I vårt resultat så visar det sig tydligt att det som är mest avgörande ifall barn förstärker eller motverkar klassiska könsnormer och stereotyper är förskollärares närvaro. Den fria leken blir bevisligen inte fri utifårn ett genusperspektiv när det finns möjlighet till könskodade leksaker och när insocialiserade könsnomer inte aktivt bryts av förskollärare. Att barnen ska få möjlighet att välja leksaker fritt och att inte förskollärare ska strukturera upp den fria leken för att möjliggöra frihet i så stor utsträckning som möjligt. Det strider mot den forskning som finns vilken menar att barn aktivt väljer bort leksaker som kategoriseras till motsatt kön. När leksaker enbart görs tillgängliga så förstärks könsmönster genom att barnen förhåller sig till rådande könsnormer i leken. Vid rollekar som beskrivs som det barnen leker mest så är det extra viktigt med förskollärares närvaro för att påvisa att det finns skillnader inom yrken etc. Bara för att barnet har sett kvinnliga förskollärare eller frisörer så finns det också män inom dessa yrken vilket behöver belysas för barnen. Förskollärarnas föreställningar om kön skapar också i viss mån hinder då essentialistiska utgångspunkter lyftes fram där barnens lek beskrivs utifrån muskelutveckling etc. vilket visar på stereotypa bilder av pojkar och flickor. Barn behöver vägledning i sin utveckling som lekande och lärande personer där de då behöver förebilder som möjliggör utveckling till full potential, oavsett kön på individen (Tomes, 1995; Hacking, 2004; Evertsson, 2010; Wennerberg, 2001; Olsson & Olsson, 2000; Lynch, 2014).
7 Slutdiskussion
I följande avsnitt försöker vi att förklara varför resultatet ser ut som det gör samt diskuterar vilka professionsrelevanta konsekvenser vårt resultat kan få. Vi diskuterar också vår metod i relation till resultatet och om det finns avgörande faktorer till varför vi fick det resultat vi fick. Avslutningsvis delger vi tankar kring framtida forskning som vi erhöll under studien.
Syftet med den här studien är att synliggöra förskollärares föreställningar om barn och könsnormer i förskolans fria lek, för att nå en ökad förståelse för hur dessa föreställningar påverkar barn genom förskolans fria lek. För att uppnå syftet med studien använde vi oss av tre frågeställningar; hur uppfattar förskollärare den fria leken utifrån ett könsperspektiv, hur uppfattar förskollärare att förskolans miljö, material och sociala relationer påverkar den fria leken utifrån ett könsperspektiv och hur uppfattar förskollärarna sin egen roll under den fria leken och dess påverkan på barnens uppfattning av könsnormer. I vår studie så synliggörs tydligt att förskollärares föreställningar om kön är det som avgör vilken vägledning och stöd barnen får i sina lekvärldar av personalen. Detta tillsammans med leksaker och sociala relationer i förskolan är faktorer som reproducerar könsnormer utifall att barnen inte får vägledning i leken för att motverka dessa normer. När barnen står inför val av leksak eller aktivitet så har det visat sig i studien att förskollärarna inte uttrycker att det är någon skillnad på vilka leksaker barnen leker med, däremot att det är skillnad i hur de leker över könsgränserna då de ofta leker pojkar för sig eller flickor för sig. När förskollärare på grund av resursbrist inte har möjlighet att medverka i så stor utsträckning som behövs i barngruppen manifesterar barnen de rådande könsnormer samhället utsätter dem för i leken, något som kan ses speciellt vid lek inomhus. Resultatet av vår studie pekar på att resursbrist inom förskolan, vilken medför att förskollärare inte kan finnas tillgänglig i den utsträckning som behövs för barngruppen, bidrar till att förstärka könsnormer och stereotyper i den fria leken. Resultatet visar att könsnormer förstärks och uttrycks i leken då förskollärare inte aktivt är närvarande och stöttande vilket i sin tur skadar den jämställdhet som samhället ska bygga på.
Vår metod för att får fram resultatet för studien baseras på kvalitativa intervjuer med förskollärare och deras uppfattning av innehållsområdet. Anledningen till att just det metodvalet gjordes var på grund av att vi förmodade att det skulle möjliggöra bästa möjliga resultat. Fördelen med att intervjua förskollärare istället för att observera förskollärarnas arbete är att vi under intervjuerna fick chansen att ställa motfrågor om det var något vi inte förstod eller kände behövde förtydligas ytterligare. Däremot upplevde vi under studiens gång att observationer som komplement till intervjuerna hade varit passande för att se om informanterna agerar som de säger, vilket vi nu får utgå ifrån att de gör. Vår definition av begreppet fri lek är också något vi funderat över och huruvida vi har lika definition av begreppet fri lek som de förskollärare vi intervjuat. Det borde vi redogjort för tydligare då det kan ha påverkat svaren som vi fick under våra intervjuer.
När vi undersökte tidigare forskning inom ämnet så hittar vi ingen som tacklar just könsnormer och den fria leken i förhållande till varandra. Däremot finns det gott om forskning om genus i förskolan som behandlar olika aspekter. Den tidigare forskning vi har tagit del av stärker det som vi har uppmärksammat där pojkar och flickor ofta drar sig från att använda leksaker som möjliggör kategorisering till det motsata könet (Cherney & Dempsy, 2010; Martin, Eisenbud & Rose, 1995). Förskollärares närvaro som viktig och betydelsebärande i leken finns också forskare som belyser men inte just i hur det påverkar könsnormer i den fria leken (Halim Ling, 2013; Tomes, 1995; Booren m.fl. 2014). I vår studie uppmärksammade vi att utomhusmiljön på förskolorna verkade vara en slags frizon från könsnormer och barnen lekte mer över könsgränserna där. Det är inget vi har hittat tidigare forskning om vilket gör det intressant att forska vidare om i framtiden och då jobba vidare med frågeställningen om det är just så, varför eller ifall det är på det sättet generellt. Det hade också varit spännande att undersöka hur förskollärare kan arbeta vidare med antagandet att utemiljön är fri från könsnormer och implementera det inomhus. Ytterligare en frågeställning att utveckla vidare är att iaktta ifall det är skillnad på konstruktion av kön på ur och skurförskolor 3
och traditionella
Referenser
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 2., [rev.] uppl. (2014).
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798
Booren, Leslie M, Downer, Jason T & Vitiello,Virginia E (2012) Observations of children´s interactions with teachers, peers, and tasks across preschool classroom activity setting. Early education and development, Vol. 23, No. 4, p. 517-538 Tillgänglig på internet:
http://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/abs/10.1080/10409289.2010.548767#.VzNZU_mLS70 (hämtad: 2015-09-09)
Broman Tallberg, Ingegerd (2002) Pedagogiskt arbete och kön – med historiska och
nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.
Cherney D. Isabelle, Dempsey, Jessica (2010) Young children’s classification, stereotyping and play behaviour for gender neutral and ambiguous toys. Educational
psychology Vol.30,No. 6, October 2010, 651-669. Tillgänglig på internet:
http://resolver.ebscohost.com/openurl?sid=EBSCO%3aeric&genre=article&issn=01443 410&ISBN=&volume=30&issue=6&date=20101001&spage=651&pages=651-669&title=Educational+Psychology&atitle=Young+Children%27s+Classification%2c+ Stereotyping+and+Play+Behaviour+for+Gender+Neutral+and+Ambiguous+Toys&aula st=Cherney%2c+Isabelle+D.&id=DOI%3a&site=ftf-live (hämtad 2015-09-18 Växjö)
Connell, Raewyn(2009) Om genus. Göteborg: Diadalos AB
Denscombe, Martyn(2009) Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt
Dolk, Klara(2013) Bångstyriga barn – makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Ordfront
Dovemark, Marianne (2007) Etnografi som forskningsansats.I: Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Eidevald, Christian (2011). "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber
Eidevald, Christian (2009) Det finns inga tjejbestämmare- att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: ARK tryckaren AB
Emolu, Esra(2014) Play, toys and gender socialization. Journal plus education/
educatia plus; nov 2014, Vol. 11 Issue 2, p 22-30, p 9. Tillgänglig på
http://www.uav.ro/jour/index.php/jpe/article/view/388/413 (Hämtad 30-09-2015 Växjö) Evertsson, Marie (2010). Kön I: Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.) (2010). Ett
delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. 1. uppl. Malmö: Liber
Freeman, Nancy K (2007) Preschoolers’ Perceptions of Gender Appropriate Toys and their Parents’ Beliefs About Genderized Behaviors: Miscommunication, Mixed Messages, or Hidden Truths? Early Childhood Education Journal, Vol. 34, No. 5, April 2007
Tillgänglig på internet:
http://link.springer.com.proxy.lnu.se/article/10.1007%2Fs10643-006-0123-x (hämtad
2015-09-01 Växjö)
Gelman, Susan A. (2004). Mother-child conversations about gender: understanding the
acquisition of essentialist beliefs. Boston: Blackwell Publishing
Giraldo, Elida & Colyar, Julia (2012) Dealing with gender in the classroom: a portrayed case study of four teachers. International Journal of Inclusive Education Vol. 16, No. 1, January 2012, p. 25-38
Tillgänglig på internet:
http://www.tandfonline.com.proxy.lnu.se/doi/abs/10.1080/13603110903518216#.VXBz EM_tlBc (hämtad 2015-09-05)
Hacking, Ian (2004). Social konstruktion av vad?. 1. uppl., 2. tr. Stockholm: Thales
Halim Ling, May, Ruble, Daine N & Tamis-LeMonda, Catherine S.(2013) Four-year-olds´ belifs about how others regard males and females. Brtish Journal of developmental psychology 31, 128-135.
Tillgänglig på internet:
http://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=a43ff474-286d-48c2-9277-46e13f401eae%40sessionmgr112&vid=8&hid=112 (hämtad 2015-09-01 Växjö) Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Uppdaterad och omarb. version Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13490
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Josefson, Helena (2005). Genus - hur påverkar det dig?. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Kihlström, Sonja (2007) Intervju som redskap I: Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt
och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kihlström, Sonja (2007) Fenomenografi som forskningsansats I: Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindsey, Eric W( 2014) Physical activity play and preschool children´s peer acceptance: distinctions between rough-and-tumble and exercise play. Early education and development, Vol.25, No.3, p. 277-294 Tillgänglig på internet:
http://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1080/10409289.2014.890854 (hämtad: 2015-09-08)
Lundahl, Mikela (2005). Vad är en neger?: negritude, essentialism, strategi. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005
Lynch. M (2014) Guys and dolls: a qualitative study of teachers’ wiews of gendered play in kindeeghanrgarten. Early child development and care. Vol.185 issue 5, 2015. Tillgänglig på internet
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03004430.2014.950260#abstract (hämtad: 2015-09-07)
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Martin, Carol Lynn, Eisenbud, Lisa & Rose Hilary (1995). Children’s Gender-Based Reasoning about Toys. Child Development No. 66, p. 1453-1471.
Tillgänglig på internet
http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=283ec4a3-d11e-4637-828e-feacfedbeca7%40sessionmgr4001&vid=7&hid=4214 (hämtad 2015-09-05)
Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2000) Utveckling, livsvillkor och socialisation. Stockholm: Liber AB
Sandström, Margareta, Stier, Jonas & Sandberg, Anette (2013) Working with gender pedagogics at 14 Swedish preschools. Journal of Early Childhood Research. Vol. 11(2), 123-132.
Tillgänglig på internet:
http://ecr.sagepub.com/content/11/2/123.full.pdf+html (hämtad: 2015-09-07)
Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2012) Likabehandling i förskola & skola. Stockholm: Liber AB
Svaleryd, Kajsa (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med
barn och unga. 1. uppl. Stockholm: Liber
Tomes, Ruth E (1995) Teacher presence and child gender influences on children´s activity preferences in preschool settings. Child Study Journal, v25 No. 2, p. 123-40 Tillgänglig på internet: http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?sid=e1376ae4-968a-429b- a7f7-b83a9f0d3e48%40sessionmgr4004&vid=14&hid=4212&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3Qtb Gl2ZSZzY29wZT1zaXRl#db=eric&AN=EJ510643&anchor=AN9510026134-2 (hämtad: 2015-09-07)
Wahlström, Kajsa (2003) Flickor, pojkar och pedagoger – jämställdhetspedagogik i
praktik. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR)
Wenneberg, Søren Barlebo (2001). Socialkonstruktivism: positioner, problem och
perspektiv. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Wernersson, Inger (2012) Om genusordning for och nu – betydelsen av utbildning I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola,
bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur &