I fältförsöket med kycklinggödsel undersöktes avkastning, upptag av växtnäring samt mängd mineralkväve i marken vid skörd. Dessa uppgifter ger inte någon information om gödselmedlens successiva leverans och grödans upptag av växt- näring under säsongen. Med fler provtagningar under säsongen hade man bättre kunnat följa leveransen av växtnäring, och kanske kunnat dra fler slutsatser om kycklinggödsel som gödselmedel.
Av miljöskäl skall man sträva efter en gödselgiva anpassad till grödans växt- näringsbehov. Tillförs större mängder kväve än vad grödan utnyttjar under växtsäsongen kan stora mängder mineralkväve i marken finnas kvar eller frigöras efter skörd, vilket ökar risken för kväveförluster. Vid provtagning i marken efter skörd av sallat gav tillförsel av 260 kg mineralkväve per hektar större mängder mineralkväve på 0-60 cm djup jämfört med ingen kvävetillförsel och tillförsel av 80 och 130 kg mineralkväve. Om detta jämförs med avkastningen av sallat tycktes en tillförsel av 130 och 260 kg mineralkväve per hektar inte ge högre avkastning än tillförsel av 80 kg mineralkväve. När kraven på optimal avkastning vägs ihop med risken för att kvävegödslingen orsakar en ökad mängd mineral- kväve i marken efter skörd tycktes årets bästa kvävetillförsel vara ca 80 kg per hektar för sallat. Vid provtagning i marken efter skörd av vitkål gav tillförsel av 400 och 600 kg mineralkväve per hektar större mängder mineralkväve på 30-90 cm djup, jämfört med då inget kväve tillfördes och tillförsel av 200 kg mineral- kväve. För att undvika att kvävegödslingen resulterar i ökade mängder mineral- kväve i marken direkt efter skörd tycktes årets bästa tillförsel vara ca 200 kg mineralkväve per hektar. Årets optimala tillförsel av kväve för vitkål tycktes ur avkastningssynpunkt vara mer än 400 kg mineralkväve per hektar.
När det gäller val av gödselmedel är det svårt att dra definitiva slutsatser utifrån detta försök. Som tidigare nämnts bör slutsatser dras av fleråriga fältförsök på grund av att årsmånsvariationerna påverkar resultaten från ett enskilt år i hög grad. Odlingsförsöket under 1998 kan användas till att peka på tendenser när det gäller användningen av gödselmedlen.
Slutsatser
Resultaten från fältstudierna skall ses som typiska för platsen och året. För att kunna ge allmängiltiga rekommendationer till odlare krävs ytterligare studier som täcker in årsmånsvariationer, olika jordar och klimatzoner.
• Enkätstudien bland kycklingproducenter visar på en produktion av 6,5 kg gödsel/djurplats och år eller 0,7 kg gödsel per levererat kg kyckling. På de tre gårdar, som angett förbrukningen av kutterspån i vikt, användes 0,2 kg kutterspån per djurplats och år.
• Insamlade analysresultat från olika gödselpartier av kycklinggödsel visar att i medeltal innehöll gödseln 69 % torrsubstans och per ton våtvara 32 kg totalkväve, 6 kg ammoniumkväve, 10 kg fosfor och 18 kg kalium. Analyse- rade prover togs ut i samband med utgödsling.
• Halmtäckning av kycklinggödsel under lagring minskade inte ammoniak- avgången. Under sju månaders lagring förlorades ca 7 % av kvävet i form av ammoniak från den ej täckta högen. Motsvarande förlust från den halmtäckta högen var ca 10 %.
• Under lagringen minskade mängden torrsubstans i bägge gödselhögarna med 27 % till följd av biologisk aktivitet.
• Efter spridning av lagrad kycklinggödsel (utan nedbrukning) avgick 13,5 % av det totala kväveinnehållet i form av ammoniak. Genom att bruka ned gödseln 4 timmar efter spridning reducerades ammoniakförlusten till ungefär hälften.
• Efter spridning av pelletterad kycklinggödsel skedde ingen mätbar ammoniak- avgång.
• Vid odling av sallat fanns det ingen signifikant skillnad i skörd mellan pellet- terad och lagrad kycklinggödsel vid låg giva av gödselmedlen. Med lagrad kycklinggödsel tenderade avkastningen att minska vid den högre givan, något som inte observerades vid användning av pelletterad kycklinggödsel.
• Vid odling av vitkål gav pelletterad kycklinggödsel signifikant högre skörd än lagrad kycklinggödsel vid både låg och hög giva. Hög giva av kycklinggödsel oberoende av typ gav effekt i form av signifikant högre skörd än vid låg giva.
• Det fanns inga skillnader i mängd mineralkväve i marken direkt efter skörd av sallat och vitkål som berodde på typ eller mängd av tillförd kycklinggödsel.
• Sallat lämnade kvar större mängder mineralkväve i alven (30-60 cm djup) direkt efter skörd än vitkål (30-90 cm djup). Detta tyder på att vitkål varit effektivare på att utnyttja mineraliserat kväve i alven än sallat, trots att större mängder kväve tillfördes till vitkål med kycklinggödsel.
• Växtnäringsbalanserna visar på överskott av växtnäring vid gödsling med kycklinggödsel, speciellt vid hög giva och för fosfor och kalium vid använd- ning av pelletterad kycklinggödsel. Ett kontinuerligt överskott över en längre tidsperiod ökar risken för förluster. Hänsyn bör tas till detta överskott i ett växtföljdsperspektiv.
• Utnyttjandegraden av kväve vid användning av pelletterad och lagrad kyck- linggödsel ligger i intervallen 20-27 % för sallat och 15-34 % för vitkål. Utnyttjandegraden är lägre vid hög giva av gödselmedlen utom vid odling av vitkål, där utnyttjandegraden av kväve i kycklinggödsel steg med stigande giva av gödselmedlen.
• Ingen andraårseffekt av kycklinggödsel kunde fastställas vid odling av korn efter sallat eftersom ingen signifikant skillnad i avkastning erhölls mellan försöksled utan gödsling och med kycklinggödsel.
Referenser
Adelsköld, N., 1992. Odla köksväxter. LT:s förlag, Stockholm.
Andersson, I., 1995. Svensk slaktkycklingproduktion och dess påverkan på miljön. Rapport Svensk Fågel, Skara.
Andersson, Ö., 1990. Handledning för spridning av stallgödsel. Meddelande nr 428, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Baevre, O.A. & Gislerød, H R., 1990. Phosphorous fertilization and liming of peat for raising plants. Norsk Landbruksforskning 1990, nr 4.
Balvoll, G., 1984. Grönsakdyrkning på friland. Landbruksforlaget, Oslo.
Beck-Friis, B.G. 1990. Inledande studie av ammoniakavdunstning från en stallgödsel- kompost på Ekenäs gård i Sörmland. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för markvetenskap, Avd. för växtnäringslära. Stencil 11 s., Uppsala.
Cabrera, M.L. & Chiang, S.C., 1994. Water content effect on denitrification and ammonia volatilization in poultry litter. Soil Sci. Sec. Am. J. 58:811-816. Carlson, G. & Andersson, Ö., 1990. Improvement of the performance of the
application rate for solid-manure spreaders. AgEng 90, Berlin.
Castellanos, J. Z. & Pratt, P. F. 1981. Mineralization of manure nitrogen – Correlation with laboratory indexes. Soil Sci. Soc. Am. J. 45:354-357.
Chambers, B.J., Smith, K.A. & van der Weerden, T.J., 1997. Ammonia emissions following the land spreading of solid manures. In: Gaseous nitrogen emissions from grasslands. Ed: Jarvis S.C. & Pain B.F. CAB INTERNATIONAL Döhler, H., 1998. Recycling organic solids in agriculture: quantities, restraints
preventing recycling, application techniques. EU Concerted Action: FAIR- CT97-3779, Recycling Organic Solids in Agriculture (ROSA), Paper presented at Meeting 1, 24-25 September 1998, Sweden.
Ekbladh, G., 2000. Seasonal course of N uptake and N release in manure-amended soils. I. Iceberg lettuce. Submitted to Acta Agric. Scand., Sect B, Soil and Plant Sci.
Elliot, H.A. & Collins, N.E., 1983. Chemical methods for controlling ammonia release from poultry manure. ASAE paper 83-4521.
Fauci, M.F. & Dick, R. P., 1994. Plant response to Organic Amendments and Decreasing Inorganic Nitrogen Rates in Soils from a Long-Term Experiment. Soil Sci. Soc. A. J. 58: 134-138.
Groot Koerkamp, P.W.G., 1994. Review on emissions of ammonia from housing systems for laying hens in relation to sources, prcesses, building design and manure handling. J. agric. Engng Res. 59, 73-87.
Hansson, G., 1997. Kväveeffekt av kycklinggödsel. En genomgång och samman- fattning av svenska och danska försök. Rapport Hushållningssällskapet i Malmöhus.
Jackson, L E. & Stivers, L J., 1993. Root Distribution of Lettuce under Commercial Prodduction: Implication for Crop Uptake of Nitrogen. Biological Agriculture and Horticulture 1993, nr 9.
Jackson, L E., Stivers, L J., Warden, B T. & Tanji, K K., 1994. Crop nitrogen
utilization and soil nirate loss in a lettuce field. Fertilizer Research 1994, nr 37. Jakobsson, C. & Lindén, B., 1992. Kväveeffekter av stallgödsel på lerjordar. Sveriges
lantbruksuniversitet, institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Uppsala. Rapport 190, s. 1-41.
Jeppsson, K.-H., Karlsson, S., Svensson, L., Beck-Friis, B. & Bergström, J., 1997. Djupströbädd för ungnöt och slaktsvin. JBT-rapport 110. SLU, Alnarp. Johansson, U., 1993. Kompostering av stallgödsel. Jordbruksinformation 1,
Jordbruksverket, Jönköping.
JTI, SLU & SMP., 1993. Teknik och metodik för typprovning av konstgödsel- och stallgödselspridare. Sammanfattande slutrapport av projekten i TYP93- programmet, som utförts på uppdrag av Statens Jordbruksverk. Uppsala. Karlsson, S., 1996. Åtgärder för att minska ammoniakemissionerna vid lagring
av stallgödsel. JTI-rapport Lantbruk & Industri Nr 228. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Karlsson, S. & Jeppsson, K.-H., 1995. Djupströbädd i stall och mellanlager. JTI-rapport 204. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. Kirchmann, H., 1985. Losses, Plant Uptake and Utilisation of Manure Nitrogen
during a Production Cycle. Acta Agriculturæ Scandinavica, Supplementum 24. 77 s., Stockholm.
Kirchmann, H., 1990. Nitrogen interactions and crop uptake from fresh and com- posted 15N-labelled poultry manure. Journal of Soil Science 41:379-385. Kirchmann, H., 1991. Carbon and Nitrogen Mineralization of Fresh, Aerobic and
Anareobic Animal Manures during Incubation with Soil. Swedish J. Agric. Res. 21: 165-173.
KRAV (Kontrollföreningen för ekologisk odling), 2000. KRAV-regler 2000, bilaga 5. www.krav.se
Kroodsma, W., Scholtens, R.& Huis in’t Veld, J., 1988. Ammonia emission from poultry housing systems. Paper presented at the CIGR seminar on: Storing, handling and spreading of manure and municipal waste, held in Uppsala, Sweden, 20-22 September 1988. Uppsala.
Larsen, K. E. & Kjellerup, V., 1989. Årlig og periodisk tilførsel av kvæggødning i sædskifte. Mark og lysimeterforsøg. Udbytte, udvaskning og balancer for næringsstoffer samt jordbundsforhold. Tidsskr. Planteavl Beretning nr. S1979, 99 p.
Lindén, B., 1977. Utrustning för jordprovtagning i åkermark. Rapport 112. Avdel- ningen för växtnäringslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Lindén, B., 1979. Alvprovtagning med ”Ultuna-borren” – för markkartering och framtida N-prognoser. Rapport 120. Avdelningen för växtnäringslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Lindén, B., 1980a. Mineralkväve i åkerjordar i Halland och Uppland. Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för markvetenskap, Avd. för växtnärings- lära, Uppsala. Rapport 125, s. 1-58.
Lindén, B., 1980b. Mineralkväveförrådets tidsvariationer i åkermark. Sveriges lantbruksuniversitet, Konsulentavdelningens rapporter, Allmänt 23, s. 8:9-16.
Lindén, B., 1994. Kväveverkan av fjäderfägödsel L3-0112. Institutionen för växt- näringslära, SLU.
Lindén, B., Lyngstad, I., Sippola, J., Søegaard, K. & Kjellerup, V. 1992. Nitrogen Mineralization during the Growing Season. 1. Contribution to the nitrogen supply of Spring barley. Swedish J. agric. Res. 22:3-12.
Lockyer, D.R. & Pain, B.F. 1989 Ammonia emission from cattle, pig and poultry wastes applied to pasture. Environmental Pollution 56 s 19-30.
Lorenz, H P., Schlaghecken, J., Engl, G., Maync, A. & Ziegler, J. 1989.
Ordnungsgemässe Stickstoff-Versorgung im Freiland-Gemusebau nach dem "Kulturbegleitenden Nmin Sollwerte (KNS)-System". Ministerium für Land- wirtschaft Weinbau und Forsten, Rheinland-Pfalz, 1989.
Lundin, G. & Algerbo, P.-A., 1999. Spridningsteknik för gödselmedel i ekologisk odling. Teknik för lantbruket Nr 75. JTI – Institutet för jordbruks- och miljö- teknik, Uppsala.
Magnusson, M., 1987. Tillväxt och näringsupptagning i isbergssallat. Hortica, maj 1989.
Malgeryd, J., Wetterberg C. & Rodhe L., 1993. Stallgödselns fysikaliska egenskaper – mätmetoder – betydelse vid provning av gödselspridare. JTI-rapport nr 166, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Mattsson, L., 1986. Nitrogen fertilization of barley with regard to soil mineral nitrogen and clay content in two areas of Sweden. Soil Sci. 141, 214-218. Paul, J. W. & Beauchamp, E.G., 1994. Short-term nitrogen dynamics in soil amended
with fresh and composted cattle manures. Canadian Journal of Soil Science 74:2, 147-155.
Petersen, J., Kjellerup, V., 1996. Fjerkrægödning- produktion, næringsstoffinhold og gødningsvirkning. Grøn Viden nr 174, 1996.
Rodhe, L. & Jonsson C., 1999. Provtagarutrustning för fastgödsel. JTI-rapport
Lantbruk & Industri nr 252, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik,
Uppsala.
SAS Institute Inc, 1994. SAS/STAT® User’s guide, Version 6, Fourth Edn, Cary, NC, USA.
SAS Institute Inc, 1996. SAS System for Mixed Models, Cary, NC, USA. pp. 633. SCB (Statistiska Centralbyrån), 1996. Jordbruksstatistisk årsbok.
Schjørring, J.K., Sommer S.G. & Ferm M., 1992. A simple passive sampler for measuring ammonia emission in the field. Water, Air, and Soil Pollution 62, sid 13-24, the Netherlands.
Sims, J.T., 1986. Nitrogen transformations in a poultry manure amended soil: Temperature and moisture effects. J. Enivron. Qual. 15:59-63.
SJV (Statens Jordbruksverk), 2000. Dataprogrammet STANK Version 4.11.
SMP (Statens Maskinprovningar), 1994a. Stallgödselspridare Star Powerspread 730. Meddelande 3406.
SMP (Statens Maskinprovningar), 1994b. Stallgödselspridare Taarup-Kidd Tankaspread 1500. Meddelande 3408.
Titulaer, H.H.H. & Slangen, J.H.G., 1990. Use of the analysis of plant growth and nutrient uptake for nitrogen fertilizer recommendations in open air vegetable growing. Acta Horticulturae 1990, nr 267.
Torstensson, G., 1998. Nitrogen availability for Crop Uptake and Leaching. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Agraria 98. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Doctoral thesis.
Weier, U. & Scharpf, H.C., 1989. Nitrogen fertilization of butterhead and iceberg lettuce. Gemuse-Munchen 1989, nr 25.
Williams, J. R., Chambers, B. J., Bhogal, A., Chadwick, D. R. & Pain, B. F., 1998. Field studies of farm manure organic nitrogen mineralisation, pp. 101-112. In: Martinez, J. & Maudet, M-N (eds.). 1998. Ramiran 98, 8th International Conference on Management Strategies for Organic Waste Use in Agriculture. 26-29 May, Rennes, France.
Ögren, E., 1992. Ekologisk Trädgårdsodling. Jordbruksverket, Jönköping. Østergaard, H. S., Hvelplund, E. K. & Rasmussen, D., 1983. Kvælstofprognoser.
Landskontoret for Planteavl, Viby J, Denmark.
Personliga meddelanden
Hellbe, I. Statens Jordbruksverk. 2000 Strömberg, S. Statistiska Centralbyrån. 1999