Vi har med vår studie visat arbetets dominerande ställning i konsumtionssamhället, hur individer som plötsligt förlorar det upplever att de hamnar i ett utanförskap. Vi har visat hur vägen tillbaka till en fungerande självidentitet och det övriga samhället ser ut i de fall som grundar sig i den plötsliga arbetsförlusten med hjälp av en teoretisk modell. Vår modell kan
51
hjälpa oss att förstå den arbetslösas situation och upplevelser på ett nytt sätt.
De myndigheter som syftar till att hjälpa människor som förlorat sina arbeten kan ofta stötta och hjälpa dessa individer. Under studiens gång uppmärksammade vi att detta inte alltid är fallet då individer plötsligt förlorat sina arbeten och med den sin självidentitet. I detta fall upplevs myndigheterna snarare som krävande och hämmar individens väg tillbaka till ett fungerande liv. De individer vi studerat upplever de som att myndigheterna dikterar var de ska befinna sig vid vissa tidpunkter eller vilka arbeten de ska söka. Därmed upplever de att
myndigheterna tar ifrån dem deras autonomi vilken är avgörande för reparationsarbetet av självidentiteten. I ett samhälle som Sverige där arbetsmarknaden ständigt effektiviseras och företagen skär ned på personal blir det allt vanligare att människor utan förvarning förlorar sina arbeten. Det blir då viktigt att myndigheterna kan bemöta dessa människor på ett korrekt sätt för att förenkla återgångsprocessen för dem på bästa och smidigaste sätt. Vi anser därför att mer forskning kring myndigheternas bemötande av människor som plötsligt, utan
förvarning förlorat sina arbeten bör göras. På så sätt kan vi snabbare hjälpa dessa människor ut i arbete igen och få samhällets ekonomi att förbättras eftersom färre resurser behöver läggas på långtidsarbetslösa.
Vi har poängterat att en plötslig förlust av arbetet inte enbart påverkar självidentiteten negativt, den påverkar också många livssfärer. Framförallt förlorar individen sin inkomst, i samband med arbetet, vilken är avgörande för upplevelsen av ett fungerande liv. I
konsumtionssamhället upplever sig många individer tvungna att ständigt sälja sig i egenskap av en handelsvara, en vara som bedöms utifrån de produkter som konsumeras. Därför känner vi oss tvungna att ständigt konsumera olika varor. Detta gör vi för att få känslan av att vara betydelsefulla, att ha en identitet i konsumtionssamhället vilket blir problematiskt i och med en plötslig förlust av arbetet och därmed en förlorad inkomstkälla. Inte bara möjligheten att kunna konsumera förvinner vid den plötsliga arbetsförlusten. Naturligtvis drabbas även människor i individens närhet av den förlorade inkomsten. Barnen kan till exempel tvingas avbryta sina fritidsaktiviteter för att någon förälder inte längre har möjlighet att betala dem. Det behövs mer forskning på hur människor i närheten drabbas av och upplever en
närståendes plötsliga förlust av arbetet. De tvingas också in i en situation de själva inte valt och kunnat förutse. Denna företeelse antar vi är vanligt förekommande i dagens samhälle som kännetecknas av nedskärningar och andra problem som kan orsaka att en närstående person förlorar sin ekonomi såsom spelmissbruk och dåliga investeringar. Med vår modell har vi enbart täckt en liten del av ett enormt forskningsområde, där utgångspunkten har varit den plötsliga arbetsförlusten.
52
Referenslista:
Alvin, M. Aronsson, G. Hagström, T. Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst
arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber. Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos.
Binding, L. L. Tapp, D. M. (2008). Human understanding in dialogue: Gadamers recovery of
the genuine. Nursing Philosophy, 9, s. 121-130.
Berger, P. L. Luckmann, T. (1979). Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar
sin sociala verklighet. Falun: Wahlström & Widstrand.
Blumer, H. (1969). Symbolic interactionism: Perspective and method. Englewood cliffs, N.J.: Prentice Hall.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Charon, J. M. (2009). Symbolic interactionism: An introduction, an interpretation, an
integration. 10. ed. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Prentice Hall.
Crego, A, Hera, C, & Martinez-Inigo, D. (2008). The transition process to post-working life
and its psychosocial outcomes: A systematic analysis of Spanish early retirees'
discourse. Career Development International. 13, 2, s. 186-204, British Library Document Supply Centre Inside Serials & Conference Proceedings, EBSCOhost, viewed 16 November 2015.
Dahlberg, K. Dahlberg, H. Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur.
Denissen, A. M. (2010). The right tools for the job: Constructing gender meanings and
identities in the male-dominated building trades. Human relations, 63:7, s. 1051-1069. 7 Januari 2016
Desmette, D. Gaillard, M. (2008). When a “worker” becomes an “older worker”: The effects
of age –related social identity on attitudes towards retirement and work. Career Development International, 13, 2, s. 168-185, , British Library Document Supply Centre Inside Serials & Conference Proceedings, EBSCOhost, viewed 17 November 2015.
Feliksiak, M. (2010). Work and Unemployment. International Journal of Sociology, 40, 1, s. 61-89. 13 November 2015.
Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning (2008). Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2015-12-17, 15.30 Fuchs Ebaugh, H. R. (1988). Becoming an ex: The Process of role exit. Chicago: Univ. of Chicago Pr.
53
Gaillard, M. Desmette, D. (2008). Intergroup predictors of older worker´s attitudes towards
work and early exit. European Journal of Work and Organizational Psychology, 17, 4, s. 450- 481. 16 November 2015.
Hedin, B. (2012). Den blå mappen: Om en plötslig uppsägning. Stockholm: Mogwai bokförlag.
Karlsson, U. R. (2014). Rapport från en arbetslös. Stockholm: GML Förlag. LaPointe, K. (2013). Heroic Career Changers? Gendered Identity Work in Career
Transitions. Gender, Work and Organization, 20, 2, s. 133-146. 18 November 2015. Lawn, C. (2006). Gadamer: A guide for the perplexed. London: Continuum Publishing Group.
Mannon, S. E. Minnotte, K. L. Brower, C. (2007). Work-family identities and work-family
conflicts: exploring the relationship with evidence from Utah. Marriage & family review, 42:1, s. 65-80. 7 Januari 2016.
Mutchler, J. E. Burr, J. A. Pienta, A. M. Massagli, M. P. (1997). Pathways to laber force exit:
Work transitions and work instability. The Journals of gerontology. Series B, Psychological Sciences And Social Sciences, 52B, 1, s. 4-12. 16 November 2015.
Patton, M.Q. (2002) Qualitative research and evaluation methods. (3rd ed.) Thousand Oaks, CA: Sage Publications
Simpson, R. (2004). Masculinity at work: The experiences of men in female dominated
occupations. Work, employment & society, 18:2, s. 349-368. 7 Januari 2016.
Stier, J. (2005). Proffsliv och karriärsslut – en sociologisk studie av identitet. Malmö: Liber. Tietze, S. Musson, G. (2010). Identity, identity work and the experience of working from
home. Journal of Management Development, 29, 2, s. 148-156. 18 November 2015. Vikström, B (2005). Den skapande läsaren: Hermeneutik och tolkningskompetens. Lund: Studentlitteratur.
Zappalá, S. Depolo, M. Fraccaroli, F. Guglielmi, D. Sarchielli, G. (2008). Postponing job
retirement?: Psychosocial influences on the preference for early or late retirement. Career Development International, 13, 2 s. 150 – 167. 25 November 2015.
Ödman, P.J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
54 Bloggar
Anna - http://annagonzo.bloggplatsen.se ’
Carina - http://carinag.blogg.se http://carinagranstrom.blogspot.se Iris - http://irripirri.bloggproffs.se
Jonas - http://gegrabbenettjobb.blogg.se/
Lena & Angelica - http://mittiliv1.bloggplatsen.se Lena - http://lenan.bloggplatsen.se
55