Sammanfattande analys

Jag har konstaterat att domskälen ger stöd för mitt antagande att föreställningar om barn, manlig och kvinnlig sexualitet har varit avgörande i gränsdragningen mellan BrB 6:4 och BrB 6:5 när det gäller flickor som har uppnått 13 år. Jag har även konstaterat att lagstiftningen har en föreställning om att barn blir succesivt blir mer och mer mogna i sin sexualitet. Dock kan jag inte utesluta att domstolens egentliga motivering kan finnas i en motvilja att döma ett sexuellt övergrepp utan våld som våldtäkt. Detta eftersom brottet har ett så högt straffvärde men kanske också för att benämning är just våldtäkt som för tankarna till våld. Att domskälen

158 Prop. 2004/05:45, s. 77.

61 jag presenterat ovan ser ut som de gör är allvarligt då det medför att det sker en ständig reproduktion av föreställningar så som den att manlig sexualitet yttrar sig på ett helt annat sätt än kvinnlig sådan.

Jag vill avsluta mitt arbete med en mycket kort diskussion om vad som kan göras för att vi i framtiden ska slippa domstolsavgöranden som ger uttryck för seglivade föreställningar.

Föreställningar som borde kännas främmande med de kunskaper vi idag har om barn och genus. Jag vill påstå att det finns en lösning redan med den nuvarande lagstiftningen. Om domstolen tillämpar frivilligheten och ömsesidigheten som jag anser är lagstiftarens avsikt har vi vunnit mycket. Många domar diskuterar överhuvudtaget inte ömsesidigheten, och då frivilligheten tillåts vara ensidigt uppfattad anser jag att någon ömsesidighet inte kan föreligga. Med en korrekt bedömning kan inte längre gärningsmannen tillåtas tolka flickans passivitet som ett accepterande. En annan väg, som jag anser är absolut nödvändig, är attitydförändring. Under avsnittet om genus pekade jag på en studie som Stina Jeffner gjort över ungdomars syn på våldtäkt. Jeffners studie visar att ungdomar tycker att det finns våldtäkter som kan ursäktas. Det råder en god konsensus mellan ungdomarnas syn att ursäkta våldtäkten och den syn som domstolarna ger uttryck för. Det visar att föreställningar om våldtäkt är strukturella och genomgående i samhället. Till och med offret i en av domarna, Svea Hovrätt mål nr B 453-12 sa angående händelsen att hon inte uppfattade det som en våldtäkt. Det var mer som ”sex utan att en ville”. I Sverige har vi alltså en sådan fast bild av hur en våldtäkt ser ut, att till och med offret har svårt att se vad hon utsatts för.

Jag ser också med tillförsikt fram emot en eventuellt förändrad sexualbrottslagstiftning med bland annat en samtyckesreglering. En utredning i ämnet är nämligen tillsatt som i första hand ska se över våldtäkt mot vuxen, men i direktivet öppnas också upp möjligheten för utredaren att få ett tilläggsdirektiv när det gäller sexualbrott mot barn. ¹⁵⁹ En förändrad våldtäktsreglering för vuxna måste också, enligt min bedömning, påverka tillämpningen av sexualbrott mot barn. En samtyckesreglering skulle innebära att presumtionen om kvinnan som sexuellt tillgänglig försvinner. Inte förrän en kvinna visat att hon vill ha samlag är hon sexuellt tillgänglig, vilket skulle innebära att mannen måste försäkra sig om hennes inställning före sex. Problemet är att vi fortfarande lever i en värld där mannen är subjektet med en sexualdrift och kvinnan är objektet. Då passivitet tillåts tolkas som ett samtycke,

159 Dir. 2014:123.

62 spelar det någon roll om en samtyckeslagstiftning finns? Mannen kommer fortsätta hävda att han trodde att hon vill och domstolarna kommer fortsätta tycka att passivitet eller ett flörtigt beteende från kvinnan kan tolkas som samtycken. Men kanske får samtyckeslagstiftning en normbildande funktion där ömsesidigheten i samlag uppmärksammas och börjar fordras.

Kanske bidrar också en sådan lagstiftning till en förståelse för att kränkningen kan vara lika stor och till och med större om ett övergrepp sker utan våld, som med våld. Huruvida synen på 13-åringen och 14-åringen som våldtäktsoffer kommer förändras i och med en samtyckeslagstiftning eller inte kanske vi får kanske se inom en snar framtid. Däremot kommer de föreställningar vi har om flickor och sex inte försvinna i första taget, något som är bra att komma ihåg. Så länge mannen är normen och kvinnan är den som samtycker eller inte samtycker, istället för att utgångspunkten är två personer som frivilligt deltar på lika premisser, tror jag det är svårt att nå en tillfredställande lagstiftning.

63

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Regeringens propositioner (Prop.) Prop. 1978/79:67 om förbud mot aga.

Prop. 1983/84:105 om ändring i brottsbalken mm. (sexualbrotten).

Prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals.

Prop. 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning.

Statens offentliga utredningar (SOU) SOU 1953:14 Förslag till brottsbalk.

SOU 1976:9 Sexuella övergrepp – Förslag till ny lydelse av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott avgivet av sexualbrottsutredningen.

SOU 1982:61 Våldtäkt och andra sexuella övergrepp.

SOU 2001:14 Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor.

SOU 2010:71 Sexualbrottslagstiftningen – Utvärderingen och reformförslag.

Övrigt offentligt tryck NJA II 1962 s. 192.

1994/95:JuU24 Vissa straffrättsliga frågor.

2005/06:RS3 Riksdagen ur ett genusperspektiv.

Dir. 2014:123 - Översyn av våldtäktsbrottet.

Rättspraxis

Avgöranden från Högsta domstolen NJA 1993 s. 310.

NJA 2006 s. 79 I och II.

NJA 2006 s. 510.

NJA 2007 s. 201.

NJA 2012 s. 564.

64 Hovrättsavgöranden

RH 1991:35.

RH 2006:32.

Göta Hovrätts beslut 2006-04-07, mål nr. B 360-06.

Hovrätten för västra Sveriges beslut 2006-05-19, mål nr. B 2072-06.

Göta Hovrätts beslut 2008-05-20, mål nr. B 338-08.

Svea Hovrätts beslut 2013-02-05, mål nr. B 453-12.

Svea Hovrätts beslut 2013-07-05, mål nr. B 5317-13.

Svea Hovrätts beslut 2013-09-04, mål nr. B 3905-13.

Svea Hovrätts beslut 2014-04-03, mål nr. B 10962-13.

Göta Hovrätts beslut 2014-05-20, mål nr. B 1068-14.

Tingsrättsavgöranden

Värmlands tingsrätts beslut 2006-03-13, mål nr. B 551-06.

Umeå tingsrätts beslut 2007-10-09, mål nr. B 1284-07.

Ångermanlands tingsrätts beslut 2012-09-26, mål nr. B 1793-12.

Attunda tingsrätts beslut 2013-03-20, mål nr. B 7561-12.

Falu tingsrätts beslut 2013-05-03, mål nr. B 159-13.

Litteratur

Andersson, Ulrika, Hans (ord) eller hennes? En könsteoretisk analys av straffrättsligt skydd mot sexuella övergrepp, 1. uppl., Bokbox Förlag, Lund 2004.

Andersson, Ulrika, Det gränslöst feminina. Kvinnliga kroppar och sexualiteter i rättslig hantering av våldtäkt, Inger Lövkrona (red.), Mord, misshandel och sexuella övergrepp.

Historiska och kulturella perspektiv på kön och våld, Nordic Academic Press, Lund 2001.

Bergenheim, Åsa, Brottet, offret och förövaren: Vetenskapens och det svenska rättsväsendets syn på sexuella övergrepp mot kvinnor och barn 1850-2000, Carlsson cop., Stockholm 2005.

Burman, Monica, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor: om straffrättens förmåga att producera jämställdhet, Iustus, Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007, Uppsala, 2007.

Burr, Vivien, Social constructionism, 2 ed., Routledge, London, 2003.

Butler, Judith, Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion, Daidalos, Göteborg, 2007.

65 Dahlstrand, Lotta, Barns deltagande i familjerättsliga processer, Juridiska fakulteten, Univ., Diss. Uppsala : Univ., 2004, Uppsala, 2004

Diesen, Christian och Diesen, Eva, Övergrepp mot kvinnor och barn, - den rättsliga hanteringen, Upplaga 2:1, Norstedts Juridik, Stockholm, 2013.

Hirdman, Yvonne, Genus - om det stabilas föränderliga former, 1. uppl., Liber, Malmö 2001.

Hirdman Yvonne "Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning", i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3 1988, s. 49–63.

Hollander, Anna, Barns rätt att komma till tals: ökat inflytande för barn eller vuxna?, Nordiskt Socialt Arbeid nr 4, 1998 s. 194–200.

Holmqvist, Lena, Leijonhufvud Madeleine, Träskman Per Ole och Wennberg Suzanne, Brottsbalken. En kommentar. Del 1 (1-12 kap.) Brotten mot person och förmögenhetsbrotten m. m., 6., [omarb.] studentutg., Norstedts juridik, Stockholm, 2009.

Jansson, Karin Hassan, Kvinnofrid: synen på våldtäkt och konstruktionen av kön i Sverige 1600-1800, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Univ., 2002, Uppsala, 2002.

Jansson, Karin, Våldtäkt - ett hot mot och/eller ett uttryck för manlig auktoritet i det tidigmoderna Sverige? i Berggren, Anne Marie (red.), Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, Forskningsrådsnämnden (FRN), Stockholm, 1999, s. 140–156.

Jeffner, Stina, Liksom våldtäkt, typ-: om ungdomars förståelse av våldtäkt, [Ny utg.], Brevskolan, Stockholm, 1998.

Lander, Ingrid, Genus, normalitet och avvikelse - Med kroppen som utgångspunkt, i Lander, Ingrid, Pettersson, Tove, Tiby, Eva (red.), Feminiteter, maskuliniteter och kriminalitet.

Genusperspektiv inom svensk kriminologi, Studentlitteratur, Lund, 2003, s. 21–45.

Larsson, Sara, ”Fina flickor” kan inte våldtas i Granström, Görel (red.), Den onda cirkeln: om brottsoffer, genus och rätten, 1. uppl., Uppsala Publ. House, Uppsala, 2004, s. 131–173.

Leijonhufvud, Madeleine, HD prövar den nya regleringen av sexualbrott mot barn, i Juridisk Tidskrift 2005/06:4, s. 900–904.

Leijonhufvud, Madeleine & Wennberg, Suzanne, Straffansvar, 8., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2009.

MacKinnon, Catharine A., Toward a Feminist Theory of the State, Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, 1989.

Nilsson, Doris, Svedin, Carl Göran, Upptäckt och konsekvenser, i Svedin, Carl Göran &

Banck, Lena (red.), Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 119–153.

66 Richardson, Diane, Conceptualizing Gender, i Richardson, Diane, Robinson, Victoria, (red.), Introducing Gender and Women’s Studies, upplaga 3, Palgrave Macmillan, Houndmills, Basingstoke, Hampshire, 2008.

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 2. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007.

Schiratzki, Johanna, Barnrättens grunder, 4., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010.

Singer, Anna, Föräldraskap i rättslig belysning, Iustus, Diss. Uppsala : Univ.,Uppsala, 2000.

Sutorius, Helena, Bevisprövning vid sexualbrott, 2., omarb. och uppdaterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2014.

Övriga källor

Barn och unga – deras roll och betydelse förr och nu. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013, Socialstyrelsen 2013.

BRÅ rapport 2011:6 Polisanmälda våldtäkter mot barn - En uppdaterad kunskapsbild

Dagens Juridik [http://www.dagensjuridik.se/2011/05/leijonhufvud-ar-man-osaker-fragar-man] 2014-12-16.