Samhällsekonomiska kostnader av scenario 1 och 2

Detta avsnitt presenterar de kostnader som identifierats inom ramen för uppdraget. Investerings- och driftskostnader för att ta vattenverket i bruk kan antas vara desamma för scenario 1 och scenario 2. Kostnaderna för de olika efterbehandlingsalternativ som scenarierna innebär skiljer sig dock kraftigt åt.

5.2.1 Investerings- och driftskostnader för att ta vattenverket i bruk

De initiala investeringskostnaderna förväntas vara desamma för bägge scenarierna eftersom att föroreningen av grundvattentäkten inte kommer att förändras på kort sikt. I ett längre

tidsperspektiv kan driftskostnader skilja för olika scenarier i takt med att PFOS-halterna i grundvattensystemet börjar sjunka. För referensalternativet bör grundvattentäkten utsättas för ökad förorening till följd av att tillförseln av PFAS från källan kan förväntas öka.

Tyréns (2019)¹⁹ har analyserat och uppskattat investerings- och driftskostnader för två typer av reningstekniker: GAK (granulärt aktivt kol) och membranfiltrering/omvänd osmos. Investerings- och driftskostnader för GAK givet ett riktvärde för PFAS på 90 respektive 45 ng/l samt

membranfiltrering/omvänd osmos givet ett riktvärde på 8 ng/l, presenteras i tabell 9 och tabell 10 nedan (baserat på Tyréns, 2019).

Tabell 9: Investeringskostnad (kr), GAK (90 ng/l och 45 ng/l) samt omvänd osmos (8 ng/l) Investeringskostnad

anläggningskostnad 15 780 000 -

24 780 000 ± 17%

anläggningskostnad 30 415 000 ± 20%

Tabell 10: Driftskostnad (kr), GAK (90 ng/l och 45 ng/l) samt omvänd osmos (8 ng/l) Driftskostnad För M³ dricksvatten/h Felmarginal

GAK (90 ng/l) 1,00 ± 15%

GAK (45 ng/l) 2,4 ± 15%

Omvänd osmos (8 ng/l) 1,3 ± 15%

Ramboll har i samråd med Botkyrka kommun valt att i denna beräkning utgå från värden för omvänd osmos. Kostnaden fram till och med år 2040 uppgår till 239 mnkr och avser, som beskrivet ovan, både scenario 1 och scenario 2 (Tabell 11).

19 Studien har inte färdigställd och har således inte presenterats. Vi har utgått från siffror tillhandahållna av Tyréns 03/06/2019

28/34

Tabell 11: Uppskattad investeringskostnad år 2020 och ackumulerad driftskostnad till år 2040, omvänd osmos (8 ng/l)

Berörda invånare Genomsnittlig

förbrukning per år Pris /

m3 Kostnad

Kostnad 2020 40 000 305,5 1,30 kr 15 886 000

Totalkostnad 2040 (inkl.

diskontering) 239 092 729

5.2.2 Negativa miljö- och hälsoeffekter för att ta vattenverket i bruk

När vattenverket åter tas i bruk kan detta medföra en viss ökning av buller, luftutsläpp och avfall vid platsen för verket, bl.a. till följd av ökade transporter till och från platsen. Denna typ av negativa konsekvenser för miljö och hälsa kan värderas ekonomiskt, till exempel med hjälp av Trafikverkets ASEK-värden som brukar användas för samhällsekonomiska kalkyler på

trafikområdet (Trafikverket, 2018). Det finns ett antal fastigheter inom ca 200 meter från vattenverket men de negativa konsekvenserna av buller, luftutsläpp och avfall bedöms vara försumbara och värderas därför inte. Den näraliggande Huddingevägen (väg 226) är sannolikt betydligt mer störande när det kommer till buller och luftutsläpp.

5.2.3 Åtgärdskostnader för efterbehandlingsalternativ barriärteknik/inneslutning/övertäckning

NIRAS (2018) uppskattar kostnaden för övertäckning med tätskikt till 2,5 – 4,5 mnkr. För att maximera effekten av efterbehandlingen skulle övertäckningen behöva inkludera hela området kring den före detta huvudbrand- och napalmövningsplatsen, totalt cirka 15 000 kvadratmeter.

Utöver kostnaden för övertäckning skulle kostnader för projektering av ytavrinning och

omhändertagande och avledning av vatten tillkomma samt ett kontrollprogram för att undersöka åtgärdens effekt. I juni 2019 presentade Försvarsmakten (2019) nya kostnadsberäkningar för övertäckning som åtgärd. I rapporten finns skrivs att ” Mycket grovt kan dock

entreprenadkostnaden komma att uppskattas till kostnadsintervallet 15-20 Mkr.” (sid. 17) Därtill nämns i rapporten att kostnader för projektering och utförandekontroll tillkommer, vilka vanligtvis brukar uppgår till ca. 10-15 procent av entreprenadkostnaden. Ramboll har inom ramen för detta projekt inte kunnat granska de nyinkomna kostnadsberäkningarna från Försvarsmakten.

5.2.4 Negativa miljö- och hälsoeffekter av efterbehandlingsalternativ barriärteknik/inneslutning/övertäckning

Denna efterbehandlingsåtgärd skulle innebära relativt små negativa effekter på miljö och hälsa i termer av buller, utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar eftersom att åtgärden sker på plats och inte kommer innebära omfattande transporter av förorenade massor. Med tanke på det begränsade behovet av lastbilstransporter till och från det förorenade området bedöms även risken för olyckor vara mycket liten.

Åtgärdsalternativet innebär att PFAS fortfarande kommer att finnas kvar i marken efter genomförd efterbehandling och att en kontinuerlig spridning av PFAS ner i Tullingeåsen alltså kommer att fortgå även efter åtgärden. Det faktum att föroreningen inte tas bort kan innebära att människors oro för att exponeras för PFAS inte försvinner efter att åtgärden har genomförts.

Tvärtom kan ett staket – eller annan form av inhägnad – göra det uppenbart för människor att det finns en förorening på området, vilket är något som kan spä på deras oro. En inhägnad kulle kan även uppfattas som en förfulning av miljön för närboende.

5.2.5 Åtgärdskostnader för efterbehandlingsalternativ urgrävning och förbränning NIRAS (2018) uppskattar att kostnaden är 160 mnkr för att med hjälp av

högtemperaturförbränning efterbehandla den övre omättade zonen (0–5 mumy) i det förorenade

29/34

området. Beräkningen baseras på enhetspriset för mottagande och förbränning vid den enda anläggning som finns i Sverige idag - Fortum Waste Solutions AB (f.d. EcoKem och f.d. SAKAB) i Kumla, ca 200 km väster om Tullinge. Detta enhetspris är i storleksordningen 4 000 kr/ton jord (6 500 kr/m3). Även för detta åtgärdsinitiativ har Försvarsmakten (2019) presenterat nya

kostnadsberäkningar. För urgrävning i kombination med deponi uppges en totalkostnad på 250 mnkr och för urgrävning i kombination med högtemperaturförbränning uppges en totalkostnad på 750 mnkr. I båda dessa beräkningar bedöms kostnaden för uppgrävning, transport och

återläggning av rena massor uppgå till 1 000 kr/ton. För alternativet högtemperaturförbränning tillkommer kostnader på ytterligare 5 000 kr/ton och för alternativet deponi, kostnader på

ytterligare 1 000 kr/ton. Ramboll har inom ramen för detta projekt inte haft möjlighet att granska de nyinkomna kostnadsberäkningarna från Försvarsmakten.

5.2.6 Negativa miljö- och hälsoeffekter av efterbehandlingsalternativ urgrävning och förbränning

Denna efterbehandlingsåtgärd skulle jämfört med scenario 1 innebära större negativa effekter på miljön i termer av buller, utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar eftersom att åtgärden kommer att innebära omfattande transporter av mycket förorenade massor. Med tanke på det förväntat stora behovet av lastbilstransporter till och från det förorenade området bedöms det även finnas en viss risk ökad risk för olyckor jämfört med referensalternativet. Det har inom ramarna för uppdraget inte varit möjligt att bedöma omfattningen av framtida lastbilstransporter och vilka effekter detta skulle ge men det kan åtminstone konstateras att de negativa effekterna av detta efterbehandlingsalternativ skulle vara större än om en övertäckning istället görs i enlighet med scenario 1.

30/34