Sammanfatta genom att urskilja vad som är viktigt

En tankestrategi som tränas i relativt stor omfattning i Pojken och Tigern är att sammanfatta och urskilja det viktiga i en text. Det finns i vårt analyserade material tolv frågor där eleverna får använda denna strategi. Dock är nio av dessa frågor likadana, och återkommer i varje kapitel. Alla frågor inom denna kategori är skrivfrågor från Elevens bok.

Endast två av dessa tolv frågor kräver en sammanfattning av texten. I övriga tio frågor får man urskilja viktiga aspekter, men utan att behöva sammanfatta texten. De frågor som kräver en sammanfattning är följande:

• ”Skriv fem viktiga ord eller meningar som hjälper dig att komma ihåg vad kapitlet handlar om.” (Elevens bok s.11)

• ”Varför tyckte Tigern att den sista natten på glasbruket blev hemsk?” (Elevens bok s.17) För att kunna svara på denna fråga måste man sammanfatta ett längre stycke av texten som handlar om Tigerns besök på ett glasbruk.

Urskilja det viktiga

De frågor som urskiljer det viktiga utan att kräva någon sammanfattning är i alla fall utom ett en och samma fråga, men den återkommer i varje kapitel och ser ut på följande sätt:

• Begreppen huvudkaraktär, bikaraktär, landskap och landsdel förklaras i första kapitlet.

Sedan får eleverna efter varje kapitel svara på vem som är huvudkaraktär respektive bikaraktär i kapitlet, samt vilket landskap respektive landsdel kapitlet handlar om.

Den andra frågan inom denna kategori är av liknande karaktär och ser ut som följer:

• ”Låtsas att du är pojken som skriver en efterlysning av Tigern.” (Elevens bok s.12) För att göra denna uppgift måste man urskilja det viktiga om Tigern.

7.2.4.5 Göra förutsägelser

Vi har i de delar av Pojken och Tigern som vi analyserat enbart funnit två frågor som uppmuntrar eleverna till att göra förutsägelser om vad som ska hända senare. Detta innebär att denna tankestrategi är den minst representerade strategin bland frågorna och uppgifterna i detta material.

Dessa frågor är båda skrivfrågor.

• ”I boken får man inte veta vad som hände när familjen hittade pojkens lapp i framsätet på bilen. Vad tror du att de sa när de hittade pojkens meddelande?” (Elevens bok s.8) Här ska eleverna i sin bok skriva för vad pappan, mamman respektive lillasystern sa då de hittade lappen.

• ”Tog sig Tigern över Mörrumsån eller inte? Vad tror du?” (Elevens bok s.13) Detta kapitel slutar med att Tigern sitter vid en bro som går över ån.

Det bör dock påpekas att även om denna tankestrategi är mycket lite representerad i frågor och arbetsuppgifter till materialet, så tycks författarna ändå lägga stor vikt vid att eleverna ska få träna sig i att göra förutsägelser. Detta då det i lärarhandledningen (Lärarens bok s. 10) läggs stor vikt den s.k. ”hypotesläsningen”, vilket innebär just att lärare och elever tillsammans inför och under läsningen gör förutsägelser om vad som kommer att hända i det aktuella kapitlet (se avsnitt 7.2.2).

7.2.4.6 Värdera och ta ställning till textens innehåll

Genom arbetet med Pojken och Tigern får eleverna i viss mån träna sig i att värdera och ta ställning till textens innehåll. Vi har i vårt analyserade material funnit åtta frågor inom denna kategori, av vilka tre är diskussionsfrågor och fem skrivfrågor.

Frågorna inom denna tankestrategi är något olika till sitt innehåll. Några av dem innebär att eleven får ta ställning till något i handlingen, utan att för den skull behöva göra en värdering. Dessa frågor är i regel väldigt knutna till texten, och kan se ut på följande sätt:

• ”Vilken hjälp tycker du att han fick?” (Elevens bok s.7) Denna fråga är en följdfråga till frågan: ”Vad tror du pojken ville ha för hjälp av spågumman?” (Elevens bok s.7)

• ”Vem tror du Hattifnattgubben ringde?” (Lärarens bok s.13) I texten får man veta att pojken tror att han ringde polisen.

Det finns även en typ av frågor som också tar sin utgångspunkt i texten, men som dessutom innebär att eleven utöver att ta ställning till något i denna, även måste ta ställning till hur man själv skulle göra i en liknande situation.

• ”Skulle du ha låtit mullvaden följa med om du hade varit Tigern? Varför/Varför inte?”

(Elevens bok s.9)

• ”Skulle du ha gjort det om du var pojken?” (Lärarens bok s.13) Detta är en följdfråga till frågan: ”Hur kom det sig att pojken följde med farbrorn hem?” (Lärarens bok s.13)

7.2.4.7 Granska språk och utformning

Även att granska en berättelses språk och utformning tränas i viss mån genom arbetet med detta läromedel. Vi har funnit sex frågor som tränar eleverna i denna strategi, av vilka fem är skrivuppgifter från Elevens bok och en är en diskussionsfråga. Alla dessa frågor är relativt lika till sin utformning och handlar om att skapa förståelse av ord eller uttryck ur texten.

• ”I texten får man veta att morfar och spågumman var bra på att läsa tankar. Vad menas egentligen med det?” (Lärarens bok s.12)

• I uppgiften står ett antal ord som eleverna ska leta upp synonymer till i texten. Bakom varje ord står på vilken sida i boken man kan hitta en synonym (Elevens bok, s.8).

• ”Vad menas med ’Hunden hade flytt med svansen mellan benen’?” (Elevens bok s.20) Även detta är ett uttryck hämtat från texten.

• ”Vad tycker du att spågummans ramsa betyder? Hur tolkar du den?” (Elevens bok s.8) Detta syftar på en ramsa ur texten som lyder:

Maj maj måne

en katt försvann i Skåne.

Var han går vet ingen.

Men på nattens dunkla stigar

vandrar tyst en väldig tiger. (Läseboken s.19)

7.2.5 Sammanfattning

Vi har i vår analys funnit att läromedlet Pojken och Tigern i stor utsträckning uppmanar till samtal kring det lästa, till största delen genom de samtalsfrågor som återfinns i Lärarens bok men även genom att det nämns att man med fördel kan arbeta med Elevens bok i grupp. Då det i Lärarens bok starkt poängteras att förarbetet är en viktig del av arbetet med läromedlet, menar vi även att stor vikt läggs vid att skapa förförståelse hos eleverna inför läsningen. Vad gäller att läsa varierade texter får eleverna delvis tränas i detta genom att olika genrer finns insprängda i berättelsen. Huvudsakligen består detta läromedel dock av en skönlitterär text.

Alla de tankestrategier som vi valt att utgå från i vår analys, har vi funnit representerade i läromedlet. Dock är det stor skillnad på i vilken utsträckning de finns representerade. Den mest representerade tankestrategin är att göra inferenser, då hela 46 frågor i läromedlet tränar eleverna i detta. 28 av dessa frågor innebär att göra enkla inferenser, medan 18 frågor tillhör den mer avancerade kategorin. Dessa frågor är såväl muntliga som skriftliga, men de flesta av dem är diskussionsfrågor som är tänkta att man ska arbeta med muntligt i klassen.

Den tankestrategi som eleverna tränas näst mest i med hjälp av detta läromedel är att sammanfatta det lästa och urskilja det viktiga i texten. Denna strategi har 12 frågor och alla frågor är skriftliga. Nio av frågorna är dock en och samma fråga som återkommer i varje kapitel, och som enbart innefattar att urskilja det viktiga. Följaktligen är det enbart två frågor som innebär att sammanfatta det lästa. Båda dessa frågor är dock relativt omfattande, och kräver mycket av eleverna.

En annan tankestrategi som är representerad i relativt stor omfattning är att koppla det lästa till bakgrundskunskap. Även denna strategi har vi, som vi tidigare nämnt, delat in i två olika kategorier. Den som innebär att koppla det lästa till egna erfarenheter representeras av enbart två frågor som inte är särskilt omfattande eller krävande. Den andra kategorin, som innebär att koppla till tidigare kunskap, har däremot nio frågor som alla är av varierande karaktär.

Tankestrategierna som innebär att värdera och ta ställning till texten samt att granska språk och utformning har sju respektive sex frågor var. Frågorna inom dessa kategorier är alla av varierande karaktär och omfång.

Den tankestrategi som innebär att använda sig av bilder tränas genom fyra frågor, och är därmed den strategi som är näst minst representerad i läromedlet. Tre av de fyra frågorna kommer från samma uppgift, som är indelad i tre delfrågor. Variationen mellan dessa fyra frågor är inte så stor.

Den minst representerade strategin, att göra förutsägelser, består endast av två frågor.

Generellt kan sägas att detta läromedel till största delen innehåller skriftliga frågor. Inom kategorierna att göra inferenser och koppla till tidigare kunskaper, finns dock fler muntliga än skriftliga frågor, medan de andra strategierna har få diskussionsfrågor eller inga alls.