Med en ständigt växande befolkning på jorden kommer det i framtiden inte finnas resurser till att föda alla med en kost rik på animalier (42). Forskning visar att en tredjedel av världens spannmålsproduktion idag går till djurfoder (43). Om fler
människor åt vegetariskt skulle samma mängd spannmål kunna föda fler människor än det kött som produceras. Vidare belastar vegetariska kostmönster miljön mindre än vad blandkost gör (9-11, 44) och det är därför viktigt att fler äter mer vegetariskt.
Beteendeändringar kommer på flera plan att krävas då framtiden innebär begränsade resurser och klimatförändringar. Även om 65% av deltagarna i vår studie tyckte det var viktigt att äta vegetariskt av miljöhänsyn innebär det en utmaning att göra grönare matval då kosten bland annat påverkas av olika kulturer och mattraditioner, exempelvis vår svenska animalierika husmanskost (15). Hos den svenska befolkningen uppskattas dagens köttkonsumtion kunna minskas med 25% (45). Detta skulle kunna vara möjligt genom till exempel bättre tillgänglighet av grönare matval, socialt stöd från
omgivningen och att förändringen anses givande, vilket tas upp i en tidigare studie om kostvanor och beteendeförändring (46). Andra påverkande faktorer skulle kunna vara beskattningar och subventioner, exempelvis subvention av frukt och grönsaker (47).
Detta skulle kunna möjliggöra att folk äter mer vegetariskt, samt bidra till en förbättrad folkhälsa eftersom vegetarisk mat har många hälsofördelar (4-8).
Hela 61% av deltagarna i vår studie värderade vegetarisk mat högt med hänsyn till hälsa och välmående, vilket kan tolkas som att de är medvetna om hälsofördelarna. Samtidigt har en viss skepticism kring vegetarisk mat uppmärksammats i andra undersökningar, där ett minskat köttintag ifrågasätts och matens näringsriktighet betvivlas (48-49). Detta är fullt förståeligt då näringsbrist kan uppstå vid en felaktig vegetarisk kosthållning (34-37, 50). Under författandet av den här uppsatsen har Livsmedelsverket uppdaterat och utökat sin webbsida för vegetarisk mat, vilket är ett steg mot att göra vegetarisk mat kunskapsmässigt mer tillgänglig för folk. En ökad kunskap skulle troligtvis även kunna ändra de negativa attityder som finns kring vegetarisk kost.
6 SLUTSATS
En stor del av deltagarna har under de senaste två åren ökat sitt intag av vegetarisk mat samt minskat sitt intag av rött kött och chark för att i stället öka intaget av kyckling och fisk. Majoriteten av deltagarna var förändringsbenägna och kunde tänka sig att öka sitt intag av vegetarisk mat ytterligare. Omfördelningen av kosten kan tyda på att deltagarna har påverkats av en pågående vegetarisk trend. Som kostvetare bär vi, tillsammans med bland annat dietister och hem- och konsumentkunskapslärare, ett ansvar att sprida kunskapen om en mer grön, hälsosam och miljövänlig livsstil, där vi får vara bryggan mellan myndigheter och allmänheten.
21
7 REFERENSLISTA
1. Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 1972- . Vegetarisk mat [citerad 30 aug 2017]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--
miljo/kostrad-och-matvanor/vegetarisk-mat-for-vuxna?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=vegetarian%27&_t_tags=
language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=130.239.213.61&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_
ArticlePage/_ffbfb0c4-8c93-4b6e-8000-485e33802530_sv&_t_hit.pos=2
2. Mangels R, Messina V, Messina M. The dietitian’s guide to vegetarian diets. 3 uppl.
Sudbury: Jones & Bartlett Learning; 2011.
3. Nordic Council of Ministers. Nordic nutrition recommendations 2012 - integrating nutrition and physical activity [Internet]. 5 uppl. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers; 2014. [citerad 30 augusti 2017]. Hämtad från:
https://www.norden.org/en/theme/former-themes/themes-2016/nordic-nutrition-recommendation/nordic-nutrition-recommendations-2012
4. McMacken M, Shah S. A plant-based diet for the prevention and treatment of type 2 diabetes. J Geriatr Cardiol. 2017;14(5):342–54.
5. Kahleova H, Levin S, Barnard N. Cardio-metabolic benefits of plant-based diets.
Nutrients. 2017;9(8):848.
6. Derbyshire EJ. Flexitarian diets and health: A review of the evidence-based literature.
Front Nutr. 2016;3:55.
7. Fraser GE. Vegetarian diets: what do we know of their effects on common chronic diseases? Am J Clin Nutr. 2009;89(5):16075-125.
8. Orlich MJ, Singh PN, Sabaté J, Fan J, Sveen L, Bennett H, et al. Vegetarian dietary patterns and the risk of colorectal cancers. JAMA Intern Med. 2015;175(5):767-76.
9. Pathak H, Jain N, Bathia A, Patel J, Aggarwal P. Carbon footprints of Indian food items. Agric Ecosyst Environ. 2010;139(1-2):66-73.
10. Carlsson Kanyama A. Climate change and dietary choices — how can emissions of greenhouse gases from food consumption be reduced? Food Policy. 1998;23(3):277–93.
11. Baroni L, Cenci L, Tettamanti M, Berati M. Evaluating the environmental impact of various dietary patterns combined with different food production systems. Eur J Clin Nutr. 2007;61(2):279-86.
12. Naturvårdsverket. Konsumtionens klimatpåverkan [Internet]. Stockholm:
Naturvårdsverket; 2008. Rapport; 5903. [citerad 12 september 2017]. Hämtad från:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf 13. Carlsson-Kanyama A, González AD. Potential contributions of food consumption patterns to climate change. Am J Clin Nutr. 2009;89(5):1704–9.
22
14. Hunter E, Röös E. Fear of climate change consequences and predictors of intentions to alter meat consumption. Food Policy. 2016;62:151-60.
15. Macdiarmid J, Douglas F, Campbell J. Eating like there's no tomorrow: public awareness of the environmental impact of food and reluctance to eat less meat as part of a sustainable diet. Appetite. 2016;96:487-93.
16. Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket;1972- . Kostråd och matvanor [citerad 19 okt 2017]. Hämtad från:
17. Livsmedelsverket. Riksmaten – vuxna 2010-11: livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2012. [citerad 30 augusti 2017].
Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten_2010_20111.pdf 18. Statistiska centralbyrån [Internet]. Uppsala: Statistiska centralbyrån; 1980- .
Livsmedelskonsumtion och dess näringsinnehåll uppgifter t.o.m. 2015 [citerad 2017 aug 30] Hämtad från:
http://www.sverigeisiffror.scb.se/contentassets/999ec4d420ce43f69cd557767fd11b3a/jo 1301_2015a01_sm_jo44sm1601.pdf
19. Jacobsen DI. Förståelse, beskrivning och förklaring - introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 uppl. Lund, Studentlitteratur; 2012.
20. Eljertsson G. Statistik för hälsovetenskaparna. 3 rev. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur;
2012.
21. Wahlgren L. SPSS steg för steg. 1 rev. 3 uppl. Lund. Studentlitteratur; 2012.
22. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer - inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002. [citerad 30 september 2017]. Hämtad från:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf 23. Howland M, Hunger J, Mann T. Friends don’t let friends eat cookies: effects of restrictive eating norms on consumption among friends. Appetite. 2012;59(2):505-9.
24. Polivy J, Pliner P. “She got more than me”. Social comparison and the social context of eating. Appetite. 2015;86:88-95.
25. Sveriges radio [Internet]. Stockholm: Sveriges radio AB; 1925- . Försäljning av vegetarisk mat ökar [uppdaterad 2016 jul 11; citerad 2017 okt 11]. Hämtad från:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6471576
23
26. Lea E J, Crawford D, Worsley A. Public views of the benefits and barriers to the consumption of a plant-based diet. Eur J Clin Nutr. 2006;60(7):828-37.
27. Statistiska centralbyrån [Internet]. Stockholm: SCB, Enheten för social välfärdsstatistik; 1980- . Fler besväras av värk, allergier och psykisk ohälsa
[Uppdaterad: 2006 okt 31]. Hämtad från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-
efter-amne/Levnadsforhallanden/Levnadsforhallanden/Undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ULF-SILC/12202/12209/Behallare-for-Press/181293/
28. American institute for cancer research. Food, nutrition, physical activity, and the prevention of cancer: a global perspective [Internet]. Washington DC: AICR; 2007.
[citerad 23 oktober 2017]. Hämtad från:
http://www.aicr.org/assets/docs/pdf/reports/Second_Expert_Report.pdf
29. Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 1972- . Kött och chark - råd [uppdaterad 2017 mar 10; citerad 2017 okt 11]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark
30. Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 1972- . Campylobacter i kyckling - resultat av provtagning [uppdaterad 2017 sep 21; citerad 2017 okt 11].
Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/tidigare-utbrott2/campylobacter-i-kyckling-resultat 31. Sveriges radio [Internet]. Stockholm: Sveriges radio AB; 1925- . Giftiga ägg har sålts till Sverige [uppdaterad 2016 jul 11; citerad 2017 okt 11]. Hämtad från:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6751041 32. Verbeke W, Viaene J. Ethical challenges for livestock production: meeting consumer concerns about meat safety and animal welfare. J Agric Environ Ethics.
2000;12(2):141-51.
33. Harvey J, Erdos G, Challinor S, Drew S, Taylor S, Ash R, et al. The relationship between attitudes, demographic factors and percieved consumtion of meats and other proteins in relation to the BSE crisis: a regional study in the United Kingdom. Health Risk Soc. 2001:3(2):181-97.
34. Ball M, Bartlett M. Dietary intake and iron status of Australian vegetarian women.
Am J Clin Nutr. 1999;70(3):353-8.
35. Gilsing A, Crowe F, Lloyd-Wright Z, Sanders T, Appleby P, Allen N, et al. Serum concentrations of vitamin B12 and folate in British male omnivores, vegetarians and vegans: results from a cross-sectional analysis of the EPIC-Oxford cohort study. Eur J Clin Nutr. 2010;64(9)933-9.
36. Tucker K. Vegetarian diets and bone status. Am J Clin Nutr. 2014;100:329-35.
37. Clarys P, Deliens T, Huybrechts I, Deriemaeker P, Vanaelst B, De Keyzer W, et al.
Comparison of nutritional quality of the vegan, vegetarian, semi-vegetarian, pesco-vegetarian and omnivorous diet. Nutrients. 2014;6(3):1318-32.
24
38. Statistiska centralbyrån [Internet]. Stockholm: SCB, Enheten för social
välfärdsstatistik; 1980- . Från massutvandring till rekordinvandring [citerad 2017 okt 10]. Hämtad från: http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/#fordjupning
39. Sadykova R, Myrzabekov M, Myrzabekova R, Moldakhmetkyzy A. The interaction of globalization and culture in the modern world. Procedia Soc Behav Sci. 2014;122:8-12.
40. Statistiska centralbyrån [Internet]. Stockholm: SCB, Enheten för social
välfärdsstatistik; 1980- . Svenskarna äter ute mer [uppdaterad 2016 apr 19; citerad 2017 okt 12]. Hämtad från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Svenskarna-ater-ute-mer/
41. Bohm I, Lindblom C, Åbacka G, Bengs C, Hörnell A. “He just has to like ham” – The centrality of meat in home and consumer studies. Appetite. 2015;95:101-12.
42. Davis F, Gephart J, Emery K, Leach A, Galloway J, D’Odorico P. Meeting future food demand with current agricultural resources. Glob Environ Chang. 2016;39:125-32.
43. Charles H, Godfray J, Beddington J, Crute I, Haddad L, Lawrence D, et al. Food security: the challenge of feeding 9 billion people. Science. 2010;327(5967):812-8.
44. Rosi A, Mena P, Pellegrini N, Turroni S, Neviani E, Ferrocino I et al.
Environmental impact of omnivorous, ovo-lacto-vegetarian, and vegan diet. Sci Rep.
2017;7:6105.
45. Hallström E, Röös E, Börjesson P. Sustainable meat consumption: a quantitative analysis of nutritional intake, greenhouse gas emissions and land use from a Swedish perspective. Food Policy. 2014;47:81-90.
46. Atkins L, Michie S. Changing eating behaviour: what can we learn from behavioural science? Nutr Bull. 2013;38:30–5.
47. Mozaffarian D, Rogoff K, Ludwig D. The real cost of food: can taxes and subsidies improve public health. JAMA. 2014;312(9):889-90.
48. Lea E, Worsley A. Australian consumer’s food related environmental beliefs and behaviours. Appetite. 2008;50:207-14.
49. Hoek A, Pearson D, James S, Lawrence M, Friel S. Shrinking the food-print: a qualitative study into consumer perceptions, experiences and attitudes towards healthy and environmentally friendly food behaviours. Appetite. 2017;108:117-31.
50. Tupe R, Chiplonkar S. Diet patterns of lactovegetarian adolescent girls: need for devicing recepies with high zinc bioavailability. Nutrition. 2010;26(4):390-8.
Bilaga 1. Informationsbrev och Enkät
Bilaga 1. (1/5)
Att äta “grönare”
- en enkätundersökning om människors matvanor.
Vi är två studenter som skriver vår kandidatuppsats i kostvetenskap vid Umeå universitet. Under hösten 2017 genomför vi en studie om vuxnas matvanor och resonemang kring vegetarisk kost. Syftet med studien är att undersöka om människor i Sverige har ökat sitt intag av vegetarisk kost de senaste två åren och om det skiljer sig mellan kön, åldersgrupper och bostadsregion.
Deltagandet i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Vi vill att du som svarar på enkäten behärskar det svenska språket och är minst 18 år. Vi vill poängtera att ditt deltagande är viktigt oavsett matvanor. Svaren kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas inom denna studie. Deltagandet är anonymt och tar cirka 5-10 minuter.
I den här enkäten finns flera frågor som rör begreppet vegetarisk
kost/vegetariskt. Med vegetarisk kost/vegetariskt menar vi en kost som är växtbaserad men där även ägg och mejeriprodukter kan ingå.
Tack för din medverkan!
Elin Glamsjö & Ulrika Söderlund
Först några frågor om din bakgrund
1. Vilket kön identifierar du dig med?
· Kvinna
· Man
· Annat
2. Vilken är din ålder?
18, 19, 20, 21, 22, 23, 24... (Deltagarna kunde välja en ålder mellan 18-100 år) 3. Vilken del av Sverige bor du i?
· Norrland
· Svealand
· Götaland
4. Vilken är din högsta genomförda utbildning?
· Grundskola
· Gymnasium/Folkhögskola
· Kvalificerad yrkesutbildning
· Universitet/Högskola
· Övrigt………..
5. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning?
· Arbetssökande
Bilaga 1. (2/5)
Nu kommer några frågor om dina matvanor
6. Identifierar du dig med något av följande?
· Blandkostare (Äter de flesta livsmedel, utesluter inget)
· Flexitarian (Äter mestadels vegetariskt och inkluderar ibland kött, fisk och fågel)
· Lakto-ovo-vegetarian (Äter växtbaserad kost, mjölkprodukter och ägg) OBS! Är du enbart lakto- eller ovo-vegetarian kan du fylla i detta alternativ.
· Pescetarian (Äter växtbaserad kost, fisk och skaldjur)
· Vegan (Äter en strikt vegetarisk kost utan animala livsmedel)
· Annat
Bilaga 1. (3/5)
Bilaga 1. (4/5)
Bilaga 1. (5/5)
Bilaga 2. (1/1)
Bilaga 2. Resultat av ej signifikant skillnad
4.1 Skillnader mellan grupper i intag av frukt och grönsaker
Inga signifikanta skillnader framkom för frukt- och grönsaksintag vad gällde ålder eller region (p=0,299 och p=0,730).
4.2 Förändrat intag av animalier
Ingen signifikant skillnad framkom mellan åldersgrupperna vad gäller förändrat intag av mängd och frekvens
animalier, samt “äter oftare vegetariska maträtter hemma” (p=0,074-0,141).
4.4 Inställning till vegetarisk mat
Variablerna kött smakar gott, vegetariskt är billigt och vegetariskt innehåller mycket protein visade ingen signifikant skillnad mellan högre- och lägre utbildning (p=0,08-0,35).
Det fanns heller ingen skillnad mellan region och variablerna kött smakar gott och ”jag har en positiv inställning till vegetariskt” (p=0,126-0,391).
4.5 Orsaker till val av vegetarisk kost
Mellan vegetariska kostalternativ och blandkostare framkom ingen signifikant skillnad för variablerna personlig ekonomi och religion/trosuppfattning (p=0,523-0,97).
Inte heller mellan män och kvinnor fanns en
skillnad när det kom till betydelsen av hälsa, personlig ekonomi och religion/trosuppfattning
(p=0,067-0,898).
Ingen signifikant skillnad fanns mellan
åldersgrupperna och variablerna religion/trosuppfattning samt hälsa och välmående (p=0,096-0,254).
Inga signifikanta skillnader mellan region
och variablerna miljö, religion/trosuppfattning, hälsa och välmående samt etik
och djur (p=0,273-0,954) Utbildningsnivå visade inte heller på någon skillnad mellan variablerna personlig ekonomi, miljö, religion/trosuppfattning, hälsa och välmående samt etik och djur (p=0,102-0,781).
4.6 Olika motivationsfaktorer till att äta vegetarisk mat Varken norra- eller södra Sverige visade på
skillnad vad gäller faktorerna: ökat utbud i matbutikerna, lägre pris, om fler i ens omgivning åt vegetariskt och förbättrad fysisk och psykisk hälsa (p=0,118-0,852).
Bilaga 3. (1/3)
Bilaga 3. (1/3)
Bilaga 3. Respondenternas egna åsikter och kommentarer
Detta skulle få mig att äta mer vegetariskt:
KUNSKAP/ INFORMATION:
-Mer kunskap -Mer kunskap.
-Ev. matlagningskurs. Kunskap.
-Om jag visste hut man gjorde
-Bättre kunskap om vegetarisk "snabbmat" att röra ihop när man kommer hem från jobbet.
-Om ka skulle förstå varför jag ska äta vegg. O om ja hade mer kunskap om det.
-Större matlagningskunskap -Information och tillgänglighet
-Mer lättlagade rätter. Känns som de flesta rätterna ta lång tid att laga om de inte ska kännas som en sallad eller macka
-Idéer på vad man kan laga -Fler recept
-Större barn, fler goda recept och större kunskap.
-Om jag skulle hitta någon lättlagad mat som barnen skulle gilla.
-Om jag hade större grönsaksland så jag kunde äta obegränsat med hemodlat
EKONOMI/ UTBUD:
-Om det var billigare, och jag kunde äta det mesta av det, känslig mage.
-Billigare
-Om det var billigare och fanns fler färska, närodlade grönsaker året om, tex om man bor där klimatet är varmare.
-Tillgång och ekonomi
-Billigare varor och bättre utbud på restauranger.
-Det handlar verkligen mest om utbud för min del. Jag är lat, tar mig inte till nästa mataffär när det inte finns i första. Men också kunskap såklart.
-Bättre alternativ på resturanger RELATIONER:
-Om sambon också går med på det -Om alla i familjen tyckte det var gott.
-om dem i min omgivning åt mer vegetariskt
-Främst om fler i min omgivning också åt det med större glädje!
-Om min familj inte var så kräsen att prova ny mat ÖVRIGT:
Bilaga 3. (2/3)
-Mer tid för matlagning -Skulle aldrig ske
-Om jag inte gick tag på viltkött -Om det inte fanns något annat.
-Om barnen tålde bönor, linser, nötter, ärter osv.
-Det handlar mycket om att få in de vegetariska rätterna i rutinen när man planerar handling och veckomatsedel.
-Att det var godare.
Om du inte har ökat ditt intag av vegetabilier, vad är anledningen till det?
ÄTER REDAN BRA:
-Har alltid ätit relativt mycket vegetabilier
-Jag äter redan väldigt mycket sånt, grönsaker, frukt och bär av flera slag, varje dag
-Har bra och varierad kost i vanliga fall.
-Är nöjd med mina kostvanor, äter varierat och även grönt -Jag anser inte att jag behöver. Mår bra som jag äter idag.
-Jag mår bra av kött och fisk, och tycker att det är gott. Jag äter mycket grönsaker men låter bli sockerstinn frukt.
VANOR/ KUNSKAP:
-Lathet
-Lathet och jag gillar kött -Lathet förmodligen
-För lat att göra sallader tidigt på morgonen innan jobbet.
-Orkar inte laga flera maträtter varje mål.
-Gamla vanor -Vana
-Vana att göra samma maträtter jag vuxit upp med.
-Väldigt okunnig inom området -Okunskap, bekvämlighet.
-Svårt att komponera måltider
-Inte nog med kunskap. Ej tillgång till färska grönsaker, varierat.
-Grönsakerna brukar bli dåliga i kylskåpet hemma och måste ofta slängas.
Lättare då att inte ha några grönt hemma..
-Dyrt och jobbigt att fixa i ordning.
-Dyrt
-Jag ser ingen anledning till att äta vegg mat
-Barnen tål inte linser/böner/ärter osv. Kött är gott och bra. Vegetariskt är inte så miljövänligt som många tror. Går åt mycket energi vid odlingen, långa transporter osv. Man måste äta mer vegetarisk kost för att få i sig samma mängd energi och näringsämnen jämfört med att äta en blandad kost med kött/fisk/fågel osv.
-Brist på inspiration och inte nog intresserad att söka upp den.
Bilaga 3. (3/3)
RELATIONER:
-Min familj
Äter mindre pga bott med andra som äter kött
-Lever med en som väldigt gärna äter kött och hen lagar all mat hemma hos oss, så jag känner inte att jag kan klaga så mycket.
ÖVRIGT:
-Försöker äta nyttigare, viktigt för barnen och hälsan -äter lchf
-Älskar kött!
Jag tycker kött är godare
Övriga kommentarer eller synpunkter:
-Coop mer smak (medlemstidning) har ökat sin andel vegetariska recept. Det hjälper mig lite att få ny inspiration.
-Mer kött till folket!
-Det kan vara svårt att komma ihåg hur man åt för 2 år sedan
-I skolan fick jag lära mig kostcirkeln o den får jag efter, där ligger det nån form av kött o då äter jag det.
-Kommer troligen att äta mer vegetariskt när min dotter är större. Det är bra för både mig, familj och miljö.
-Jag är vegetarian men äter fisk och skaldjur
-Är mer intresserad och äter mer o mer vegetariskt då familjemedlem är vegetarian o påverkar mig positivt. Kul att tillaga nya vegorätter
-Vegetarisk mat KAN ju vara väldigt näringsfattig och inte alls mättande, men kan ju också vara både näringsrik och mättande. Allt beror på råvarorna.
Detta är en kommentar till frågan om vegetarisk mat och protein.
-På fråga 8 fanns en rad utan fråga men jag var ändå tvungen att markera ett svar för att komma vidare. Ni bör justera det i enkäten. Vissa påståenden går inte att svara "sant" på. Det gäller t ex om vegetariskt är gott och om det innehåller mycket protein. Det beror ju på. Tunna pannkakor är t ex varken gott eller proteinrikt medan falafel är både gott och proteinrikt.
-Spännande undersökning