Bilaga 3
Sammanfattade intervjusvar från verksamhet 2.
Nedan följer en sammanfattning av intervjusvaren hos verksamhet 2. Denna verksamhet använde sig av en företagsintern metod (se kapitel 6.3.1), även kallad Metod 2.
Bakgrund
1. Vilken objektorienterad systemutvecklingsmetod används av Er verksamhet? Svar: VTC (verksamhetsintern metod)
2. Hur länge har Ni använt objektorienterade systemutvecklingsmetoder? Svar: hela organisationen i 5 år, vi har använt metoden i 1,5 år
3. Hur använder Ni nuvarande metod med avseende på omfång (livscykeln)? Svar: Vi använder metoden fullt ut, det vill säga i alla faser.
4. Varför valde Ni just denna metod?
Svar: Det fanns ingen OO-metod som passade verksamheten riktigt bra så en egen utvecklades.
5. Använder Ni datorstöd/verktyg till metoden? Om ja, vilket? Om nej, varför inte? På vilket sätt bidrar datorstödet till utvecklingsprocessen?
Svar: Ja, Select, mest i analys- och designfaserna. Vid implementering används Visual Basic och ASP för utveckling av gränssnitt.
6. Hur utbildar Ni i metoden?
Svar: 5 dagarskurs, även bra stöd externt för metoden ifråga.
Mognad och stabilitet
7. Har den objektorienterade metoden förändrats under den tid som Ni tillämpat den? Om ja, hur har den förändrats? Om nej, varför ej?
Svar: Ja den har förändrats, små förändringar som bygger på erfarenhet och således bättre insikt i metoden.
8. Har Ni märkt ifall den objektorienterade metoden har några brister? Om ja, vilka och hur har dessa lösts? (Egna idéer och/eller användning av andra metoder för att kompensera dessa brister?)
Svar: Främst har nivåerna vid use-case bearbetats, normalt används nu 3-4 nivåer vilket krävs för att veta vad ett program bör klara av. Förändringarna har främst inspirerats av andra metoder men också av egen erfarenhet.
Användningsområde
9. Till vilken form av projekt använder Ni den objektorienterade metoden? Om Ni tillämpar den objektorienterade metoden på både små och stora projekt, vad anser Ni att den är bäst på att hantera?
Bilaga 3 – Sammanfattade intervjusvar från verksamhet 2
Svar: Metoden kan tillämpas på alla projekt, lämplig att använda på väldigt stora projekt, nu genomförs ett projekt med metoden som ligger på flera hundra tusen, men det är ingen ide att använda den på allt för små projekt.
10. Är den objektorienterade metoden anpassningsbar beroende på projektets storlek? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför ej?
Svar: Nej, den lämpar sig för projekt av varierande storlek men används i princip på samma sätt.
Notation
11. Vilken notation används? Har metoden något stöd för den?
Svar: Notationen som ingår i metoden är UML, Ja metoden bygger på notationen, och verktygen innehåller även UML vilket leder till att man blir lite styrd av det.
12. Vad anser Ni om notationens begreppsdefinition? Är den omfattande eller har den endast ett fåtal begrepp? Är begreppen lätta att förstå/oklara?
Svar: Det upplevs som ett jobbigare tankesteg än vad man tror, det verkar vara lättare för de som ej jobbat traditionellt att börja tänka objektorienterat. Ganska omfattande, vilket gör det svårt att greppa alla begrepp.
Utvecklingsfaser
13. Till hur stor del använder Ni den objektorienterade metoden (vilka utvecklingsfaser)? Om Ni inte använder metoden fullt ut, vilka faser tillämpar Ni metoden på? Varför dessa? Hur löser Ni de eventuella faser som metoden inte uppfyller eller är dålig på att hantera?
Svar: Metoden tillämpas i samtliga utvecklingsfaser.
14. Vad anser Ni om metodens uppbyggnad (är den lätt använd, lätt att lära sig)? Hur upplever Ni övergången mellan de olika utvecklingsfaserna? Hur hanterar den spårbarheten mellan faserna?
Svar: Relativt lätt att lära sig, fast det kräver sin man då det är mycket nytt och många steg att lära sig, viktigt med erfarenhet. Övergången går bra med hjälp av transformation där de olika faserna specificeras väldigt noga. Det finns framtagna diagram som bygger på tidigare fasers diagram vilket således ger möjlighet att härleda tillbaks i processen.
Komplexitet
15. Vilken form av utbildning beräknar Ni att det krävs för att lära sig hantera den objektorienterade metoden?
Svar: Olika roller kräver olika mängd med utbildning, generellt krävs ganska mycket utbildning.
16. Hur omfattande blir dokumentationen i ett typiskt projekt? Svar: Mer än tidigare, verktygen hjälper till med detta.
Bilaga 3 – Sammanfattade intervjusvar från verksamhet 2
Informationskällor
17. Vilka kunskapskällor finns att använda sig av som beskriver metoden? (Exempelvis böcker, kurser, konsulttjänster)
Svar: Konsulttjänster används, kurser finns.
Styrkor/svagheter
18. Vilka fördelar (styrkor) anser Ni att den objektorienterade metoden har? Svar: UML tillåter bättre dialog med användare via Use-Cases.
19. Vilka nackdelar (svagheter) anser Ni att den objektorienterade metoden har? Svar: mer dokumentation.
Återanvändbarhet
Syftet med återanvändning är bland annat att försöka höja produktiviteten under systemutvecklingsarbetet (programvaruutvecklingen). Denna teknik kräver dock insatser som exempelvis en enhet som skall förvalta klassbibliotek.
20. Tillämpar Ni återanvändning och i så fall i vilken omfattning/på vilket sätt?
Svar: tillämpas i viss mån, inte så mycket som de skulle vilja, teknik för detta Windows DNA, vilket tillåter återanvändning av vissa delar exempelvis funktioner. När man återanvänder görs detta direkt från existerande system vilket medför problem ifall system 1 kraschar…
21. Hur anser Ni att återanvändning fungerar i praktiken?
Svar: för oss fungerar det inte så bra för tillfället, borde satsa mera på klassbibliotek och underhåll av detta.
Övrigt
22. Egna kommentarer och övriga synpunkter på metoden?
Svar: Metoden är heltäckande, bra att specialisera sig på ett område t.ex. analys för att bli riktigt bra på det. OO tillåter lättare förändringar i koden då det är mer uppdelat, jobbigt att fixa om alla diagram då man gör förändringar i koden. Även ROSE har använts, både SELECT och ROSE saknar tyvärr funktioner. Både Windows och Web gränssnitt används tillsammans med den gamla terminal baserade miljön.