Sammanfattande analys - “Systematiskt kvalitetsarbete”

Vilken uppfattning har fritidspedagogerna av SKA? Uppfattningen informanterna har är att SKA är svårt att bedriva på grund av tidsbrist, okunskap och brist på delaktighet. Giddens (2009) anser att individernas handlingar är automatiserade i vardagen och att det gör att individerna gör “som man brukar göra” utan att reflektera över det. Vidare menar Giddens (ibid.) att beteendet kan förändras i mötet med andra individer. Detta kan kopplas till informanternas svar om att delaktighet. De vill ha mer planeringstid tillsammans samt ha en mer delaktig rektor och utbildning i SKA.

Genom utbildning i SKA blir fritidspedagogerna mer kunniga och förstår hur arbetet med SKA bör bedrivas. Dahllöfs (1999) ramfaktorteoris tre steg, ram, process och resultat kan hjälpa till att försöka förstå vad det systematiska kvalitetsarbetet har för betydelse för fritidspedagogerna. Håkansson (2013) poängterar att det är styrdokumenten som är ramfaktorerna för skolan och fritidshemmet. Vidare tar Gustafsson (1999) upp att tid, material och barngruppens sammansättning är viktigt att ta upp i analysen av ramarna. Det som inte fungerar utgör de ramar som ska arbetas vidare med. Gustafsson (ibid.) anser även att det är viktigt att förstå vad arbetet innebär för att kunna gå vidare. Slutligen menar Gustafsson (ibid.) att om en lärare har total frihet och dålig planeringsförmåga kan det leda till skillnader i arbetet med SKA. Alla informanter är överens om att de behöver strategier för att kunna ha ett fungerande SKA. Deras ambition är att höja statusen på fritidshemmen samt deras yrkesstatus. Genom att få tid, kunskap och delaktighet anser informanterna att det är genomförbart.

7 Diskussion

Enligt Skollagen är det fritidshemmets uppdrag att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med detta självständiga arbetet är att beskriva och förstå hur fritidspedagogerna arbetar med SKA på fritidshemmet. Vi har valt att intervjua nio fritidspedagoger för att få deras syn på systematiskt kvalitetsarbete i praktiken och få kunskap om hur de använder sig av det. Skollagen och styrdokumenten är tydliga i avseendet systematiskt kvalitetsarbetet, men hur ser det ut i verkligheten? Genom informanternas svar på intervjufrågorna kan vi utläsa att bristen på tid, kunskap och delaktighet gör det svårt att arbeta med SKA. Strukturen verkar också vara en bristvara enligt informanterna. Diskussionen kommer att föras utifrån den tidigare forskningen där fokus ligger på ett nationellt perspektiv på kvalitetsarbete, yttre faktorer, inre faktorer samt ledarskapet.

7.1 Resultatdiskussion

Intervjufrågorna som informanterna svarat på tar bland annat upp hur fritidspedagogerna använder sig av SKA när de planerar, genomför och utvärderar den pedagogiska planeringen. Svaren visar att det råder tidsbrist, okunskap och bristande delaktighet när det gäller SKA vid planering, genomförande och utvärdering av den pedagogiska planeringen. Även tidigare forskning stödjer detta. Andersson (2013) tar bland annat upp att bristande tid och ovana gör att utvärderingarna oftast inte skrivs ner och blir inte kontinuerliga. Utav de nio informanter är det sju som arbetar så som Andersson (ibid.) beskriver det. Reflektioner och utvärderingar faller på grund av att tiden är en brist. En intressant fråga är varför ser det ut så? Det står att det är rektorns ansvar att se till att det fungerar, men är det inte fritidspedagogens ansvar att säga ifrån när det inte fungerar? Lindgren (2008) har gett en kritisk bild av kvalitetsarbetet och menar att det är viktigt att veta varför och för vem som de ska utvärdera. Svaren från informanterna visar att många av dem inte vet hur de ska göra det och varför och då stämmer det Lindgren (ibid.) skriver. Giddens (2003) tankar om det praktiskt medvetna och det diskursivt medvetna, som innebär att individen reflekterar och diskuterar varför de gör på ett visst sätt, skulle kunna förenkla informanternas arbete med SKA. Det behövs mer kunskap om SKA, och personalen måste förstå vinsterna med det. Elfström (2013), Sheridan (2011) och Lager (2010) anser att syftet med SKA är att alla skolor ska bedriva en jämlik utbildning på nationell nivå. Gör alla skolor det?

Enligt informanterna använder de sig av Lgr 11 (Skolverket 2011b) och andra rådande styrdokument i den pedagogiska planeringen. Skolverket (2014) skriver att det är fritidspedagogernas uppdrag att planera fritidshemmets verksamhet utifrån styrdokumenten. Informanternas svar visar att det brister hos de flesta av dem, oftast är det aktiviteten som styr valet av syfte utifrån styrdokumenten. Detta kan kopplas till den okunskap om SKA som informanterna nämner ganska ofta under intervjuerna. De flesta av informanterna har en veckoplanering där de har aktiviteter som har kopplat till syften utifrån styrdokumenten och de påpekar att då kan föräldrarna se att de använder sig av bland annat Lgr 11 (Skolverket 2011b). I Lgr 11 (ibid.) står det att skolan ska klargöra för både elever och deras föräldrar vilket mål utbildningen har. Sheridan (2011) skriver i sin forskning om förskolor med låg kvalitet och förskolor med hög kvalitet. Sheridan (ibid.) anser att förskolor med låg kvalitet fokuserar på aktiviteterna medans förskolor med hög kvalitet fokuserar på barnens lärande och kunnande. Ett väl fungerande arbetet med SKA bör höja kvaliten, enligt Sheridan (ibid.).

Detta är jämförbart med hur det ser ut på fritidshemmen. Informanterna säger att det många gånger är aktiviteterna som styr verksamheten i första hand och inte styrdokumenten.

Scherp (2005) tar upp kvalitetsredovisningar som ett system som kontrolleras på central nivå. Sedan 2011 har kravet på kvalitetsredovisning tagits bort och kravet på att bedriva ett systematiska kvalitetsarbete har förtydligats. Det innebär i princip samma sak utom kravet på att redovisa sitt resultat och sin kvalitet i ett samlat dokument en gång per år, kallat kvalitetsredovisning. Detta kan göra att fritidspedagogerna känner att de kontrolleras så att de inte gör fel, istället för att få motivationen att utveckla sin egen verksamhet utefter intentionerna i skollagen.

SKA handlar om att pedagogerna själva ska kunna se hur verksamheten utvecklas och vad som behövs arbetas vidare med för att en utveckling ska ske. Men många pedagoger tror att SKA är precis som Scherp (2005) skrev om; kvalitetsredovisningar som ska kontrolleras av högre instanser. Innan arbetet med SKA trädde i kraft utvärderades verksamheten med kvalitetsredovisningar i slutet av läsåret för att sedan skickas in till kommunen. Numera ska verksamheten utvärderas kontinuerligt och systematiskt under läsåret. Här kan man se att okunskapen i SKA ger en osäkerhet hos merparten av informanterna. Gör de rätt, eller är det fel? Scherp (ibid.) menar att skolan bör fokusera mer på att hitta lösningar för hur problemen ska lösas istället för att se vad som bör ändras på. Utifrån informanters svar framkommer det att de vill ha mer tid för och utbildning inom SKA. Lindgren (2011) anser precis som Scherp (2005) att hela skolsystemet har stora krav på sig från staten och att kraven hela tiden höjs på skolorna. Elfström (2013) anser att utvärderingar är en form av kontroll av verksamheten och att SKA bidrar till att det skapas jämlika skolor på nationell nivå. Här kan man fundera på om det hade sett annorlunda ut om det var staten istället för kommunen som hade huvudansvaret för skolan?

Det finns för lite planeringstid tillsammans, säger informanterna. Alla känner sig inte motiverade och kunskapen är för liten och då prioriteras inte SKA. Tidsbristen är utmärkande bland alla informanters svar, men om man inte vet varför eller hur man arbetar med SKA, har tiden då någon betydelse? En informant menar på att det inte alltid handlar om att man har för lite tid, utan man har inte rätt struktur och därför brister arbetet med tiden. Kanske behöver man se över sitt sätt att lägga upp planeringen för att få en bra struktur på SKA så man inte känner stressen över att arbeta med SKA. Det är något som fritidspedagogen faktiskt måste arbeta med, enligt Skollagen (2010). Enligt informanterna borde ett kontinuerligt arbete med SKA bidra till att verksamheten blir lättare att planera, genomföra, utvärdera och slutligen se vad som kunde gjorts på ett annat sätt för att utveckla arbetet. Tyvärr är återigen okunskapen och tidsbristen en återkommande faktor hos informanterna som gör att SKA inte prioriteras hos dem. Sheridan (2011) har i sin forskning kommit fram till att förskolor med hög kvalitet har ett fungerande arbete med SKA och fokuserar på barnens lärande och kunnande. Förskolor med låg kvalitet fokuserade mest på aktiviteterna och arbetade efter dem (ibid.). Informanterna anser att ett väl fungerande arbete med SKA borde höja kvaliten och det stämmer överens med Sheridans (ibid.) forskning. Det framgick i intervjuerna att alla informanterna ser fördelar med SKA. Deras arbete synliggörs både för dem själva, eleverna och föräldrarna.

Arbetet med att bedriva SKA innebär att man har ett vetenskapligt förhållningssätt såsom Skollagen (2010) föreskriver. Även Andersson (2013) anser att fritidspedagogerna måste bli bättre på att tala om vad de är bra på för att höja sin yrkeskompetens. Informanterna anser att deras arbete på fritidshemmet blir mer genomtänkt, det ger en högre kvalitét på verksamheten och de arbetar mer strukturerat. Lindgren (2008) menar att utvärderingar är en vinst för verksamheten för då kan den utvecklas. Detta kan tolkas som att arbetet med SKA behöver utvärderas och granskas med kritiska ögon för att verksamheten ska utvecklas och att planeringen sker utifrån styrdokumenten. Eidervald (2013) poängterar även han att det måste finnas stöd för undervisningen i forskning och att vi inte bara kan göra som vi alltid gjort. Fritidspedagogerna bör fundera över varför och hur de genomför sin verksamhet. Informanterna säger att statusen behöver höjas på fritidshemmen och inte alltid bli den grupp på skolan som alltid kommer i sista hand. Kan SKA bidra till att kvalitén blir bättre och statusen för fritidshemmen höjs? Här kan rektorns ansvar för verksamheten hjälpa till. De flesta rektorerna upplevs inte ge något stöd till personalen, men de tycker att SKA är viktigt och önskar att det ska fungera. Det är enbart två informanter som svarar att deras rektorer är delaktiga och de går på rektorsutbildningen nu. Intressant att det ser ut så när det faktiskt är lag på att rektorn ska vara delaktig (Skollagen 2010). Om rektorn visar att verksamheten har betydelse så bör statusen bli bättre på fritidshemmen. Några av informanterna som arbetar med SKA tycker att det bara var de i arbetslaget som utför uppdraget. De känner sig ensamma och att övriga kollegor inte vill delta av olika anledningar. Det beror oftast på okunskap och tidsbrist. SKA bygger på att hela arbetslaget är delaktiga annars kan ingen utveckling ske. I Skolverkets Allmänna råd för fritidshem (Skolverket 2014) står det att det är viktigt att fritidspedagogerna och rektorerna har kunskaper om fritidshemmets uppdrag. Det står också att personalen ska vara utbildad, hur är det ute i verksamheterna, har personalen adekvat utbildning? Är det tidsbrist på grund av låg personaltäthet och stora barngrupper?

Rektorerna anser att fritidspedagogerna ska bedriva SKA men helst ska det ske självmant av fritidspedagogerna, vilka, enligt informanterna, kände en osäkerhet inför ämnet. Kan det vara så att kommunen, rektorerna och fritidspedagogerna egentligen inte vet vad SKA innebär? Hur ska det då kunna fungera i praktiken? Alla verkar tolka uppdraget på sitt sätt och det är anmärkningsvärt hur olika SKA tas upp i våra läroplaner. I Lpfö 98 (Skolverket 2010) står det tydligt att “[…]förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas” (ibid, s. 14). Vidare beskriver förskolans läroplan att arbetet innebär att utveckla en arbetsgång samt att kunna bedöma ifall arbetet följer läroplanen och målen för verksamheten. Tydligt kan vi läsa att målet med SKA är att kunna åtgärda och “förbättra förutsättningarna för barn att lära, känna sig trygga och ha roligt i förskolan” (ibid, s. 14). I Lgr 11 (Skolverket 2011b) står det att arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska ske strukturerat och kontinuerligt, samt att fritidshemmen ska identifiera utvecklingsområden för att nå måluppfyllelse. Däremot står det inte speciellt mycket om vad SKA innebär och hur det ska utföras. Hur kommer det sig? Läroplanen (Skolverket 2011b) är, precis som förskolans läroplan (Skolverket 2010), nyutgiven och där borde det stå tydligt.Varför är målen inte lika tydliga i skolans läroplan som det är i förskolans?

Enligt Sheridan (2011) kom förtydligandet i Lpfö 98 (2010) till av:

På grund av oklarheter kring dokumentation och utvärdering ansåg Skolverket att det var angeläget att föra in ett eget avsnitt i läroplanen där förskolans ansvar för uppföljning, utvärdering och utveckling förtydligades (ibid, s. 10).

Kommunen, rektorerna och fritidspedagogerna verkar ha svårt att tolka läroplanen för att kunna bedriva SKA på ett enkelt och användbart arbetssätt som underlättar för fritidspedagogerna. Varför skriver inte Skolverket (2011b, 2010) in uppdraget lika tydligt i Lgr 11 som de gör i Lpfö 98? Beror det på att i förskolans kultur har de sedan länge dokumenterat och utvärderat sitt arbete med bilder som satts in i pärmar till barnen för att kunna visa vad de gjort. Vi anser att förskolan har arbetat med att dokumentera och utvärdera sin verksamhet på ett tydligare sätt än skolan under en längre tid. Regeringen, Skolverket, kommunerna och rektorerna borde jämnföra läroplanerna för att komma fram till hur arbetet med SKA bör bedrivas på fritidshemmen enligt oss. Kanske man kan lära sig av varandra? Genom att läsa Lpfö 98 och sedan Lgr 11 (Skolverket 2010, 2011b) kan man få en tydligare bild av vad arbetet innebär och förmodligen komma på hur arbetet ska fungera på ett enkelt sätt.

Vårt självständiga arbetes syfte är att beskriva och förstå fritidspedagogernas arbete med systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Vilka möjligheter och begränsningar ser fritidspedagogerna med det systematiska kvalitetsarbetet? är frågan och den har besvarats på ett liknande sätt av alla informanter. Informanterna anser att möjligheterna med SKA är att höja kvalité och status på fritidshemmen. Begränsningarna syns tydligt i svaren från informanterna. Tid, okunskap och delaktighet påverkar SKA. Det stämmer väl överens med vad de forskare som nämnts i arbetet också kommit fram till. Finns inte tid till planeringen och kunskap om SKA är begränsningarna stora eftersom SKA arbetet då inte prioriteras, enligt informanterna. Samtliga informanter och forskare är överens om att en delaktig rektor är betydelsefull för att SKA ämnar fungera.

7.2 Metoddiskussion

Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att få relevanta svar på det som vi undersöker. Genom att använda en blandning av strukturerad och semistrukturerad intervju har följdfrågor kunnat ställas på de svar som framkommit. Intervjufrågorna var färdiga innan intervjuerna och det kännetecknar en strukturerad intervju. Undersökningen grundar sig på vad fritidspedagogerna, som har intervjuats, har för tankar kring SKA. Genom att skicka ut frågorna i förväg till informanterna, har de haft möjlighet att tänka på vad de tycker då det är ett ämne som man kan behöva tänka runt ett tag. Det finns både fördelar som nackdelar med att skicka ut frågorna i förväg. Fördelarna är att fritidspedagogerna har hunnit titta över frågorna och är förberedda. De känner sig trygga när de vet vad de ska svara på. Nackdelen kan vara att fritidspedagogerna svarar på frågorna utifrån vad de tror vi vill höra.

Att intervjua var för sig har varit förenade både med fördelar som nackdelar. Fördelen har varit att vi har kunna göra dem när det passar oss själva och de vi intervjuat. Det har gett en större spridning när det gäller det geografiska, intervjuerna har utförts i flera olika kommuner, både på större som mindre skolor och även i större städer och mindre byar. Nackdelarna är att följdfrågorna som ställts inte är samma då informanterna har svarat olika. Det hade varit bra om samma följdfrågor hade ställts och på så sätt hade fler mönster kunnats urskönjas.

Om intervjuerna gjorts ihop hade vi kunnat koncentrera sig på olika saker under intervjun såsom exempelvis informantens kroppsspråk. Sammantaget anser vi att det har varit flest fördelar med att intervjua var för sig och det har gett oss relevant information utspritt från olika geografiska håll.

Kvale & Brinkmann (2009) skriver att hermeneutik är en kvalitativ forskningsansats där det centrala är tolkning av det intervjumaterial man fått fram. Informanternas svar har tolkats och analyserats gentemot ramfaktorteorin, struktureringsteorin samt tidigare forskning. Det är som författarna skriver, man använder det som ett analysredskap (ibid.). Hermenuetik handlar om att få en förståelse för en företeelsen som sker.

Vi anser att vi har fått en förståelse av hur det ser ut på några fritidshem utifrån informanternas svar och den litteratur och forskning som har använts. Kvale & Brinkmann (2009) skriver att inom det hermeneutiska perspektivet är forskaren medveten om att tolkningen av texten färgas av den egna förståelsen forskaren redan har utifrån egna erfarenheter. Detta är vi medvetna om och har försökt att lägga det åt sidan för att inte ha förutfattade meningar om de svar som framkommit och det tycker vi att vi har lyckats med.

Vi kan inte vara helt säkra på att informanterna gett oss helt rätt information, de kan ha bättra på sina utsagor för att få sin verksamhet att verka bättre än vad den är. Det som har kunnat utläsas av svaren är att informanterna till större delen svarat väldigt lika varandra och därför ha intervjumetoden varit det bästa sättet att få svar på det som det självständiga arbetet handlar om; att förstå hur fritidspedagogerna arbetar med SKA på fritidshemmet.

In document “Systematiskt kvalitetsarbete” (Page 28-33)