I resultatet framkom att de gemensamma styrkor som intervjupersonerna har är deras förmåga att lyssna på individer, deras öppenhet, empati samt förmåga att skapa
förtroende. De känner ingen prestige kollegor emellan och har kunskap om personernas olika förutsättningar samt skicklighet att hantera dem.
De behandlar alla människor lika och utgår ifrån personens egna förutsättningar. Deras sätt att stötta andra människor kännetecknas av intern “Lokus av kontroll”. Individer som upplever att de själva har goda möjligheter att påverka sin livs- och arbetssituation har större chans att komma åter i arbete än personer som upplever sig mer styrda av andra (Vahlne Westerhäll, L., Bergroth, A, & Ekholm, J. 2009).
Frivilligorganisationernas verksamhet erbjuder möjligheter till individanpassade arbetsuppgifter som inte har krav på hög utbildning. Personalens skicklighet att organisera arbetet gör att frivilligorganisationerna i allt högre grad får uppdrag från myndigheter att ta emot personer som inte har förmåga att klara ett jobb på den befintliga arbetsmarknaden. Däremot är personalen tydlig med att efterfrågan från myndigheterna är mycket större än deras möjlighet att erbjuda plats till alla.
Personalens tillgångar
Eftersom frivilligorganisationerna tar emot personer från flera olika myndigheter ställs stora krav på personalen vad gäller förståelse, empati och individanpassningar. Alla intervjupersoner har betonat ett fokus på individen och bra arbetsmiljö för alla. Det finns en tydlig målsättning hos alla de intervjuade att se varje människa som värdefull och viktig och att bygga utifrån de förutsättningar denne har. I SOU 2009:47 ges ett exempel på god arbetsmiljö vilket är att
24
några av lärdomarna är att när människor får verka i ett gott emotionellt klimat och har goda relationer med kolleger och överordnade förbättras exempelvis förmågan att ta emot information och göra en kreativ analys, handlingskraften ökar, liksom förmågan att hantera komplexitet. (s.67)
Samarbete
Personalens förutsättningar handlar om den samverkan och kommunikation som de kan ha med myndigheter. Det framkommer tydligt att det finns en förståelse för olika myndigheters arbetsbelastning samtidigt som det finns en önskan att inom vissa områden utvecklas inom kommunikation dem emellan.
Personalens kompetens
Personalens kunskap om funktionsnedsättningar handlar om att ha en grundläggande bild om dem och hur de kan påverka personer. Detta är särskilt viktigt om
funktionsnedsättningen handlar om fysiska besvär då individerna inte kan lyfta tungt och behöver särskilda arbetsanpassningar för att klara av arbetet. Kunskaper om psykiska funktionsnedsättningar är viktiga för att få förståelse för personer och att kunna träna dem att hantera sina sjukdomar. Däremot kan det ibland vara bättre att inte veta för mycket om personen för att skapa en god relation och jobba med individen själv och inte med individens diagnos.
Arbetsrelaterade samtal och stöd
Det stöd personalen får genom handledning och att undvika ensamt arbete är väldigt betydelsefullt. Dessutom ger handledning bättre möjligheter till personalen att hantera information som de fått från individer som har varit med om obehagliga händelser i sitt liv.
Utmaningar
En omgivningsfaktor som kan påverka frivilligorganisationernas situation är
samhällsdebatten som bland annat handlat om att frivilligorganisationerna ska betala moms. Det har blivit tydligt hur förändringsbara dessa organisationer måste vara. I efterdyningarna av att beslutet svängt kan vi fundera kring frågor om sysselsättning som dessa organisationer bistår med. Det har varit intressant att parallellt intervjua
personalen som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Frivilligorganisationer befinner sig i ett gränsland mellan det ideella och det kommersiella och med en tydlig vision om att verka för social medmänsklighet. De fyller en viktig plats för så många
25
människor som annars skulle vara långt ifrån den öppna arbetsmarknaden. Det är viktigt med arbetsplatser som kan sänka trösklarna genom att de får lära känna individen över tid, får skapa förtroende och skapa en trygg plats.
Konklusion
Resultatet visar att personalens förutsättningar för att klara av arbetet med att ta emot personer i arbetslivsinriktad rehabilitering är personalens tillgångar, samarbete med andra myndigheter samt personalens kompetens. Personalens tillgångar vad det gäller individfokus och bra arbetsmiljö, tillgång till enkla arbetsuppgifter samt positiv
människosyn främjar rehabiliteringsprocessen. Gott samarbete med andra myndigheter vad det gäller samverkan, kommunikation samt utbyte av information mellan
myndigheterna stödjer utveckling av alla inblandade parter och stärker rehabiliteringsprocessen. Personalens kompetens vad det gäller kunskap om
funktionsnedsättningar, kunskap om coaching samt personliga egenskaper tillgodoser behov som personer i arbetslivsinriktad rehabilitering har och leder till deras
framgångar.
Resultatet visar att stöd som personalen hos frivilligorganisationer behöver är arbetsrelaterade samtal och stöd vad gäller handledning samt önskan om att undvika ensamt arbete.
Förslag till fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att göra en kvalitativ studie om vad som händer med personer i arbetslivsinriktad rehabilitering efter att de lämnat frivilligorganisationerna.
26
Referenser
AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljö.
http://www.av.se/lagochratt/afs/afs1980_14.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1 (Hämtad 2015-05-15)
Andersson, J., Ahlgren, B., Axelsson, S., Eriksson, A., & Axelsson, R. (2011).
Organizational approaches to collaboration in vocational rehabilitation—an international literature review. International Journal of Integrated Care, 11, International Journal of Integrated Care, 2011, Vol.11.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund, studentlitteratur Birnik, H. (2010). Handledande samtal. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Carlsson, S-G., Hjelmquist, E.& Lundberg, I (2011)Delaktig eller utanför: Psykologiska perspektiv på hälsa och handikapp., Umeå, Borea bokförlag.
Davidsson, B. (2007). Handläggning Av Stöd Och Service till Människor Med Funktionshinder: Enligt LSS och Sol, Lund, Studentlitteratur AB.
de Urries, F., & Verdugo, M. (2011). Sheltered employment centers: characteristics and users´ perception. Work (38,2), 155-161.
Döös. M & Larsson. P (2008)Vinnova, Den Kompetenta Arbetsplatsen, Forskning om kompetens i arbetsplatsens relationer
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/vi-08-16.pdf (Hämtad 2015-05-13) Ekberg, K. (2009). Faser i arbetslivsinriktad rehabilitering. Socialmedicinsk Tidskrift, 86(3), 210-219.
Ekberg, K., Eklund, M., & Hensing, G. (2015). Återgång I Arbete: Processer, Bedömningar, åtgärder. Lund, Studentlitteratur AB.
Ekbladh, E. (2008). Return to Work: Assessment of Subjective Psychosocial and Environmental Factors. Linköping University Medical Dissertations, 2008.
ESF rådet. (2010). SKA-projektet - Samverkan för kompetensutveckling och arbete.
http://www.esf.se/sv/Resultat/Projektbanken/Behallare-for-projekt/Sydsverige/SKA-projektet---Samverkan-for-kompetensutveckling-och-arbete/ (Hämtad 2015-03-11) Fadyl, J., McPherson, K. & Nicholls, D. (2015), Re/creating entrepreneurs of the self:
discourses of worker and employee ‘value’ and current vocational rehabilitation practices. Sociology of Health & Illness.Jan.7.
Gard, G., & Larsson, A. (2006). How can cooperation between rehabilitation professionals in rehabilitation planning be improved? A qualitative study from the employer's perspective. Work, 26(2), 191-196
27
Glavare, M., Löfgren, M., & Schult, M. (2012). Between unemployment and
employment: Experience of unemployed long-term pain sufferers. Work, 43(4), 475-485.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse educ today, 105-112.
Guay, T., Doh, J., & Sinclair, G. (2004). Non-Governmental Organizations, Shareholder Activism, and Socially responsible investments: Ethical, Strategic, and Governance Implications. Journal of Business Ethics, 52 (1), 125-139.
Gunzel, M., & Zanderin, L. (2008). Arbetsmiljörätt och rehabilitering. Malmö: Liber AB.
Hagner, David, Rogan, Pat, & Murphy, Stephen. (1992). Facilitating natural supports in the workplace: Strategies for support consultants. The Journal of Rehabilitation, 58(1), 29.
Hilmarsson, H, (2012), Samtalet med känslomässig intelligens, Lund, Studentlitteratur.
Holm, L.-E., Lender, A., Bermudez-Svankvist, S., & Sörman, H. (2011). Samordna rehabiliteringen. Stöd till utveckling av arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-5-2 (Hämtad 2015-02-03) Holmén, H., & Jirström, M. (2009). Look who´s talking! Second Thoughts about NGOs as representing Civil Society. Journal of Asian and African Studies, 429-448.
ISF (2012). Stabilitet i sjukfrånvaron. Rapport 2012:15.
http://www.inspsf.se/digitalAssets/1/1323_stabilitet_i_sjukfr__nvaron_2012-15_webb.pdf (Hämtad 2015-03-05)
Jakobsson, B., Bergroth, A., Schuldt, K., &Ekholm, J. (2005). Do systematic multiprofessional rehabilitation group meetings improve efficiency in vocational rehabilitation? Work, 24(3), 279-290.
Jakobsson, B. (2008). Co-operation in vocational rehabilitation: Methods in multiprofessional cross-sector group meetings and effects on employment.
Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
Jensen, M., & Arntzen, C. (2010). Målsetting i rehabilitering. PhD. Det helsevitenskapelige fakultet, Tromsø, Norway.
28
Jonsson, C. (2006). Frivilligorganisationer i en organisatorisk glesbygd. En studie av socialt inriktade frivilligorganisationers uppkomst och etablering i en kommunal kontext. Lic-avh. Växjö: Institutionen för samhällsvetenskap.
Kopelowicz, A., Liberman, R., & Zarate, R. (2006). Recent Advances in Social Skills Training for Schizophrenia. Schizophrenia Bulletin, 32(1), S12-S23.
Kosciulek, John F. (2004). Empowering people with disabilities through vocational rehabilitation counseling. American Rehabilitation, 28(1), 40.
Landsorganisationen, LO (2008) , Att arbeta ensam – LOs handlingsprogram mot ensamarbete, LO-Tryckeriet, Stockholm.
http://www.skyddsnet.se/files/Att%20arbeta%20ensam%20-%20LOrapport(2).pdf (Hämtad 2015-05-20)
Lindqvist, R. Markström, M. & Rosenberg, D.( 2009)Psykiska funktionshinder i samhället. Malmö, Gleerups.
McGonagle, A., Beatty, J., & Joffe, R. (2014). Coaching for workers with chronic illness: Evaluating an intervention. Journal of occupational health psychology, 19(3), 385-398.
Phillips, B., Kaseroff, A., Fleming, A., & Huck, G. (2014). Work-related social skills:
definitions and interventions in public vocational rehabilitation. Rehabilitation Psychology, 59(4), 386-398.
Pless, M., & Granlund, M. (2011). Handbok i att använda ICF och ICF-CY. Lund, Studentlitteratur.
Prop. 2013/14:198. Arbetsmarknadsdepartementet, Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/68/23/ea00175a.pdf
(Hämtad 2015-05-24)
Sandahl, C. & Karlson, B.(2011)Arbetsplatsen – fokus för interventioner vid utbrändhet. Läkartidningen 09-06.nr 36.
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=16890 (Hämtad 2015-05-21)
SFS 2000:628. Förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2000628-om-den-a_sfs-2000-628/
(Hämtad 2015-03-03)
SFS 2010:110. (30kap. 8§). Socialförsäkringsbalken. Sveriges Riksdag, Socialdepartementet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialforsakringsbalk-201011_sfs-2010-110/#K29 (Hämtad 2015-03-05)
29
Socialstyrelsen (2007)Termbanken, funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fConceptID=13968599287921&fsrcLang=
se&trgLang=en&fSubject= (Hämtad 2015-05-30)
Socialstyrelsen (2007) Termbanken, funktionshinder. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fConceptID=13968599288671&fsrcLang=
se&trgLang=en&fSubject= (Hämtad 2015-05-30)
SOU 2009:47 God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? Kan en god arbetsmiljö främja energi, kompetens och innovationskraft, s.67
http://beta.regeringen.se/contentassets/caec986e02464762b18c97c095540604/god-arbetsmiljo---en-framgangsfaktor-sou-200947 ( Hämtad 2015 -05-13)
SOU 2012:31 Sänkta trösklar – högt i tak Arbete, utveckling, trygghet.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/20/54/e73c82a3.pdf (Hämtad 2015-05-13)
Svenska Kyrkan (2015) Vad är diakoni? http://www.svenskakyrkan.se/vantor/vad-ar-diakoni (Hämtad 2015-05-25)
SÖ 2008: 26 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/36/15/6f7c30c1.pdf (Hämtad 2015-05-13)
Vahlne Westerhäll, L., Bergroth, A, & Ekholm, J. (2009). Rehabiliteringsvetenskap:
Rehabilitering till Arbetslivet I Ett Flerdisciplinärt Perspektiv. Lund, Studentlitteratur AB.
Wagner, S., Wessel, J., & Harder, H. (2011). Workers' perspectives on vocational rehabilitation services. Rehabilitation Counseling Bulletin, 55(1), 46.
30
Bilaga 1
Som anställd personal som arbetar med att stödja personer i arbetslivsinriktad rehabilitering bjuds Du in till medverkan i en undersökning om upplevelser av Ditt viktiga arbete.
Frivilligorganisationer idag tar allt större ansvar på arbetsmarknaden och erbjuder möjligheter till träning eller arbete till individer som står långt utanför arbetsmarknaden.
Det är flera frivilligorganisationer som erbjuder möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering i sina lokaler och samverkar med Arbetsförmedlingen, kommunen eller Försäkringskassan.
Vi är två studenter på Mittuniversitetet, Sundsvall/Östersund som vill undersöka vilka förutsättningar personalen hos frivilligorganisationerna har för att ta emot personer i arbetslivsinriktad rehabilitering och vilket stöd de får för att klara av uppgiften.
För att på bästa sätt besvara vår undersöknings syfte kommer vi att genomföra
individuella intervjuer. Vi kommer att intervjua sammanlagt 5-7 personer på 1-4 olika arbetsplatser. Du som väljer att medverka i vår undersökning svarar anonymt och Du har rätt att närsomhelst avbryta intervjun utan att lämna förklaring till varför. Din arbetsplats kommer inte heller att nämnas i undersökningen. Namn på personer som svarar kommer vi att märka som IP 1, IP 2 osv. Arbetsplatserna kommer att märkas som Arbetsplats 1, Arbetsplats 2. Intervjun kommer att ta cirka 60 minuter. Val av plats och tid för träff bestäms tillsammans med Dig. Med Ditt samtycke spelar vi in intervjuerna för att hålla högsta säkerheten av framkommet material.
Du som väljer att medverka i vår intervju kommer att få frågorna innan intervjun om Du känner att Du vill förbereda Dig. Materialet kommer att användas till vår C uppsats inom Programmet för hälsa och rehabilitering i arbetslivet. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och ska endast användas för undersökningens ändamål.
Barbro Emilsson och Aida Rustemovic
Kontaktuppgifter studenter: Kontaktuppgifter handledare:
Barbro Emilsson Bengt Åkerström
baem1200@student.miun.se bengt.akerstrom@miun.se
xxxx xxxxxx xxx xxxxxxx
Aida Rustemovic
airu1200@student.miun.se xxx xxxxxxx
31
Bilaga 2
Frågor som kommer att tas upp till intervju:
Organisationens upplägg
Hur är organisationen upplagd ifråga om arbetslivsinriktad rehabilitering?
Vill du berätta om ditt ansvar i arbetslivsinriktad rehabilitering?
Rehabiliteringsuppdrag
Vad finns det för målsättningar med de placeringar ni får hit?
Vilka insatser gör ni, (förväntas) göra?
Underlag från myndigheterna
Vilket material får ni inför en placering?
Finns det någon handlingsplan från Arbetsförmedlingen om personer som är i arbetslivsinriktad rehabilitering?
Är handlingsplanen tydlig?
Sekretess mellan myndigheterna
Vad är enligt dig bra med sekretessen?
Är det någonting som enligt dig fungerar sämre med sekretessen?
Samarbete med myndigheterna
Brukar du ha träffar med handläggaren på
Arbetsförmedlingen/kommun/Försäkringskassan?
Vad är det som fungerar bra?
Finns det någonting som kan fungera bättre?
Resurser och krav i arbetet
Är det viktigt att veta om hur olika funktionsnedsättningar påverkar individer?
Upplever du att du har tillräckligt med tid för ditt uppdrag att ge stöd?
Upplever du att du har tillräckligt med tid för att leverera till verksamheten?
Har du behov av handledning själv?
Får du handledning?
Hur hittar du balans i att tillgodogöra både verksamheten och personer?
Måste du som anställd i sådana situationer prioritera att verksamheten ska fungera?
Måste du prioritera personer som du behöver ge stöd?
Finns det någonting som din chef kan göra för dig i sådana situationer?
Finns det någonting som personens handläggare på AF/kommun/FK kan hjälpa dig?
Rapportering till handläggaren på AF/kommun/FK
Hur känns det att behöva lämna information till personens handläggare som kan påverka hans/hennes liv?
Framgår det av handlingsplanen vad målet är med placeringen?
Framgår det av handlingsplanen vad du behöver observera hos personen?
Ekonomiska resurser från AF
Får ni bidrag från AF?
Hur påverkar den uppdraget?
32
Bilaga 3
Tabell 2 Ett exempel på innehållsanalys