Efter att ha studerat detta miljöprojekt kan konstateras att det inte är enkelt att genomföra ett miljöprojekt i så stor skala och med så många inblandade som i uppbyggnaden av stadsdelen Hammarby Sjöstad. En slutledning jag gör är att det är viktigt med ett genuint boendeinflytande då det innebär en förändring av individernas boendemiljö och livsmönster, mot vad de annars är vana vid. I arbete med hållbar utveckling i bostadsområden finns olika viktiga faktorer som underlättar. Samspelet mellan de konkreta fysiska utformningarna och individernas livsstil i bostadsområdet är viktig. Därtill kommer den sociala invänjningsperioden och de sociala mönster som används i området, vilket även innebär ett visst mått av lärandeprocess. Allt handlar inte om kunskap och löser sig heller inte med mer kunskap, men det utgör naturligtvis en förutsättning. Därtill kommer vilja till förändring och en känsla av förändringens betydelse samt en förmåga att se det egna beteendet som en del av något större och vad det leder till i förlängningen. Flera boende känner inte till miljömålen i sin egen stadsdel särskilt ingående och anser inte heller att de har märkt av miljösatsningen i så stor utsträckning. Det som dock förknippas med satsningen främst är sopsorteringen och bilpoolen, men även andra synliga företeelser t ex solfångare på taket och biogasspisar. Tidigare forskning
kring miljömålen i Hammarby Sjöstad visar just att individerna har svårare att koppla det icke synliga till miljömålen.98
Uppfattningen om vad som är miljövänligt agerande kan även dras till sin spets och
upplevas som att det gäller allt eller inget. En informant diskuterar vad han skulle kunna göra ytterligare, för att spara vatten och kommer fram till det skulle i så fall innebära att ”snåldiska” eller endast spola i toaletten varannan gång. Detta citat visar på att kraven för att agera miljövänligt kan upplevas övermäktiga och att det egna självbestämmandet och bekvämligheten då blir hotat. Detta dras till sin yttersta spets då han säger att ”då är det väl lika bra att sitta med en bok i stearinljusets sken och åka häst och vagn”. Det som är kännetecknande med citatet är att strävan att vara mer miljövänlig kan drivas ”in absurdum”.
Man kan ana att individen upplever att ett djupare miljöengagemang känns övermäktigt och visst får miljömålen ett tydligt inflytande över utformningen av området och även en anpassning för den enskilda individen. Faktumet att individens livsstil påverkas torde göra att individen får en framskjuten roll i miljöprogrammet, men så är inte fallet. I miljöprogrammets nuvarande form saknas dock den boendes roll. Som tidigare nämnts ligger fokus för miljöprogrammet på byggnaderna. Därtill uppfattar jag att projektets uppgift inte ses vara att påverka individerna, utan att förändring av individens beteende och livsmönster ligger på samhällsfunktioner som skola eller skattesystem etc. Genom att använda skatter kan staten komma till rätta med felaktiga beteenden hos medborgarna. Detta är ett sätt, men min förhoppning vore att en förändring skedde hos individerna själva utifrån kunskap och en vilja att naturen och atmosfären kan fortleva till efterkommande generationer.
Jag anser att individens roll borde lyftas fram ytterligare i miljömålen. Förhoppningsvis kommer detta att ske efter den revidering som pågår av miljömålen då de kunskaper som genererats vid forskning kring kommunikationen mellan kretsloppsbolag och boende i Hammarby Sjöstad99 tillvaratas och
förhoppningsvis även kunskaper från denna uppsats.
En annan slutsats jag gör utifrån avsnittet med ekonomisk styrning är att vissa av informanterna förespråkar ekonomiska lättnader eller sanktioner, medan vissa inte anser att det skulle göra någon skillnad eftersom de inte använder vatten eller el i någon större grad.
98 Kate Axelsson m.fl., Hammarby Sjöstad. En kvalitativ studie av människors faktiska miljöbeteende och dess orsaker (Stockholm, 2001).
99 Nors, Linda, Klockner, Anna, Drangert, Jan-Olof, Effektiv kommunikation? Uppfattad och uppmätt påverkan av miljösatsningar i Hammarby Sjöstad, Stockholm, Stockholm Vatten,
Min uppfattning är att boende med bättre inkomst inte är så angelägna om att sänka sina energikostnader som de med något sämre ekonomi. En tendens som även är synlig bland intervjusvaren är viljan att köpa sig fri från egeninsatser, vilket kan sammankopplas med min tolkning av miljömålen, att dess intention är att så mycket som möjligt av miljöfrämjande insatser ska vara inbyggt i husen.
Här anser jag att det passar bra att koppla tillbaka till Foucault som menar att makten kan innehas av andra än endast staten och att den då praktiseras ”med hjälp av administrativa tekniker snarare än genom rättsbegrepp, med metoder för normalisering och inte med lag, med kontroll istället för straff.” 100 Vad som inte
stämmer i projiceringen av dessa teorier på Hammarby Sjöstad är att kontrollen är i det närmaste obefintlig. Här ställs förhoppningen istället till individens kunskap och självreglering.
Diskussion
Fokus för studien har varit att studera miljömål vilka rör de boende direkt och indirekt samt hur styrning med hjälp av dessa sker. I resultatavsnittet redogjordes exempel på de styrmedel som används i projektet Hammarby Sjöstad, vilka presenterades med hjälp av citat från intervjuer med boende i Sjöstaden. Där förklarades även de boendes drivkrafter för att agera miljömedvetet, utifrån de intervjuades utsagor. Resultatet svarar på frågeställningarna om vilka styrmedel som används för att förändra och påverka invånarnas miljöbeteende och hur dessa uppfattas av de boende samt vilka drivkrafter som finns för miljöbeteende.