Sammanfattande analys – intervjuerna

Katarina arbetar övervägande med rollspel, för att inspirera och motivera studenterna till att kunskapa. Hon menar att rollspel ger en mer empatisk kunskap, där eleverna får tillfälle att känna in andra människors situationer och trosföreställningar. Ellen å sin sida har framförallt nyttjat metoden dramatiseringar, bibeldramatiseringar som är tänkta att göra bibeln mer lättillgänglig för eleverna, samt dramatiseringar som redovisningar, där eleverna på ett dramatiskt sätt redogör för ett visst religiöst område. De nackdelar som Ellen ser med metoden, är att hon och eleverna inte når den djuplodande

kunskapen, hon söker mer ett samtal i pjäserna än enbart händelsebeskrivningar. Ingen av informanterna anser sig haft några problem med att realisera och introducera de dramatiska metoderna. Ellen arbetar med gymnasieelever och Katarina med

studenter, så i inget av dessa fall är åldern ett problem. Båda är religionslärare/utbildare, vilket visar, att det i alla fall för dessa två har fungerat att använda sig av drama som metod utan att vara utbildade i ämnet.

5.2 Enkäten

Undersökningen består av 100 deltagare varav 68 är kvinnor och 32 är män. Jag har valt uppdelningen mellan män och kvinnor därför att jag vill ha en nyansering, men detta är inte en uppsats med genusperspektiv, jag kunde lika gärna valt att redovisa resultatet utifrån sysselsättning, men jag valde kön, eftersom det är okomplicerat och lättfattligt. Åldersfördelningen hos informanterna, för respektive kön ser ut så här:

18-23 24-29 30-35 36-41 42-47 48-53 54-59 60  Totalt Män 14 7 3 3 1 3 1 0 32 Kvinnor 12 21 15 8 2 5 3 2 68 Totalt 26 28 18 11 3 8 4 2 ¹⁰⁰ Uppdelningen för sysselsättning: Arbetar Studerar Män 14 18 Kvinnor 15 53 Totalt 29 71

Informanterna är som synes övervägande 18 – 35 år, kvinnor och studerande.

På frågan om religionsundervisningen är i behov av förändring, vad gäller innehåll eller metod, svarade de, vid undersökningen medverkande:

Ja Nej Vet ej/ inget svar

Män 20 11 1

Kvinnor 42 17 9

Totalt 62 28 10

Några urval av de textsvar jag fick:

Den bör över huvudtaget inte finnas. Skolor finns för att förmedla kunskap inte några historier om jungfrufödelser, heliga andar, och gudskapadejordenpåsexdagarsnack. (man 43)

En 24 årig kvinna som studerar till lärare i svenska, matte och idrott för grundskolans tidigare år, och som svarat nej på frågan om förändringsbehov, skriver så här

Upplevde min religionsundervisning som väldigt fri och objektiv. Samma uppmärksamhet ägnades åt alla de stora religionerna och vi hade stora möjligheter att själva påverka vad som vi skulle läsa om och fördjupa oss i. Men antagligen ser det väl inte ut så överallt och då kan ju givetvis förändringar vara motiverade. (kvinna 24)

Ytterliggare nejsvar om frågan om förändringsbehov av religionsundervisningen på gymnasiet

Det var bra som det var man fick lära sig om de 4 stora religionerna som finns. (man 18) Jag är väldigt nöjd med min religionsundervisning på gymnasiet. Hade en engagerad lärare med variation i inlärningsstil och som väckte intresse hos elever. (kvinna 21)

När jag gick i skolan tycker jag att religionsundervisningen var intressant. Vi fick ta del av många olika religioner. (kvinna 35)

Valde Nej pga att kursplanerna inte är särskilt styrande. (kvinna 23)

Ett svar, från en 30 kvinna som studerar till lärare mot yngre åldrar, och som mindes religionsundervisningen på gymnasiet som intressant/kul, men som anser att

undervisningen är i behov av förändring, skriver så här

Jag tror att man ska ha en mer öppen undervisning, inte så traditionell. Religionen är en sådan stor anledning till segregation i dagen samhälle. (kvinna 30)

Ytterliggare svar från enkätdeltagare som svarat ja på frågan om behov av förändring Utifrån den religionsundervisning jag tog del av på gymnasiet, så tycker jag livsfrågor saknas. Mer etik, moral och kanske till och med lite sexualundervisning, det platsar inte bara på naturkunskapen. (kvinna 26)

Min erfarenhet visar att de stora religionerna lästes var för sig. Bättre att läsa de tillsammans och sätta in i ett nutidsperspektiv med tanke på politik och dagens krig som pågår. (kvinna 27) Mer historisk förankrad. (Man 26)

Mer helhet, chans att fördjupa sig i det man tycker är intressant. (kvinna 23) Jag tycker man i större utsträckning skall integrera den med historia, geografi och

samhällskunskap. Få eleverna att koppla samband och orsaker till varför det är som det är idag. (man 28)

Jag tycker att man ska sätta religiösa aspekter in i dagens politik. Varför vissa konflikter existerar etc. (man 28)

Ett sista svar angående förändringsbehovet är från en 56 årig kvinna som arbetar på laboratorium, hon skrev ”Religionsundervisningen bör hela tiden ändras och anpassas i tiden”

Enkätsvaren på frågan om religionsundervisningen på gymnasiet är i behov av förändring skiftar, men något jag märkte när jag läste och tolkade svaren, var att flera önskade diskussioner, inspirerade och engagerade lärare, undervisning kring livsfrågor och mer aktuella religiösa frågor.

På frågan ”vad tycker du om/ Hur minns du religionsundervisningen på gymnasiet?” blev svaren som följer:

0 5 10 15 20 25 30 35 40 1 2 3 4 5 Män Kvinnor Totalt

1 = Minns det inte, 2 = Ointressant /Tråkigt, 3 = Likgiltig, 4 = Intressant/Kul, 5 = Väldigt intressant/Kul Diagrammet visar att 35 procent av de tillfrågade ansåg att religionsundervisningen hade varit intressant och rolig, bara 15 procent ansåg den som ointressant och tråkig. Men de tre negativa – oengagerade attityderna, minns inte, ointressant/tråkig och likgiltig upptog tillsammans 52 procent.

Vad gäller dramafrågorna, hade 61 procent av informanterna ingen erfarenhet av drama som metod i skolundervisningen, men hela 67 procent ansåg att det var något positivt, som de tyckte borde förekomma.

Positiva Negativa Osäkra/inget svar

Män 15 3 14

Kvinnor 52 2 14

Totalt 67 5 28

Nedan följer ett urval av de textsvar jag fick kring frågan ”Vad är din åsikt om drama (som metod) i undervisningen?”, samt hur jag valde att tolka och värdera dem.

Det kan för vissa resultera i en mer levande inlärning ex rollspel, vilket kan gagna en del personers intresse för ämnet. Samtidigt kan det för andra vara plågsamt generande. (kvinna 27)

Detta, och liknande svar, har jag valt att tolka som osäkra. Anledningen är att personerna är positivt inställda, men de erkänner och påpekare negativa aspekter av metoden. Nedan följer några, av mig tolkade osäkra svar

Helt okej, så länge ingen blir tvingad, och deltagandet i sig inte påverkar betyget. (man 26) Jag tror att genom drama kommer nå några av eleverna som man inte når innan, men som i alla undervisning kommer inte den undervisningen passa alla. (kvinna 24)

Det låter intressant, kanske svårt i religionsundervisningen. (man 22)

Ett negativt svar jag fick, var detta från en civilingenjörstudent som inte har någon erfarenhet av drama i skolundervisningen

Jag förstår inte vad drama har med undervisningen att göra, såvida ämnet är drama förstås. Jag vill bara ha information och kunskaperna inte något skådespel. (man 22)

Ytterligare ett negativt svar är från en regiassistent med dramaerfarenheter

Att sitta & låtsas bli intervjuad eller göra rollspel i ”vanliga” ämnen skulle nog få mig/fick mig att bli rätt generad. Att göra pjäser om historiska händelser på mellanstadiet var kul. Inte på gymnasiet! (kvinna 28)

Tycker inte det ska vara obligatoriskt, vissa har lätt för att agera medan vissa kan ha mycket svårt. (man 18)

Ett positivt svar kommer från en 35 årig kvinna som studerar till gymnasielärare i teknik och fysik, hon skriver ”Tror att många elever lär sig mer genom att använda fler/alla sinnen och att göra något kul”. En 51 årig kvinnlig lärare skriver

Drama borde kunna användas i princip i alla ämnen, människor lär sig på olika sätt och med dramats hjälp kan man få ytterligare en dimension på lärandet. (kvinna 51)

En 18 årig man, som ställer sig likgiltig till religionsundervisningen och som studerar på naturvetenskaplig linje på gymnasiet skriver om drama att ”Det är super! Kul att få vara kreativ, och det kan vara ett mycket bra sätt för att få mindre aktiva elever att bli mer aktiva och uppskatta ämnet”.

Ytterligare några positiva svar följer här

Ett måste! Man kan slappna av och stärker gruppen. Stärker självförtroendet! (man 31) Verkar roligt. Gör undervisningen mer intressant. (kvinna 52)

Mycket positivt, dels för att bredda ingången till ämnet, men även för att ”nå” fler elever i undervisningen. (kvinna 29)

Kul och bra för de som inte älskar att sitta och enbart läsa i skolböckerna. Kan väcka bra och intressanta diskussioner. (kvinna 26)

Jag tror att det är en bra metod för att engagera en del elever vilka annars bara skulle vantrivas på skolan. (man 51)

Att det är mycket bra och att man lär sig faktisk kompetens som kanske inte är lätt att kvantifiera men som betyder mycket i verkligheten. (man 39)

Dramat kan göra verklighet till fantasi oxå så man kan göra situationer i klassrummet. (kvinna 27)

Ett sista citatexempel kommer från en 53 årig, kvinnlig mentalskötare som säger ”Att man lär sig mer då man är aktiv, nyttigt att sätta sig in i en annan människas situation”.