Ett antal risker och möjligheter formulerade som olika omständigheter identifierades som centrala i många workshopar och ofta förekommande genom hela serien. Dessa 16 beskrevs kortfattat och skickades ut till experterna inför den sjunde uppsamlande workshopen. SMHI presenterade dem och bad sedan experterna att bedöma dessa utifrån hur troligt det är att de realiseras (har redan hänt/kan troligen inträffa innan år 2030/osäkert, kanske längre fram i tiden) samt hur stora konsekvenser de kan få (marginella, vissa, stora13).
De fick genomföra värderingen under dagen genom ett webbaserat enkätformulär. Några av experterna avstod helt från att svara då de ansåg att de inte hade tillräcklig kunskap för att göra bedömningen. De 16 omständigheterna förtydligades och reviderades efter diskussioner för att senare skickas ut till samtliga experter från alla tidigare workshops. Totalt genomförde 40 experter bedömningen, i två olika omgångar. Resultatet återges samlat i kapitel 8. De 16 omständigheterna finns i helhet i bilaga 2 och sammanfattas här.
1. Obefintlig redundans för stora kriser i Sverige
2. Minskande tillgång globalt på vissa importerade livsmedelsvaror 3. Negativ påverkan på handel och näringsliv till följd av långsamma
klimatförändringar och extrema väderhändelser
4. Möjligheter till ökad självförsörjningsgrad och export av livsmedel 5. Finansiella stabiliteten har låg motståndskraft mot klimatrelaterade risker 6. Finansiella systemet leder inte investeringar till klimatresilienta aktiviteter
eftersom det är svårt att prissätta klimatrisker
7. Ökade försäkringskostnader i Sverige på grund av förändringar på den
globala återförsäkringsmarknaden till följd av extrema väderhändelser globalt 8. Vid ökad global konkurrens om strategiska varor, tex vissa livsmedel,
kan Sverige få problem
9. Ökade spänningar i Sveriges närområde till följd av avsmältning i Arktis 10. Osäkerhet kring import av rysk olja från Sibirien då permafrosten tinar 11. Sämre förhållanden för vattenkraftsproduktionen i södra Europa och bättre
i norra Europa kan gynna svensk export av el från vattenkraft 12. Möjlighet för Sverige till ökat bilateralt/internationellt samarbete,
kunskapsöverföring och bistånd
13. Förändrade rörelsemönster och klimatzoner påverkar sjukdoms- och smittspridning
14. Ökad migration till följd av försämrade levnadsvillkor i vissa delar av länder/regioner/världen
15. Ojämn resursfördelning och socio-ekonomiska skillnader i Sverige
13 Marginella: Effekter kan hanteras inom dagens institutioner och utan särskilda åtgärder/krishantering.
Vissa: betydande påverkan inom ett område eller en sektor. Behöver hanteras med särskilda åtgärder/krishantering inom ett geografiskt område eller sektor.
Stora: betydande påverkan - på nationell nivå och/eller inom flera sektorer och/eller på nationell försörjningssäkerhet och/eller kritiska samhällsfunktioner. Behöver hanteras med särskilda åtgärder/krishantering på samhällsnivå.
accentueras av indirekta effekter
16. Ökad turism och arbetskraftinvandring ger ökade inkomster och höjd kompetens.
De medverkande experterna betonade vikten av dessa 16 syntetiserade omständigheter fokuserar på risker snarare än möjligheter, även om ett antal möjligheter även lyfts fram som viktiga. De handlar trots allt främst om risker och de konsekvenser de kan innebära. Det räcker med att en risk inträffar och hela systemet kan behöva ställas om. Varav de identifierade möjligheterna är begränsade till att realiseras i ett ”best case scenario”.
En svårighet med att göra uppdelning i teman och även försöka sammanfatta risker och möjligheter är att beroenden och kopplingarna mellan litegrann går förlorade. ”What-if”-frågor behövs. Vad finns det för länkar mellan olika risker, konsekvenser och åtgärder inom olika områden.
Systemanalyser är viktiga när det handlar om komplexa frågor såsom klimatförändringarnas effekters påverkan på Sverige.
Biofysiska flöden (förenklat flöden i ekosystemtjänster) ansågs saknas som ett övergripande tema och som rymmer ett flertal risker och sårbarheter. Det kan handla om transterritoriella företeelser som bränder, flodproblematik och smittor/migrerande smittbärare. Något som har fått större uppmärksamhet i tidigare liknande sammanhang, och skär frågan på ett annat sätt. Geopolitiska frågor ansåg några av experterna fått för stor plats i syntetiseringen och att det snarare ska ses som en subkategori inom internationella relationer. Det lyftes också fram att syntetiseringen saknade perspektivet av omställning och det paradigmskifte som hela världen eller delar av världen kan komma att stå inför i en snar framtid. Frågan ”Vad är det vi anpassar oss till?” lyftes fram. Framtiden kommer se annorlunda ut. I risk- och åtgärdsbeskrivningar utgår vi från systemet som det ser ut nu.
Om det ser annorlunda ut, vilka risker står vi då inför. Redundans är viktigt inte bara i de system vi har idag men även i framtida system. Dock är det inte självklart hur det ska åstadkommas. Det finns också en komplexitet vad gäller självförsörjning och oberoende i relation till samarbete för att skapa denna redundans.
I diskussionerna frågade sig experterna om det är rimligt att Sverige ska kunna bli oberoende av andra länder. Möjligheten att höja Sveriges självförsörjningsgrad kan vara begränsad i och med att svenska jordbruket också påverkas av klimatförändringar, extremhändelser, skadeinsekter osv. En påtaglig risk är kraftiga ekosystemskiften där ekosystemen inte längre kan vidhålla samma typ av ekosystemtjänster.
”Ett antagande som görs är att den globala uppvärmningen ger Sverige möjligheter att utnyttja komparativa fördelar eftersom vi har ett starkt samhälle och är mindre utsatta på grund av vårt geografiska läge. Är det verkligen rimligt att anta att nettoeffekter kan bli positiva för Sverige inom
dessa områden (turism, handel, roll i bistånd, etc.) samtidigt som det sker allvarliga klimateffekter i vår omvärld? De senaste globala kriserna (Covid-19, Finanskrisen, Flyktingkrisen under Syrienkriget) visar hur ihopkopplade
vi är i Europa och med resten av världen genom handel, kritiska försörjningsflöden, migration, globala smittor och extrema väderhändelser”.
Även finanssektorns roll diskuterades och att finansmarknaden flyter in i alla övriga frågor. Det finansiella systemet påverkar nästan alla andra system men är baserat på föråldrade antaganden och överenskommelser som inte är hållbara utan fokuserar på tillväxt och BNP, vilket påverkar miljö och klimat negativt.
Osäkerheter i scenarier påverkar också hur olika branscher exempelvis värderar klimatrisker och hur de ska hantera prissättning därefter. Det är komplicerat att inkludera den här typen av frågor med osäkra tidsaspekter, bristande datakvalitet med mera menar experterna. Det globala handelssystemet går mot mer urbanisering, längre värdekedjor och då även ökad sårbarhet.
Experterna uttryckte att det oftast är begränsad information och kunskap om exempelvis vilka beroenden vi har, vilka platser vi är bundna till och så vidare. Sårbara leveranskedjor handlar inte bara om lager utan även producentförhållanden och producentrelationer. Vi vet inte hur flexibelt systemet är om det påverkas av olika störningar och vi vet inte alltid till vilka regioner eller system vi är beroende av.
Experterna diskuterade vidare frågan om varför informationen är så bristfällig. Av alla data som produceras används en ytterst liten del (1 % enligt en expert). Något som kan användas för att analysera och förstå framtiden istället för att basera våra antaganden på att det systemet kommer se likadant ut. Det finansiella systemet kan också vara stöd för omställningen menade experterna, det finns stora möjligheter att exempelvis ”slussa” kapital dit det behövs för syftet, vilket kan generera intresse och efterfrågan för en grönare omställning.
7.3 Möjliga åtgärder och rekommendationer
På denna workshop presenterades föreslagna åtgärder från de tidigare workshoparna för experterna. De fick chans att diskutera dessa såväl som att föreslå fler åtgärder. Nedan presenteras sådant som inte framkommit tidigare.
Bygga upp resiliens från två håll
Experterna föreslog att resiliens ska bör stärkas byggas från två håll i Sverige, både uppifrån via myndigheter och nerifrån via till exempel lokalsamhällen, alla behöver bidra till att minska sårbarheten. Det nationella expertrådet föreslås kunna identifiera den kunskapen vi har, vad vi vet säkert, vad som är troligt och vad som är mer osäkert, för att sedan föreslå åtgärder baserat på det.
För att agera utifrån ett systemperspektiv behövs en fördjupad och bredare kunskap bland fler aktörer. Mer precis kunskap om handelskedjor och andra områden hos expertaktörer, samt större kunskapsbredd bland övriga inblandade aktörer. Kunskapen idag är spridd och behöver samlas ändamålsenligt och användas på rätt sätt.
Det behövs någon form av klimatkommission, bred politisk grupp som driver politik med bred förankring för att arbeta med systemberoenden och effekter från globala klimatförändringar, då de spänner över många olika sektorer, organisationer och sakfrågor. Det behöver skapas och nätverk inom olika teman så att olika typer av organisationer möts.
”Kan Sverige vara en drivande aktör i internationellt klimatanpassningsarbete? ”
Tydliga uppdrag
Resurser behövs för att jobba med de här frågorna men framförallt tydliga uppdrag för att motivera aktörer att arbeta med ett systemperspektiv. Regeringsuppdrag för att agera är nödvändigt för att få igång rätt aktörer, det behövs konkreta uppdrag och resurser till myndigheter och forskningsråd.
Myndighetssamarbeten är också viktiga för möjligheten att bidra till stärkt resiliens i andra delar av världen. Både på EU-nivå och global nivå behövs den typen av samarbeten från klimatanpassningsperspektiv. Det är något annat än Sidas arbete då det inte är en biståndsfråga anser experterna.
Lagstiftande krav på finansmarknaden
Experterna föreslår att succesivt höja lagstiftande krav på finansiell redovisning och att ta med klimatrisker i placeringsbeslut. Som ett led i detta behövs det räkneexempel som visar på ekonomiska värden med en fossilfri ekonomi och ett väl klimatanpassat samhälle. Klimatrelaterade risker och möjligheter som utgår från samma modell kan användas lokalt som globalt. Det föreslås även att Sverige ska arbeta för ett ökat pris på Co2 inom EU och Sverige och verka för att andra länder ska beskatta koldioxid.
Förändrade rörelsemönster
Det har olika effekter och Sverige behöver analysera långsiktiga risker för de utmaningar som uppstår för samhället när migration ökar till Sverige på grund av att det blir omöjligt att bo på vissa ställen i världen. Det behövs också ökad baskunskap i samhället om sjukdoms och smittspridning och att dessa frågor bevakas. Exempelvis om stora grupper befolkar nya områden. Beredskapen behöver stärkas såväl som att exempelvis hälsoexperter, ekologer och veterinärer behöver arbeta tillsammans för att minska sårbarheten.
Sprida riskerna
Istället för att välja antingen självförsörjning och stängda gränser som metod för redundans eller samarbete och beroende av andra, så bör Sverige sprida riskerna.Att gardera sig bör dock innebära att noggrant inventera handelskedjor. Att göra kedjorna kortare minskar utsatthet, och att hålla handelskedjorna så nära Sverige som möjligt minskar också riskerna.Att skaffa bättra kunskap om handelskedjorna och hur sårbara de är kan också minska riskerna betydligt.
Ta fram beroendeanalyser
Det finns behov av att kartlägga vilka handelsvaror som Sverige själva inte producerar och det bör finnas högre beredskap för. Vid kriser kan läkemedel, vissa metaller och annat bli livsviktiga och de kanske bara produceras i ett fåtal länder. Det behöver slås fast om Sverige ska bunkra dessa varor eller skapa bättre relationer med länderna som innehar resurserna.
Workshopen i punkter
• Det är svårt att prioritera bland risker och möjligheter när ömsesidiga beroenden inte är analyserade och kunskap saknas om kopplingar mellan sektorer
• Diskussioner om hur värderingar kan och bör göras, viktigt att fokusera på risker snarare än möjligheter
• Det behövs tydliga uppdrag och aktörer som utses att arbeta med indirekta effekter
• Osäkerheter i scenarier påverkar hur olika branscher exempelvis värderar klimatrisker och hur de ska hantera prissättning. Det behövs lagstiftande krav på finansmarknaden.
8 SAMLAD BEDÖMNING AV RISKER (OCH MÖJLIGHETER)
Nedan följer en samlad bedömning av prioriterade risker och möjligheter.
Bedömningen har gjorts i en process där de kvalitativa samtalen som beskrivits i tidigare kapitel syntetiserats för att sedan värderas av totalt 40 medverkande experter. De tre olika momenten ger tillsammans en indikation om prioriterade risker och möjligheter.
Efter de sex tematiska workshoparna genomförts gjordes en sammanställning av den gemensamma dokumentationen. Projektteamet gjorde tillsammans en kvalitativ analys av resultatet och identifierade ett antal risker och möjligheter som ofta förekommande och viktiga att belysa. Dessa utgjorde sedan grunden för värderingen som genomfördes genom en webbaserad enkät, för att skapa en bild över hur troligt något är att inträffa samt vilken grad av konsekvens som uppskattas för olika risker och möjligheter (figur 1). Värderingen ska inte ses som någon exakt vetenskap utan som en del i en samlad bedömning av vad som anses viktigt att arbeta med och där konsekvenserna av dessa risker (och möjligheter) kan bero på hur olika aktörer i Sverige väljer att agera.
Riskerna och möjligheterna som tidigare delats in i 16 omständigheter grupperades i fyra områden:
HANDEL, FINANS, GEOPOLITIK och MÄNNISKOR och presenteras nedan. Beskrivningarna nedan klargör vad respektive risk och möjlighet innebär och hur de bedömts. Figur 1 (i avsnitt 8.5) visar den samlade bedömningen gjord av experterna angående vilken grad av konsekvens och hur troligt det är att respektive omständighet ska inträffa.