Annika Karlsson
Inledning
Idag är det inte ovanligt att lärare blir ifrågasatta i sin bedömning och betygsättning. Föräldrar och elever kräver förklaringar. Skolinspektionen granskar och elevers resultat följs upp på olika håll. Skolverket jämför exempelvis betyg på nationella prov med kursbetygen. Listan kan göras längre men min utgångspunkt är att lärare utgör en professionell grupp som hanterar betygsättning på ett professionellt sätt utifrån sina förutsättningar.1 En högst intressant fråga blir då vilka förutsättningar det är som påverkar i betygsättningsarbetet och hur lärarna förhåller sig till dessa.
Det tycks överlag finnas en tilltagande komplexitet i läraryrket.2 Under en ganska lång period levde vi till exempel med styrdokument med öppna mål utan så stark innehållslig styrning. Det har både inneburit frihet för lärare och elever att själva skapa kursen3 men också svårigheter för läraren när det gäller bedömning och betygsättning.4 Det är lärarens professionella sätt att hantera dessa svårigheter som är mitt huvudintresse i denna undersökning. Det övergripande syftet med undersökningen är därför att synliggöra lärares professionella förhållningssätt i det betygsättningsrelaterade arbetet.
Med tanke på att en elevgrupp inte är den andra lik, att samhället i stort förändras och att styrdokument och styrsystem för skolan revideras emellanåt, varierar och förändras också lärarens förutsättningar. Förändringarna leder till att lärare regelmässigt tvingas ompröva såväl faktamässiga som metodmässiga kunskaper. Man kan beskriva detta som att läraren kontinuerligt utvecklar sin egen subjektiva undervisningsteori.5 Ur ett större samhällsperspektiv kan läraren
1
Jfr Colnerud & Granström (2002) 2 Brante (2008)
3
Falkner (2003)
4 Carlgren (2002), Cliffordson (2004), Tholin (2007) 5
också sägas fungera som en byråkrat som ska realisera politiskt fattade beslut och policy i direkt samverkan med medborgarna, en så kallad frontlinjebyråkrat.6 Målen för frontlinjebyråkraters verksamheter är ofta motstridiga, otydliga och rymmer en ideal syn på verksamheten samtidigt som resurserna är knappa och arbetsbelastningen hög. För att kunna hantera sin komplexa verksamhet utvecklar därför frontlinjebyråkrater olika strategier vars konsekvenser till och med kan motverka de ursprungliga målen. Lipsky (1980) framhåller därför att frontlinjebyråkraters strategier behöver granskas.
Teoretiska perspektiv
Frontlinjebyråkraternas arbetssituation är så komplex att den trots omfattande regelverk inte fullt ut kan regelstyras. För läraren innebär det att i det dagliga arbetet med elever uppstår det situationer där hen måste använda sitt eget omdöme och utgå från enskilda individers situation i sitt agerande, enligt Lipsky. Härmed har läraren en viss autonomi, en egen beslutanderätt eller ett frirum. Frirummet uppstår när läraren tolkar och omformar styrdokument och stoff till undervisning.7 Det läraren konkret fyller frirummet med är ämnesdidaktik, med andra ord tolkningar av vad som ska undervisas i det aktuella ämnet, för vem, hur och varför.8 Den här undersökningen har ett
ämnesdidaktiskt perspektiv
och är därför avgränsad till lärare i ett specifikt ämne, nämligen samhällskunskap och just samhällskunskapslärares förhållningssätt vid betygsättningsarbete.Med Lipskys terminologi kan lärare sägas lyda under ”a dialectic of public service reform” (den offentliga verksamhetens dialektik).9 Denna innebär att man som offentlig tjänsteman måste hantera olika dilemman i bemärkelsen oförenliga krav, till exempel att både vara opartisk och visa medkänsla samt att bokstavstroget tillämpa regler, samtidigt som man dessutom ska vara flexibel. Professionaliteten ligger då i att balansera dessa krav på ett omdömesgillt sätt, att i konkret handling kunna hantera dilemman. Genom att se läraryrkets komplexitet ur ett dilemmaperspektiv kan lärares frirum synliggöras tillsammans med de vanligt förekommande val lärare gör i sin yrkesvardag utan att deras
6 Lipsky (1980)
7
Linde (2006), Colnerud & Granström (2002)
8 Se t ex Sjøberg (2005), Schüllerqvist & Osbeck (2009), Bronäs & Runebou (2010) 9
handlande behöver ses ur ett ”rätt-eller-fel-tänkande”.10 Särskilt när det gäller betygsättningen blir läraren en myndighetsutövare som måste följa regelverket. Samtidigt finns en hel del krav från andra håll som läraren måste hantera. Hur lärare hanterar och förhåller sig till de svårigheter och dilemman som kan uppstå vid tillämpningen av regelverket utgör ett
myndighetsutövande
perspektiv
i den här studien.På just samhällskunskapsläraren har också ett demokratiskt fostransuppdrag länge vilat tungt. I tidigare kursplaner i Samhällskunskap A, från 1994, 2000 och 2008, skrevs detta fram tydligt även om det under modern tid också varit och fortfarande är ett viktigt mål i läroplanen och därmed ett ansvar som åvilar all skolans personal (se t ex Läroplan för gymnasieskola 2011). Inom samhällskunskapsdidaktisk forskning framställs ibland det dubbla uppdraget att förmedla kunskaper och att fostra till demokratiska medborgare som motstridigt. Jag har istället valt att undersöka om det finns en motstridighet i relationen mellan betygsättningen11 och demokratifostransuppdraget. Detta utgör undersökningens tredje perspektiv,
demokratifostransperspektivet
. Ett teoretiskt ramverk som både behandlar läraren som skapare av sin egen undervisningsteori och skolans dubbla uppdrag som kunskapsförmedlare och demokratifostrare är Uljens skoldidaktiska teori.12 Det är i denna teori studien hämtar sin motivation, att nå en ökad förståelse för hur lärare upplever och hanterar betygsättningsproblematik både ur ett undervisningsperspektiv och ur ett demokratifostransperspektiv. Studiens resultat fyller också en funktion här som diskussions- och reflektionsunderlag för yrkesverksamma och blivande lärare i utvecklandet av den egna subjektiva undervisningsteorin.Forskningsfrågor, metod och begrepp
Det jag konkret undersöker, det empiriska objektet för studien, är några aspekter av sju lärares betygsättningsprocess i kursen Samhällskunskap A på gymnasiet. Empirin består av transkriptioner från semistrukturerade intervjuer, kompletterande frågor via e-post samt lärarnas betygsunderlag i kursen. Undersökningen har utgått från följande forskningsfrågor:
10 Colnerud (1995), s. 39
11
Med betygsättningen avses här all summativ bedömning, dvs den bedömning av elevers kunskaper som ligger till grund för betygsättningen.
12
1) Hur framträder samhällskunskapslärarnas ämnesundervisning och ämnesexamination i kursen Samhällskunskap A?
2) Vilka svårigheter och dilemman kan samhällskunskapslärare hamna i vid summativ bedömning och betygsättning av elever i kursen Samhällskunskap A? 3) Vilka strategier använder sig samhällskunskapslärare av för att hantera ovanstående svårigheter och dilemman?
4) Hur förhåller sig lärarna till det demokratifostrande uppdraget i samband med undervisning och examination?
Studien kan betecknas som en praxisnära, multipel fallstudie där de olika lärarna kan ses som olika fall som undersöks parallellt och sedan jämförs. Urvalet har i första hand styrts av en önskan om bredd och respondenterna representerar tillsammans sex olika program, två studieförberedande och fyra yrkesförberedande, inom en kommun. Av forskningsetiska skäl har lärarna fått följande fingerade namn och de presenteras kortfattat nedan.
Holger
har arbetat som lärare i samhällskunskap och historia i sex år, huvudsakligen med yrkeselever på pojkdominerade program.Sanna
har arbetat som lärare i samhällskunskap och ett karaktärsämne i tolv år, huvudsakligen med yrkeselever på flickdominerade program.Ragna
är nyexaminerad, har läst kulturella och internationella relationer och har en lärarexamen i andra ämnen men undervisar i samhällskunskap på ett flickdominerat yrkesprogram.Nina
har dubbel lärarexamen med behörighet i fem ämnen, bland annat samhällskunskap, och 10 års yrkeserfarenhet, huvudsakligen från studieförberedande program.
Teo
är lärare i samhällskunskap och geografi med många års yrkeserfarenhet huvudsakligen från studieförberedande program.Amelia
är också lärare i samhällskunskap och geografi och har undervisat i fyra år, huvudsakligen på studieförberedande program.Irene
har arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap och svenska i åtta år, huvudsakligen på pojkdominerade yrkesprogram, men har också en annan yrkesutbildning i botten.Den första forskningsfrågan tydliggör studiens ämnesdidaktiska inriktning och här används några ämnesdidaktiska begrepp för att identifiera och analysera aspekter av samhällskunskapslärarnas frirum. Det ämnesdidaktiska analysbegreppet
ämnesundervisning
, handlar om lärarens kunskaper om undervisningen i ämnet och lärarens kunskaper om undervisningens mål.ämnet. Utöver detta prövas här också begreppet
ämnesdidaktiska
förhållningssätt
som avser de attityder lärarna har till själva skolämnet samhällskunskap samt till sin undervisning och bedömning i ämnet.Den andra frågan handlar om dilemman och dessa identifieras utifrån de
kravrelationer
som påverkar läraren. En offentlig tjänsteman i allmänhet ska enligt förvaltningsetiken leva upp till krav utifrån tre olika relationer13, nämligen att följa lagar och regler, att visa lojalitet mot överordnade samt att visa samhällsmedlemmarna, eller klienterna, hänsyn. Efter studier av polisers yrkesdilemman adderar Agevall och Jenner ytterligare ett krav som är relevant även för lärare, nämligen ”hänsyn till kollegor”.14Med tanke på lärares egna subjektiva undervisningsteori är det rimligt att infoga ännu en kravrelation, de krav som uppstår ur lärarens egna övertygelser om vad som är bra undervisning och godtagbart myndighetsutövande, något som inte nödvändigtvis alltid överensstämmer med lärarens officiella tjänstemannaroll. Även ämnet kan bidra med krav på läraren i form av ämnestraditioner och lärarens egen ämnessyn. Detta krav formas bland annat av lärarens egen akademiska utbildning, kollegial samverkan och tolkning av styrdokumenten. Där kraven sedan blir motstridiga uppstår spänningsfält. Kraven som riktas mot lärare från olika håll illustreras i figur 1 nedan.
Figur 1: Krav på läraren som en offentlig tjänsteman
Visa skolledningen lojalitet Visa elever och föräldrar hänsyn
Lyda lagen och styrdokumenten Visa kollegor hänsyn
Läraren
Ämnets krav Egna krav
Källa: Efter Lundquist (1991), s. 45
13 Lundquist (1991)
14
Med Lipskys frontlinjebyråkratteori som fond kan olika yrkesgruppers spänningsfält studeras och yrkesspecifika dilemman identifieras. Ett sådant spänningsfält för lärare är just bedömning och betygsättning.15 Hur lärare agerar i dilemmana, alltså vilka strategier de använder, visar på deras olika professionella förhållningssätt. Dessa kan analyseras med hjälp av begreppet