 - 2024 till 31,42 procent av lönesumman samt avtalspensionerna motsvarande 7,75 procent.
Ärende 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
10