Då har vi alltså redogjort för de resultat vi fått fram och i tur och ordning analyserat varje temas resultat. I detta avslutande avsnitt i detta kapitel ska vi nu sammanfatta de viktigaste sakerna vi har gått igenom i detta kapitel.
Utifrån det urval vi har gjort faller det naturligt att det inte går att ”kritisera” eller dra växlar enbart på det faktum att Rapports rapportering av Northland-affären faller in i vissa stereotypa beskrivningar av Norrland. I och med att vi gjort ett snävt urval som vi argumenterar för som typiskt för vårt material vore det orättvist att anklaga Rapport för att göra en stereotyp skildring. Det är ganska givet att offerrollen för ”norrlänningen” kommer att vara markant, att Pajalabor kommer att målas upp som personer i beroendeposition och att nyheten i sig handlar mycket om arbetslöshet. Att vi kodat just parametrar kring detta beror främst på att vi ska kunna visa på att vårt urval just är typiskt för vårt material.
Med detta sagt finns det trots allt saker som bör lyftas. Att det saknas ”norrlänningar” i maktposition under en lång period av rapporteringen, som dessutom är den mest turbulenta perioden för Northlands gruva, leder till att stereotyper överdrivs. Som vi har argumenterat för i detta kapitel finns det anledning att diskutera huruvida ”norrlänningen” gestaltas som överdrivet passiv och oförmögen att förändra sin situation på grund av just detta. Det går även att argumentera för att Pajala som kommun gestaltas överdrivet negativt på grund av detta.
Som vi har visat i detta kapitel har Northland målats upp som nästintill ensam ansvarig för problem i Pajala efter konkursen. Detta kan argumenteras för bero på en stereotyp nyhetskonstruktion där rapporteringen följer givna ramar och skapar ett så kallat nyhetsdrama. Aktörer i konflikten tilldelas förbestämda roller och eventuella nyanser i händelsen kan skalas bort för att få nyheten att passa det redan etablerade narrativet. Huruvida Northlands gruva har beskrivits som en regional eller nationell angelägenhet har också varierat. Som vi har visat beskriver Rapport gärna gruvan i Kaunisvaara som en svensk angelägenhet när den uppmärksammas i globala, positiva sammanhang. I den kris som sedan kommer gestaltas problemen kring gruvan i Kaunisvaara som någonting som främst berör Pajala kommun och Norrbotten.
En stereotyp som däremot inte har reproducerats i Rapports rapportering kring Northlands gruva är att Norrland skulle vara mansdominerat. Istället har Rapport kontinuerligt lyft fram kvinnor både i intervjuer och klippbilder. Inte heller har de medverkande kvinnorna stått utanför industrin.
Slutdiskussion
Syftet med denna studie är att undersöka hur Norrland framställs i rikstäckande public service-nyheter. Vi har utgått ifrån teorier kring intern orientalism och nyhetsvärdering när vi tolkat vårt material. Metoden vi har använt för detta är ECA (Ethnographic Content Analysis). Vårt resultat tyder på att Rapport i vissa avseenden reproducerar stereotyper i enlighet med teorier om intern orientalism och stereotyp nyhetsvärdering.
Public service har, i sin uppdragsbeskrivning, kravet att göra en rättvis gestaltning av hela Sverige. Det handlar inte bara om geografisk variation, utan också om att gestalta olika kulturer och människor i landet genom varierade infallsvinklar och perspektiv. Även om kommersiella medier också har journalistiska och etiska skäl att spegla hela Sveriges verklighet så gott det går, kan det med goda skäl argumenteras för att kravet på public service att utföra detta är större. Därför är det rimligt att vi, i vår analys, har public service
uppdragsbeskrivning som mall för hur Rapports rapportering av Northland-affären kan eller till och med bör se ut.
Vi kan inte uttala oss om hur väl public service uppfyller mångfalds-uppdraget endast utifrån den undersökning vi har gjort. Vi kan inte heller uttala oss om hur väl Rapport som nyhetsprogram gör det endast utifrån denna undersökning. Vi har inte gjort en komplett kvantitativ studie av hela programmets bevakning av Norrland. Det vi däremot kan säga är att i den sammanlagda rapporteringen i Rapport (i form av inslag) om Northlands gruva i Kaunisvaara reproduceras vissa stereotyper om ”norrlänningen”.
Trots att vi inte kan göra breda generaliseringar utifrån det resultat vi har fått, finns det goda anledningar till varför vi har valt att undersöka just rapporteringen av Northlands gruva i Kaunisvaara. Urvalet är, som vi återkommande har argumenterat för i denna uppsats, ett snävt och typiskt urval. Anledningen till att välja ett typiskt urval är när det finns goda skäl att anta att resultatet hade sett liknande ut i de flesta andra fall. Detta typiska urval har vi också, som vi tidigare i uppsatsen gett exempel på, förankrat i tidigare forskning kring vilka typer av händelser som främst rapporteras om från Norrland i rikstäckande nyheter.
Tidigare forskning pekar på att kommersiella medier reproducerar en stereotyp bild av Norrland och ”norrlänningar”. När vårt typiska urval ger oss ett resultat som pekar i samma riktning som forskningen om kommersiella mediers rapportering av Norrland, finns trots allt goda skäl att tro att Rapports stereotypa gestaltning av ”norrlänningen” inte är ett undantag som endast gäller rapportering kring Northland-gruvan. Med bakrund av de teorier vi presenterade i teoretiskt ramvärk om stereotyp nyhetsvärdering och nyhetsdramer kan vi tydligt se att när det kommer till de olika aktörernas roller i inslagen följer Rapports rapportering en stereotyp nyhetsmall. Det finns anledning att misstänka att de stereotypa gestaltningar av ”norrlänningen”, som vi har visat på i denna undersökning, till viss del kan reproduceras på grund av den stereotypa
nyhetskonstruktion. När redaktioner följer en stereotyp nyhetsmall måste aktörerna i nyheten placeras in i förutbestämda roller. Effekten blir då ofta att aktörernas deltagande i inslagen anpassas efter den roll de har tillskrivits. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför pajalabor i maktposition saknas från en stor del av rapporteringen.
Referenser
-
Alanne, A., Björk, C., Guth, C. (2015). Dåliga nyheter för lokaljournalistiken: En kartläggning av TV4:s lokalanyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation: Göteborgs universitet
-
Altheide, D. (1987). Ethnographic content analysis. Qualitative Media Analysis 10: 65-77-
Eriksson, M. (2010). (Re)producing a periphery - popular representations of the Swedish north Diss., Umeå Universitet-
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknadStockholm: Norstedts Juridik AB
-
Ghersetti, M. (2012). Journalistikens nyhetsvärdering. I Lars Nord och Jesper Strömbäck (red.). Mediernaoch demokratin: 205-232
Lund: Studentlitteratur AB
-
Ghersetti, M., Hvitfelt, H. (2000). Slutet på sagan: prinsessan Dianas död i press, radio och tv Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar-
Höijer, B. (1990). Reliability, validity and generalizability: Three questions for qualitative reception research. The Nordicom Review 1: 15-20-
Jansson, D. R. (2003). Internal orientalism in America: W.J. Cash’s The Mind of the South and the spatial construction of American national identity. Political geography 22: 293-316-
Kulturdepartementet (2013-12-19). Regeringsbeslut 83 Stockholm-
Ots, M. (2012). Mediernas ekonomiska villkor. I Lars Nord och Jesper Strömbäck (red.). Medierna och demokratin: 117-147Lund: Studentlitteratur AB
-
Said, E. (1977). OrientalismLondon: Penguin
-
Schein, L. (1997). Gender and internal orientalism in China. Modern China: 69-98 Rutger University: Sage Publications-
Schemmel, S., Thorén, A. (2013). Bilden av Sverige: En studie av nyhetsvärdering i Rapport och Aktuellt Institutionen för journalistik, medier och kommunikation: Göteborgs universitet-
Shoemaker, P. J. (1996). Hardwired for news: Using biological and cultural evolution to explain the surveillance function. Journal of communication 46(3): 32-47-
Silverberg, J., Svensson, M. (2013). De där uppe - vi här nere: Om nedläggningen av TT:s kontor i Norrland ochjournalistikens centralisering