!
Nedan presenteras en sammanfattning av analysresultatets viktigaste beståndsdelar utifrån varje delkomponent i analysmodellen. Samt det utökade tillägget till analysmodellen i form av journalisters symboliska och kulturella kapital på individnivå och tillförandet av genrekontext.
Uppfattning om konkurrens (se figur 2, ruta A) åsyftade att studera huruvida
journalisters uppfattning om konkurrens och ekonomiska påfrestningar är en faktor för att anamma webbanalys i deras nyhetsarbete. Alla nio journalister som intervjuats i studien uppvisar en medvetenhet rörande branschens svåra ekonomiska situation och att detta i sin tur resulterat i att webbanalys implementerats på samtliga redaktioner med avsikt att generera intäkter. Således har uppfattningen om konkurrens och ekonomiska påfrestningar på organisatorisk nivå inneburit att journalister uppmuntras att använda webbanalys vid nyhetsurval.
Tillämpning av webbanalys (se figur 2, ruta B) avsåg att undersöka i vilken grad
onlinejournalister tillämpar webbanalys i deras arbete och vilka de individuella påverkansfaktorerna kan vara. Det går att urskilja en viss grad av motvilja bland de rutinerade journalisterna att använda webbanalys och två negativa krafter har identifierats i linje med detta. Den första är “papperstänk” och den andra utgörs av den traditionella synen på
nyhetsvärde som bland de äldre journalisterna har en inverkan på gallringsmomenten och graden av tillämpning av webbanalys.
Publiken som ekonomiskt och symboliskt kapital (se figur 2, ruta C) åsyftade således
till att studera hur och om onlinejournalisterna uppfattar publiken som ett ekonomiskt och symboliskt kapital. Journalisterna upplever inte publiken som ett ekonomiskt kapital då de inte känner av någon instabilitet på individnivå. Däremot betraktas publiken, utifrån hela organisationens synvinkel, som ett ekonomiskt kapital. Journalisterna uppgav att hög klickfrekvens innebar att publiken uppskattar innehållet vilket således indikerar att de betraktar publiken som ett symboliskt kapital. Detta är dock ingen nödvändig faktor för användande av webbanalys.
Användning av webbanalys i nyhetsarbetet (se figur 2, ruta D) ämnade undersöka hur
närvarande mättalen genererat från webbanalysen är vid gallringsmomenten i gatekeepingprocessen. Webbanalys betraktas som en del av gatekeepingprocessen som journalisten själv kan välja att ta intryck ifrån i sitt nyhetsurval. Mättalen genererat från webbanalys används i första hand som kompletterande tolkningsvariabler av en nyhets utfall och vid redigering och framställning av artiklar. Journalistens egna preferenser är avgörande för hur nyhetsurvalet går till. Publiken har även kommit att utgöra en sista del i gatekeepingprocessen eftersom journalisterna är benägna till de-selection baserat på underlag från webbanalys.
Vårt bidrag till modellen utgörs av två komponenter. Den första är att journalisters individuella symboliska och kulturella kapital också bör ses som ytterligare aspekter när en undersöker vilka faktorer som bidrar till att journalister använder webbanalys inom det journalistiska fältet (se figur 2, ruta E). Det gick att finna att individens egna symboliska och kulturella kapital hämmar användning av webbanalys. De gick att identifiera en motvilja att endast skriva journalistik som genererar hög klickfrekvens då det inom branschen uppfattas som “dålig journalistik”, vilket minskar chanser för fortsatta jobbuppdrag. Att skriva lågt värderad journalistik påverkar journalistens trovärdighet och rykte, det vill säga ens symboliska kapital. Detta kan även ha en negativ inverkan på deras uppfattade kunskap, kunnighet inom området samt yrkeserfarenhet, vilket utgör det kulturella kapitalet.
Vårt andra bidrag till analysmodellen är genrekontexten. Detta innefattar att användningen av webbanalys till viss del är genrestyrd och därmed hävdar vi att journalister
inte bör studeras som en homogen grupp. Kulturjournalister styrs i princip enbart av sina subjektiva bedömningar och utgår i väldigt liten utsträckning från webbanalys. Tabell. 5 visar en sammanställning av hur webbanalys används i gatekeepingprocessen inom genrerna allmännyheter, sport och kultur. Tabellen är vår vidareutveckling av Domingo’s (2008) och Tandoc’s (2014) klassificeringsschema på genrenivå och utgör resultaten för ruta D i analysmodellen (se figur 2). Kulturjournalistiken anser vi även bör ses som ett eget fält inom det journalistiska fältet med sina egna lagar och praktiker. Genrekontexten (se figur 2, ring runt modell) menar vi därmed är en inverkande aspekt och något som bör tas i beaktning när en studerar användningen av webbanalys inom de journalistiska fältet.
!
!
!
!
Figur 2. Tandoc’s (2014) modifierade analysmodell. Figuren illustrerar en bild av komponenter som beskriver hur och varför webbanalys används i gatekeepingprocessen inom
det journalistiska fältet. Denna modell innefattar vårt tillägg där journalisters symboliska och kulturella kapital också bör ses som en ytterligare inverkansaspekt samt tillförd genrekontext.
!
!
!
!
Tabell 5. En vidareutveckling av Domingo’s (2008) och Tandoc’s (2014) kategorisering av grindar och beslut inom fältet onlinejournalistik baserat på nio svenska onlinejournalister
inom redaktionsgenrerna kultur, sport och allmännyheter.
!
!
!
!
!
Klassificerings-schema Allmännyheter Sport Kultur
Insamling/ observation:
Hur benägna journalister är att ta in information från allmänheten.
Tips från allmänheten utgör en stor del i insamlings- processen genom telefon, mejl sociala medier och pressmeddelanden.
Tips från allmänheten är viktigt men inte hög prioriterat käll- material. Insamling sker framförallt från internationella kanaler.
Allmänheten bidrar med uppgifter samt lokala arrangörer, men även att urvalet sker baserat på journalisternas egna preferenser.
Val/filtrering: Hur journalister väljer att involvera publikens åsikter gällande vilka nyheter som ska publiceras.
Antal klick en nyhet har är viktigt för
nyhetsplacering
på siten tillsammans med närhet, relevans och aktualitet.
Antal klick är avgör en nyhets position i
nyhetsflödet. Vissa nyheter kan få en framskjuten position på grund av hög kvalité.
Styrs ej av publikens intresse utan har fritt spelrum att formera sitt nyhetsflöde. Klickfrekvensen studeras men har liten inverkan på innehåll. Bearbetning/ redigering: I vilken mån publikens innehåll publiceras. Innefattar bloggar, artiklar, bilder osv.
Redigering av rubriker och puffrubriker sker baserat på statistik från webbanalysverktyg. Rubriker som genererar mycket trafik premieras.
Sportjournalister håller ett ständigt vakande öga över klicksekvensen. Rubriker testas och formuleras om baserat på besökstrafik.
Vid vissa fall
redigeras puffrubriker. Mättal har
ingen annan inverkan på hur artiklar skrivs eller framställs.
Distribution: Vilken mån journalister tar in publikens åsikter om vilka nyheter som bör prioriteras före andra efter de publicerats.
Webbanalys har en inverkan på vilka nyheter som bibehålls i ett nyhetsflöde respektive plockas bort samt i vilken mån uppföljningar görs.
Kommentarer kan ge en fingervisning om vad publiken tycker om artiklar, men är samtidigt ingen utgångspunkt för nyhetsurval. Aktualitet och lokalförankring är det viktigaste aspekterna för en nyhets levnadstid men även besökstrafik.
Tolkning
I vilken grad publiken har möjlighet att delta och kommentera om nyheten, exempelvis genom kommentatorsfält
En nyhets klicknivå och antal kommentarer används som bedömningsgrund av en nyhets värde.
Det är endast antal klick som avgör hur väl en nyhet presterar. Kvalitén är också parameter.
Kvalité och estetik lyfts fram som bedömningsparametrar. Webbanalys är en sekundär
6. Avslutning
Avslutningsvis besvaras studiens på förhand uppsatta frågeställningar. Frågeställning (1): vilken funktion uppfattar onlinejournalisterna att webbanalys har i gatekeepingprocessen? Studiens resultat påvisar att onlinejournalisterna inte uppfattar webbanalys som ett nödvändigt verktyg vid nyhetsurval utan att mättalen genererat från webbanalys i termer av klick och besökstrafik främst används som kompletterande tolkningsvariabeler. Frågeställning (2): vilka faktorer bidrar till att onlinejournalisterna använder webbanalys inom det journalistiska fältet? Studien har identifierat två faktorer som bidrar till att onlinejournalister använder webbanalys inom det journalistiska fältet - uppfattning om ekonomisk instabilitet på organisatorisk nivå samt viljan att bibehålla sin läsarkrets genom att producera innehåll som läsarna efterfrågar. Dessutom har tre negativa krafter som hämmar användningen av webbanalys påvisats - den rutinerade generationen journalisters traditionella förhållningssätt till skapandet av nyheter, en konservativ syn på nyhetsvärde och journalistens vilja att bibehålla ett gott rykte och uppfattade kunskapsnivå stabilt. Ytterligare bidrag är att ämnesområdet inte bör studeras utan att beakta genrekontexten, framförallt då kulturjournalistiken bör ses som ett eget fält inom det journalistiska fältet.
I inledningskapitlet av denna studie poängterade Peder Bonnier med emfas att det nyhetshus som inte har tillgång till en komplex analys över sin målgrupps användarbeteende förmodligen inte kommer överleva i morgondagens teknikkänsliga och onlinebundna medieklimat. Bonnier målar upp bilden av mättal och lärdomen kring digitala fotspår som huvudnycklar för att överhuvudtaget finansiera journalistik i det längre perspektivet. Frågan är således: är ”Nisse i Hökarängen” fortfarande ett relevant begrepp bland dagens onlinejournalister eller har den successiva implementeringen av webbanalys på landets redaktioner medfört att journalister har ett annat förhållande till sina mottagare? Vår studie indikerar att den traditionella föreställningen om den stereotypa läsaren “Nisse” fortsatt lever och frodas på svenska redaktioner. Visserligen går det att utläsa en journalistisk doxa i förändring där äldre ideal på gott och ont bromsar upp den tekniska utvecklingen genom en ovilja att anpassa sig till nya arbetssätt. Men huruvida denna konservativa hållning försvarar eller försämrar förekomsten av kvalitativ journalistik i ett modernt nyhetsklimat är dock en frågeställning som vi lämnar till framtida studier. Genom att återkoppla till syftetsbeskrivningen har studien kunnat påvisa att webbanalys existerar som en komponent
vid nyhetsurval inom onlinejournalistiken, men att användandet skiftar beroende på studerad genrekontext. Verktyget har inte påverkat journalistiska normer utan istället endast kommit att bli en valfri och naturlig del i nyhetsurvalet.