Resultatet visar att läxorna har flera funktioner. På vissa punkter är lärarna samstämmiga, och på andra inte. Läxorna kan hjälpa till att befästa något kunskapsmoment ytterligare, utöver det eleverna lär sig på lektionstid. Tiden i skolan räcker inte till för att eleverna ska få all den kunskap som de behöver. Det allra viktigast här är enligt lärarna läsläxorna som ger eleverna möjlighet att utveckla sig läsförmåga vidare. Fler funktioner är att läxorna kan lära eleverna att ta ansvar för sina studier och sin inlärning. De kan hjälpa eleverna att förbereda sig inför högre studier, där läxor av större grad kan förekomma och där ett större ansvar ligger på eleverna själva. Läxorna ger även föräldrarna en möjlighet till inblick i skolan. De får se lite av vad deras barn gör och hur de ligger till och får även en möjlighet att hjälpa dem, som även kan knyta en starkare kontakt till barnet. Det är bra att ta upp läxfrågan till diskussion med föräldrarna för att få höra deras åsikter och svara på deras frågor. Det förekommer att det är föräldrarna som vill att deras elever ska ha läxor för att förbereda sig för högre studier. Det råder olika åsikter om vidare eleverna ska vara med och påverka sina läxor. Vissa anser att detta är viktigt för att eleverna ska träna på att ta ansvar för sina studier. Andra tycker att det bästa är om de planerar elevernas läxor själva, då det kan innebära problem om eleverna själva ska göra det, som att visa t.ex. inte klarar av det. I läroplanen står det dock att eleverna ska kunna ta ansvar för och vara medveten om sin inlärning.
Läxorna bör individanpassas så gott det går. Detta är alla lärare överens om. Alla elever behöver inte träna på samma saker och lär heller inte på samma sätt, elever ligger väldigt sällan på samma nivå, därför bör inte alla ha precis lika läxa.
Negativa aspekter som tas upp är att läxan kan bli orättvis. Elever har olika möjligheter att få hjälp hemma. Elevernas tid utanför skolan är också begränsad och ibland kan det vara svårt att hinna med att göra det man ska. En annan negativ aspekt är om eleven inte förstå läxan och inte klarar av att göra den. Då faller idén med att ha läxa över huvud taget. Därför är det viktigt som lärare att se till att eleverna vet vad de ska göra och vad syftet är. Ibland kan även föräldrarna till eleverna ha stor inverkan på läxorna i negativ mening.
- 26 -
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på vilken syn lärare i grundskolans tidigare åldrar har på läxor och hur de resonerar kring detta. Jag ville veta mer om varför vi har läxor i skolan och vilken funktion de fyller. Jag tycker jag har fått en relativ bra inblick i hur det resoneras kring läxor. Det har varit intressant att få ta del av litteratur och
forskningsstudier kring ämnet, såväl som lärarnas resonemang. Här diskuteras resultatet av studien och jämförs med forskningen. Avsnittet är indelat i två delar; Läxans funktion och effekter och föräldrar.
6.2.1 Läxans funktion och effekter
Av resultatet som framkommit kan man se att de uppfattningar som lärarna gett uttryck för har stöd i forskning på flera punkter vad det gäller läxans funktion och dess effekter. Dock visar den amerikanska forskningen att läxorna inte har så stora prestations- och
kunskapsmässiga fördelar när eleverna fortfarande går i de allra lägsta årskurserna. Detta kan då tolkas som de kanske inte är helt nödvändiga i dessa åldrar då de inte ger något reslutat. De flesta av lärarna i studien är dock positiva till läxan redan i tidigt ålder. Någon anser till och med att det är väldigt viktigt att börja tidigt för att öva och klara av högre studier.
Ett av de starkaste argumenten för att ha läxor i skolan är enligt lärarna i intervjustudien att ge eleverna möjlighet att träna extra och repetera några moment, alltså träna extra för att befästa något. Lärarnas argument får stöd i den forskning som använts till denna studie, däribland Cooper och Hellsten. Viss kunskap i skolan som exempelvis tiokompisar,
multiplikationstabellen och glosor/ord måste ”nötas in”. Det är kunskap som måste repeteras åter och åter igen för att sitta, och för detta räcker tyvärr inte tiden i skolan till. Det är kunskap som man har användning för hela livet och som måste finnas i bakhuvudet utan att man ska behöva räkna ut det eller slå upp en ordbok. Coopers forskning visar dock att läxans effekt på barn i de yngre åldrarna är mycket liten. En av anledningarna till detta ska vara att lärare som undervisar i de yngre åldrarna inte ger läxor i syfte att förbättra elevernas skolresultat, utan av andra anledningar.53 Av intervjustudien som genomförts här låter detta väldigt konstigt. Alla lärarna har svarat att den främsta anledningen till att de ger läxor är att eleverna ska träna och befästa något, alltså öka deras kunskap. Vad beror det på att de ser så olika på saken? Det framgår inte i forskningen vilken typ av kunskap det är eleverna bli bättre eller inte bättre på.
53
- 27 -
Om det handlar om någon annan typ av kunskap som inte lärarna studien tränar sina elever i. Kan det vara en bidragande orsak? I min intervjustudie togs det dock tyvärr inte upp om lärarna väl upplevde att deras elever blev bättre på grund av läxorna. Men av deras resonemang och tankar kan detta ändå anas.
Lärarna i intervjustudien tar alla upp att läsa är det allra viktigaste att göra även utanför skolan och många av dem väljer att ha det som läxa. Läsning är oerhört viktigt att behärska och det krävs mycket träning för att bli bra, redan i tidiga år. Till detta räcker inte heller den förfogade tiden i skolan till. För att eleverna ska utvecklas krävs även att de läser hemma. Just läsläxor har jag inte hittat något om i den forskning som jag behandlat.
Ett annat skäl till att ha läxor anser några av lärarna är att de tränar eleverna i att ta eget ansvar. Mia anser att detta är något av det viktigaste med läxorna, medans Katrin anser att det är något som kommer på köpet, men att hon själv inte tycker det är så viktigt när eleverna är väldigt unga. Detta har stöd i forskningen som studerats. Flera diskuterar att läxor kan ge elever goda studievanor, träna ansvar och förbereda för högre studier. Det visar sig vara en av läxans positiva effekter.
I resultatet kom det fram att föräldrar ibland är anledningen till att lärare ger läxor till sina elever på grund av att föräldrarna vill att eleverna ska få in en rutin i att ha läxor, för att inte ”få panik” när de bli äldre. Tjänar man på att börja med läxor tidig? Går det bättre för de elever har läxor tidigt? Man måste ge sina elever tillfällen att träna på att ta eget ansvar. Men det behöver kanske inte nödvändigtvis ske bara genom läxorna. Även innanför skolans tidsramar finns det plats för eget ansvar. Detta vet jag även förkommer på flera skolor genom t.ex. eget arbete eller någon slags planeringstid då elever själv får välja uppgifter för att träna på mål de ska nå. Det är viktigt att elever får träna genom att successivt få ta större ansvar själva. Något annat som spelar in här kan även vara elevers mognad. En del elever mognar fortare än andra. Det kan också vara bra att ha i åtanke när man planerar läxor till sina elever. Jag har inte funnit någon forskning som ser på skillnaden mellan elever som har läxor redan från grundskolans tidigare år och de som inte haft det och sedan får det när de börjar
högstadiet. Men det skulle vara väldigt intressant att läsa de studierna och se om det finns någon skillnad. Men forskningen visar dock att läxor tränar ansvar, och ju mer man tränar borde då ge reslutat.
Alla lärarna tycker att individualisering i skolan är viktig, även när det gäller läxorna. Anledningen Mia berättar om, till varför hon vill ha läxorna så ”fria” är att eleverna just ska
- 28 -
lära sig ta ansvar för sitt lärande. Eleverna måste bli medvetna om vad de behöver träna mer på för att kunna välja en bra läxa åt sig själv. Detta blir allt viktigare i skolan och syns även i målen i läroplanen och kursplanerna, att eleverna ska vara medvetna om sitt lärande. Detta kan dock vara väldigt svårt för vissa barn. Det är något som behöver tränas in redan från tidig ålder för att kunna bli bra på. Vissa barn kommer kanske aldrig att klara av att välja en riktigt ”nyttig” läxa till dem själva. Det är något man måste vara medveten om ifall man väljer att ha denna typ av läxor, annars förlorar läxan sitt syfte och bli en läxa för läxans skull. Elever kan tänkas välja läxor endast på grund av att de är lätta och går fort att göra istället för något som de behöver träna på.
En fråga jag ställer mig är om kunskapen eleverna får genom sina läxor är varaktig eller om den bara finns där fram tills det t.ex. stundande matematikprovet, för att klara av provet? Detta gäller framförallt äldre elever, men av erfarenhet och VFU vet jag att även yngre elever har denna typ av läxor. Det är många elever som pluggar hårt fram till ett test, för att sedan när man klarat det gå vidare till nästa sak och då glöms stora delar av den andra kunskapen bort. Viss kunskap finns nog alltid kvar, men det är ändå mycket som jag tror bara finns där för stunden. Har då träningen/läxan någon mening? Steinberg menar att det är bättre med många regelbundna korta läxor än med färre tidskrävande, tränar man ofta och regelbundet behålls kunskapen längre.54 Dessa korta läxor och träningsuppgifter bör återkomma många gånger för att befästa kunskapen. För att lära sig något krävs repetition, man måste höra/läsa om något mer än en gång.
Hellsten skriver att det finns många studier om elevers stress där läxor kommer upp som en av de ledande orsakerna.55 Det är också en av de negativa effekterna med läxor som Cooper m.fl. har kommit fram till.56 Många har upplevt stress och trötthet på grund av sina läxor. Även om det många gånger inte tar lång tid att göra en läxa, finns där en viss psykisk press som ligger över en tills man gjort den, och även lite efter när man kan oroa sig för hur den gått. Eller om läxan innebär att träna till ett prov eller förhör, finns en oro över provet även när man anser att man tränat klart. Jag ångrar nu i efterhand att jag inte tänkte på detta när jag sammanställde intervjuguiden och genomförde intervjuerna. Jag önskar att jag frågat lärarna om det tror att läxorna de ger eleverna påverkar dem negativ i form av stress. Jag önskar även att jag frågat 54 Steinberg s. 9 55 Hellsten s. 210 56
- 29 -
dem hur de ställer sig till att läxorna påverkar elevernas fritid. Inez var den enda av lärarna som uttryckte någon tanke om detta. Hon sa att en av anledningarna till att hon egentligen inte vill ge läxor var på grund av att eleverna många gånger inte har så mycket fritid och att det på den lilla tid som finns över efter fritids och middag inte borde gå till att ha en betungande läxa över sig.
6.2.3 Föräldrar
Det är svårt att veta vad föräldrar tycker om läxorna deras barn har utan att fråga dem. Jag valde ändå att fråga lärarna vad de fått för reaktioner från föräldrarna angående läxorna. Reaktionerna var vitt spridda från att de ansåg att eleverna inte borde ha läxor alls till att de hade alldeles för lite.
Inez berättar att hon egentligen inte är någon läxanhängare och helst inte skulle ge sina elever läxor, men att det finns ett motstånd från föräldrarna. De vill att deras barn ska ha läxor och därför säger Inez att hon har mer än hon vill. Att föräldrarna har så stort inflytande över Inez är lite förundrande anser jag. Visst ska man ha bra kontakt och lyssna på sina elevers föräldrar och deras åsikter, men det är ändå Inez som är läraren och har kunskapen om vad som borde vara bäst för sina elever. Jag tror att Inez borde se något mer positivt med läxorna än hon berättar, annars känns det väldigt konstigt att hon ”går med på” föräldrarnas åsikter. Lärarna tar alla upp läxor till diskussion med föräldrarna under föräldramöten och utvecklingssamtal, vilket är otroligt viktigt. Man ska hålla god kontakt med sina elevers föräldrar och måste vara öppen för att ta in deras synpunkter och åsikter. Man måste dock komma ihåg att det är man själv som är pedagogen och som förmodligen har kunskapen att veta vad som är bäst för sina elever. Många har åsikter trots att de inte har kunskap. Det är viktigt dock att lyssna på föräldrarna angående deras egna barn, gällande vad de tycker är svårt lätt och vad som fungerar för just den eleven. Det kan vara en hjälp när man ska individanpassa läxorna till sina elever.
6.2 Metoddiskussion
Den valda metoden för intervjustudien, kvalitativ intervju, fungerade bra. Metoden bidrog till att de intervjuade lärarnas tankar och åsikter kom fram. Intervjuguiden hjälpte till för att hålla lärarna till ämnet och för att komma vidare om man någonstans körde fast. Att använda en diktafon vid intervjutillfällena var bra för att jag då kunde lägga allt mitt fokus på intervjun och få ut så mycket information av den som möjligt. Om situationen varit sådan att jag behövt skriva ner allt på plats hade mycket värdefull information gått förlorad. Det hade också gjort
- 30 -
det nästan omöjligt att citera respondenterna. Respondenterna tog intervjuerna seriöst och tog den tiden som behövdes för dem att tänka till och svara utförligt utan att stressa igenom något. Detta tror jag bidrar till att resultaten känns mer seriösa och verkliga på grund av att lärarna inte bara skyndade sig att svara något för att intervjun skulle vara över.
Tiden för genomförandet av studien begränsade resultatet något. Det var problematiskt att få tag på lärare som kunde ställa upp på intervjuer. Lärares arbetsbörda är ofta stor i slutet av en termin, vilket begränsar deras tid. Om fler lärare deltagit i studien kan ett annorlunda resultat ha framkommit. De åsikter och resonemang som kom fram hade med största sannolikhet inte ändrats, men det kan tänkas att även åsikter som skiljt sig från dessa blivit aktuella.
Nu i efterhand har jag upptäckt att det är vissa frågor som jag önskar att jag hade ställt till lärarna i intervjustudien. Bland annat om de tror att deras läxor ökar elevernas prestationer, alltså om det faktiskt bli bättre på något genom läxorna. Den andra saken jag önskar att jag haft med är hur lärarna tror att läxorna påverkar elevers fritid och om eleverna upplever någon stress över sina läxor.