DELAKTIGHET & INFLYTANDE
4. SAMLAD BEDÖMNING & REKOMMENDATIONER / 55
BARNPERSPEKTIVET
Barn och unga i kvarteret kommer ha har god tillgång till offentlig friyta och grönytor. Även tillgång till lekplatser och större värdefulla parker är relativt god.
Den planerade förskolan ökar tillgången på förskoleplatser för både för barn inom kvarteret men även i kommundelen som helhet.
Kommunens rymlighetskrav om friyta för förskolorgård uppnås med då dessa är enbart hälften av vad Boverket rekommenderar innebär en sådan lösning vissa risker Forskning visar att friytans storlek är avgörande för barnens aktivitetsnivå och vilken typ av lek och rörelse som möjliggörs och att en minskad andel friyta påverkar barnens fysiska och psykiska hälsa negativt. Den begränsade ytan innebär att det finns en risk att gården inte kan anpassas till verksamhetens pedagogiska behov samtidigt som det medför ett högt slitage och begränsar barns spontana rörelse. Covid-19 har även gett en ny aspekt, då en rymlig utegård och mer utevistelse minskar smittspridning mellan barnen, och stärker immunförsvaret.
Den slagskugga som skapas på gården under stora delar av året är inte heller tillfredsställande ur lekvärdessynpunkt enligt de kvalitetskrav på ändamålsenliga friytor som Boverket ställer. En skuggig gård påverkar även möjligheterna till naturlig vegetation och odling.
REKOMMENDATIONER
• Utifrån förskolans behov bör annan
lokalisering av förskola övervägas, med fördel i form av ett eget förskolekvarter. Tillräcklig friyta tillgodoser barnperspektivet bra och gynnar barns hälsa, välmående och lärande.
Det ger goda förutsättningar till hög kvalitet på uteverksamheten även vid viss personalbrist.
• Om annan lokalisering av förskola inte är möjligt bör en dialog föras med exempelvis förskolepedagoger för att säkerställa att gården kan generera tillräckligt utvecklande och spännande miljöer för barn. Exempelvis är vegetation och varierande miljöer viktigt för barnens fysiska och psykiska hälsa. Det är därför av stor vikt att förskolegården har en blandning av kuperad terräng, vegetation och lekredskap för att bland annat förbättra barnens koordination.
• Är det inte möjligt med fristående förskolor krävs kompensationsåtgärder för rörelse, tex rörelsepolicy eller mer personal för utflykter.
Man får då räkna med att det blir högre personalkostnader för att driva förskolan.
• Låt barn och pedagoger på förskolorna delta i dialog kring upprustningen av parken vid Kyrkdammarna så att de svarar mot invånarnas behov.
5. KÄLLOR
5. KÄLLOR / 57
Andersson, B (2004) Rädslans rum - trygghetens rum - ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. Lunds universitet
Arkitema Architects (2020) Illustration Arkitema Architects (2020) Situationsplan Arkitema Architects (2020) Solstudie Tingshuset 1 Arkitema Architects (2020) Tingshuset Presentation Arkitema Architects (2020) Utformningsförslag
BREEAM for communities (2011) Technical Guidance Manual version 1
Bergdahl, S. (2016) Takgårdar för barn - ett sätt att lösa ett stadsbyggnadsproblem?
BRÅ (2012) NTU 2012 - Om utsatthet, trygghet och förtroende Borén, T., Koch, D. (2009) Platser i praktiken och social hållbarhet: Hökarängen och andra små centrumbildningar i fokus.
Boverket (2020) Regler och riktvärden för buller
Boverket (2015) Gör plats för barn och unga! - En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolan utemiljö
Boverket (2011:5- ALM 2) Tillgänglighet på allmänna platser.
Boverket, BRÅ, Tryggare mänskligare Göteborg (2010) Trygghetsvandring - en vägledning
Dahlin, Å (2015) Från delad till enad stad - Översiktsplanering för social hållbarhet, Delrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm
Efterklang (2020) Bullerutredning för Tingshuset
Ewing, R., Cervero, R (2010) Travel and the Built Environment, Journal of the American Planning Association
Faskunger, J. (2007) Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, Statens Folkhälsoinstitut
Folkhälsomyndigheten (2020) Buller och höga ljudnivåer Gehl, J (2008) Life Between Buildings
Gehl, J., Johansen Kaefer, l., Reigstad, S (2006) Close encounters with buildings, Urban Design International
Glaeser, E (2012) Stadens triumf (Stockholm: SNS Förlag)
Grahn, P., Stigsdotter, U (2003) Landscape planning and stress.
Urban Forestry and Uran Greening.
Healthy Cities, Malmö stad (2013) Hälsofrämjande stadsplanering
Hillier, Bill (1996) Space is the Machine, Cambridge: Cambridge University Press
Huddinge kommun (2016) Barnkonsekvensanalys metodhandbok
Huddinge kommun (2019) Befolkningsprognos 2019-2028 Huddinge kommun (2016) Cykelplan
Huddinge kommun (2019) Detaljplan för kvarteret Tingshuset – beslut om planuppdrag
Huddinge kommun (2019) Handbok för tryggare stadsmiljöer Huddinge kommun (2017) Kollektivtrafikplan
Huddinge kommun (2013) Lekplatsprogram
Huddinge kommun (2019) Nämndernas lokalbehov Till Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning 2019-2021 med utblick till 2032
Huddinge kommun (2015) Parkplan
Huddinge kommun (2016) Parkeringsprogram Huddinge kommun (2015) Parkstrategi
Huddinge kommun (2019) Plan församhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge 2020 med utblick till 2035
Huddinge kommun (2016) PM Sammanställning RVU 2016 Huddinge kommun (2018) Rapport Trygghetsdialog/enkät i Huddinge C 24 april 2018
Huddinge kommun (2018) Trygghetsvandring Huddinge C 24 april 2018
Huddinge kommun (2014) Översiktsplan 2030
Jacobs, J (1961) The Death and Life of Great American Cities Jungmark, L. & Åkerblom, P. (2016). Sol och skugga - Att tänka på i utemiljöer för barn och unga.
Karsten, L ”The playful city: On the changing character if urban outdoor play and the persistence of ’old’ inequalities”. 2016-06-17, Stockholm
Karolinska Institutet (2020) Buller
Komossa, Susanne (2010), The Dutch Urban Block and the Public Realm.
LEED ND (2009) LEED 2009 for Neighborhood Development Rating System
Legeby, A. (2013) Patterns of co-presence - Spatial configuration and social segregation
Legeby, A., Koch, D., Marcus, L., (2015) Jämlika livsvillkor och stadsbyggande - inspel till pågående översiktplanarbete
Legeby, A., Marcus, L., Berghauser Pont, M., Tahvilzadeh, N. (2015) Storstäder i samverkan: Stadsbyggandets sociala dimension
Legeby, A., Koch, D., Ehsan, A. (2013) Kulturnärvaro - inspel till boende och stadsmiljö
Malmö stad (2011) Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö - med syfte att nå en hög lekkvalitet
Malmö stad (2012) Stadens rumsliga påverkan på hälsa
Malmökommissionen (2014) Malmös väg mot en hållbar framtid - hälsa, välfärd och rättvisa
Mistra Urban Futures (2015) Socialt hållbar stadsdel - Indikatorer och verktyg
Movium (2016:1) Bygga stad för barn och unga - vägledning, inspiration och allmänna råd
Mårtensson, F., Boldemann, C., Söderström, M., Blennow, M., Englund, J-E., Grahn, P. (2009) Outdoor Environment Assessment of Attention Promoting Setting for preschool children - part of salutogenic concept. Health and place vol. 15 ss. 1149-1157 New York City (2014) CEQR TECHNICAL MANUAL
Nyréns Arkitektkontor (2019) Kulturmiljöutredning för Tingshuset, Huddinge
Origo Group (2018) Befolkningsundersökning, Huddinge kommun Origo Group (2018) Befolkningsundersökning, Huddinge kommun, Bilaga 1: Jämförelse mellan kommundelar
Origo Group (2018) Befolkningsundersökning för unga i Huddinge kommun
5. KÄLLOR / 58
Project for Public Spaces (2016) www.pps.org/reference/
grplacefeat/ (www. pps.org)
Statistiska Centralbyrån (2018) Bostadsstatistik för Huddinge kommun
Statistiska Centralbyrån (2019) SCB:s medborgarundersökning 2019 Huddinge kommun
Stockholms läns landsting (2013) Värdering av stadskvaliteter Stockholms stad och Stockholms universitet (2012) Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhysytor för spontanidrott under sommarhalvåret
Spacescape (2015) Mäta stad
Sweco (2020) Parkeringsstudie för Tingshuset Sweco (2019) Trafikutredning Tingshuset
Sörmlands länsmuseum (2017) https://www.
sormlandsmuseum.se/
Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting (2009) Rätt fart i staden - Hastighetsnivåer i en attraktiv stad
Törnqvist A., Olsson S., Claesson S. (2012) Socialt blandat boende i Göteborg
UN Habitat (2012) Urban planning for City Leaders
UN Habitat (2014) A new strategy of sustainable neighbourhood planning: Five Principles
WHO (2012) Health Indicators of sustainable cities in the Context of the Rio+20 UN Conference on Sustainable Development ÅF (2019) Tingshuset, Huddinge
Spacescape AB / Östgötagatan 100 / Box 4700 / SE-116 92 Stockholm / Sweden Tel +46 8 452 97 67 / www.spacescape.se / info@spacescape.se