Studien beskriver pedagogiska strategier som yrkesverksamma använder vid bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende, samt hur de upplever att arbetet återspeglar vissa könsmönster. Därmed anses studiens syfte vara uppnått.
Sammanfattade slutsatser utifrån studiens resultat är att ett respektfullt bemötande är viktigt för att yrkesverksamma ska kunna bygga upp en relation till ungdomarna som är ett bärande element under hela behandlingsprocessen. Att vara en god förebild i kombination med specifika behandlingsmetoder ger ungdomarna verktyg att själva skapa egna strategier för hur de ska hantera det utagerande beteendet. Traditionella föreställningar om kön påverkar de yrkesverksammas sätt att se på ungdomarna, men i vilken grad detta påverkar deras sätt att bemöta pojkar respektive flickor råder det delade meningar om. Trots att de yrkesverksamma alltid försöker dra ner på ungdomarnas frustration genom samtal, förekommer det situationer när de tvingas använda fysisk kraft för att få slut på ett utagerande beteende. Det föreligger i dessa situationer ingen skillnad i hur långt pojkars respektive flickors utagerande får fortgå innan behandlingspersonal ingriper.
REFERENSER
Alvesson, Mats. & Sköldberg, Kaj. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Christina. (1996). Om struliga flickor – beteende och bemötande. I: Bengt-Åke Armelius, Sara Bengtzon, Per-Anders Rydelius, Sarnecki Jerzy &
Kerstin Carpelan Söderholm (Red.) Vård av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt. ss 187-211. Stockholm: Liber.
Anderberg, Mats. & Dahlberg, Mikael. Kvalitativ metod. Föreläsning i Växjö 2009-12-09.
Andershed, Henrik. & Andershed, Anna-Karin. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia.
Andreassen, Tore. (2003). Institutionsbehandling av ungdomar. Vad säger forskningen?
Stockholm: Gothia.
Backman, Jarl. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barth, Tom. & Näsholm, Chistina. (2006). Motivarande samtal – MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur Berg, Marie-Louise. (2002). Problemsyndrom hos flickor på särskilda ungdomshem.
Allmän SiS-rapport 2002:02. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Delligatti, Nina., Akin-Little, Angeleque. & Little, Steven G. (2003) Conduct disorder in girls: diagnostic and intervention issues. Psychologi in the schools. Vol 40 (2), ss 183-192.
Egidius, Henry. (2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur.
Eresund, Pia. & Wrangsjö, Björn. (2008). Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur.
Fransson, Per. & Armelius, Bengt-Åke. (1996). Psykoterapi för ungdomar med tonvikt på beteendestörningar – en forskningsöversikt. I: Bengt-Åke, Armelius., Sara, Bengtzon., Per-Anders, Rydelius., Sarnecki, Jerzy,. & Kerstin, Carpelan Söderholm. (Red.) Vård av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt. ss 273-314. Stockholm: Liber.
Frick, Paul J. (2001). In review Effective Interventions for Children and Adolescents with Conduct Disorder. Can J Psychiatry, vol 46, ss 597-608.
Hamreby, Kerstin. (2004). Flickor och pojkar i den sociala barnavården.
Föreställningar om kön och sociala problem under 1900- talet. Umeå:
Umeå universitet institutionen för socialt arbete nr 43.
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori.
Lund: Studentlitteratur.
Hill, Teci. (2005). Allians under tvång. Behandlingssamarbete mellan elever och personal på särskilda ungdomshem. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap nr 101.
Hilte, Mats. & Claezon, Ingrid. (2005). Flickor och pojkar på institution ett könsperspektiv på vården av ungdomar. Stockholm: Edita.
Joelsdotter Hallbäck, Marie. (2008). Så ska det skrivas- skrivregler för studenter.
Institutionen för pedagogik/IKM Växjö universitet.
Keenan, Kate., Loeber, Rolf. & Green, Stephanie. (1999). Conduct Disorder in Girls: A Review of the Literature. Clinical Child and Family Psychology Review, vol. 2:1, ss 3-19.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kyhle Westermark, Pia. (2009). MTFC – en intervention för ungdomar med beteendeproblem. Lund: Socialhögskolan, Lund universitet. Nr. 37.
Laanemets, Leili. & Kristiansen, Arne. (2008). Kön och behandling inom tvångsvård.
En studie av hur vården organiseras med avseende på genus. Allmän SiS-rapport 2008:01. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Levin, Claes. (1996). Barnen mellan straff och behandling. Stockholm: Liber. I: Bengt-Åke Armelius, Sara Bengtzon, Per-Anders Rydelius, Sarnecki Jerzy &
Kerstin Carpelan Söderholm (Red.) Vård av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt. ss 51-92. Stockholm: Liber.
Lundman, Berit. & Graneheim Hällgren, Ulla. (2008). Kvalitativ innehållsannalys. I Monika Granskär & Birgitta Höglund-Nielsen (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (159-173). Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin (2010a). Hämtad 2010-01-04 från http://www.ne.se/aggression/1144703 Nationalencyklopedin (2010b). Hämtad 2010-01-04 från
http://www.ne.se/sok/utagerande+beteende?type=NE
Odgers, Candice L. & Moretti, Marlene M. (2002). Aggressive and Antisocial Girls:
Research Update and Challenges. International Journal of Forensic Mental Health Vol. 1 pages 103-119.
Olsson, Martin. (2006). Unga vuxna med en historia av uppförandestörning – En långtidsuppföljning med ett salutogent och ekologiskt perspektiv. Lund:
Socialhögskolan, Lunds universitet.
Patel, Runa. & Davidsson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Sandström, Stefan. (2000). Ungdomsvåld orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber Sandström, Stefan. (2007). Hot och våld i vård, omsorg och socialt arbete. Stockholm:
Gothia.
Statens institutionsstyrelse (2009). Hämtad 2009-12-05 från http://www.stat-inst.se/documents/sis-etiska-riktlinjer09.pdf
Statens institutionsstyrelse (2010). Hämtad 2010-01-29 från http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133
Svenska språknämnden (2005). Svenska skrivregler. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Thurén, Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.
Ulmanen, Petra. & Andersson, Gunvor. (2006). Svensk social barnavård ur ett
könsperspektiv 1993-2003. En litteraturgenomgång. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Ungdomsalternativet/UngArt (2006). Tanke, handling, konsekvens. ART® och UngdomsAlternativet- träning för förändring.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad 2010-03-16 från http://www.codex.uu.se/texts/HSFR.pdf
von Wright, Moira. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Diadalos.
Wiking, Barbro. (1998). Bråkiga barn. Praktisk psykologi för pedagoger i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Wästerfors, David. (2009). Konflikthantering i ungdomsvård ur ett sociologiskt perspektiv. nr 3. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.