Digital kompetens ska idag vara en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och variationen är stor när det handlar om hur väl utrustade skolorna runt om i landet är med datorer till eleverna men i dagsläget är flertal kommuner en-till-en skolor som omges av olika lärresurser. Undersökningen är genomförd där förutsättningarna med datorer finns tillgängliga och Estling Vannerstål och Granath (2008) menar att datorer används i liten utsträckning. Orsaken till det menar de är bristfällig utrustning, rädsla att tappa kontrollen och elevers bristande datorkunskap. Studien visar på det motsatta att datorer används och att både lärare och elever uppskattar arbetet med datorer. Däremot visar studiens resultat att om läraren saknar digital kompetens så minskar användningen av datorn. Resultaten visar att
28
om läraren besitter en god kompetens så skapas goda förutsättningar i det tidiga läs- och skrivlärandet. Så i mångt och mycket är lärarens kompetens avgörande för hur läraren utformar sin undervisning.
I mångt och mycket styrs omfattningen av vilken kompetens läraren besitter omkring datorns användning. Detta synliggörs bland annat i intervjuerna där det blir påtagligt vilka lärare som har kompetensen att möta den digitaliserande skolans mål och förutsättningar. Att ASL-metoden främjar de yngre elevernas lärande bekräftar 3 av 4 lärare i intervjuerna och detta går i samklang med vad Lindö (2002) poängterar. Hon menar att det är viktigt att börja med de små barnen. I en process som handlar om att eleverna ska lära sig att bygga upp sin kunskapsbank där lärarens roll är central. Lärarens roll handlar om att hjälpa barnen i denna process. Lindö belyser att ” om eleverna får goda lärdomar om sin egen process, så tar de lättare till sig informationsteknologin” (s. 236). Detta leder till självständiga elever vilket studien visar eftersom eleverna med stöd av läraren är skickliga på att samarbeta, kommunicera, strukturera.Vikten av att börja arbetet redan i tidig ålder, som i
förlängningen lägger en god grund för framtiden. Studiens observationer visar även det som Kjällander (2014) understryker att en vuxens översyn behövs vid datorerna. Även om många elever är relativt självgående vid datorn, så bekräftar studiens observationer att lärarstödet är nödvändigt.
De aspekter som framträder tydligast i undersökningens resultat är följande. • Lärarnas digitala kompetens är av stor vikt för ett gott lärande. • Elevernas motivation förbättras i arbetet med datorn.
• Det är enklare att individanpassa.
• En god lärmiljö krävs för att arbetet ska fungera.
Slutsats
Slutsatsen är att skolans verksamhet är i förändring och kommer att fortsätta förändras när det handlar om den tekniska utvecklingen. Det leder till att både dagens- och framtidens lärare behöver besitta en god kompetens för att kunna hjälpa eleverna att uppnå
kunskapskraven samt för att eleverna senare ska vara redo att möta samhällets krav gällande digital kompetens. Studien undersöker bara ett urval bestående av 4 lärares arbete med datorn i det tidiga läs- och skrivlärandet. Ändå visar studien att betydelsen av tekniska kunskaper i mångt och mycket är avgörande i arbetet med ASL-metoden. En intressant aspekt skulle vara att genomföra studien i en kommun som inte är en en-till-en kommun och undersöka hur de arbetar för att nå kunskapskraven kring digital kompetens som
kursplanerna belyser. Det skulle även vara intressant att undersöka samma frågeställning som i denna undersökning fast i större omfattning.
29
Referenser
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet, små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborgs universitet, 2009.
Göteborg.
Carlén, U. & Andersén, A. (red.) (2014). Tema: Livslångt och livsvitt lärande. Skövde:
Högskolan i Skövde.
Estling Vannestål, M. & Granath, S. (2008). IKT i språkundervisningen i teori och praktik. I Fönster mot språk och litteratur. Karlstad: Karlstads universitet: Centrum för Språk- och litteraturdidaktik.
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG).
Fleisher, H. & Kvarnsell, H. (2015). Digitaliseringen som lyfter skolan, teori möter praktik. Stockholm: Studentlitteratur.
Frost, J. (2009). Läsundervisning och läsutveckling. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur. Genlott, A. A. & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by
writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education, 67, 98– 104.
Genlott, A. A. & Grönlund, Å. (2016). Closing the gaps-Improving literacy and matematics by ice-enhanced collaboration. Computers & Education, 99, 68-80.
Hallerström, H. & Tallvid, M. (2008). En egen dator som redskap för lärande: utvärdering
av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenberg kommun: delrapport 1.
Lund: Sociology of Law, Lund University.
Hultin, E. & Westman, M. (red.) (2014). Att skriva sig till läsning erfarenheter och analyser
av det digitaliserande klassrummet. (1.uppl) Malmö: Gleerup.
Hylén, J. (2007). Digitala lärresurser – möjligheter och utmaningar för skolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Hylén, J. (2010). Digitaliseringen av skolan. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kjällander, S. (2014). En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö. Lund:
Studentlitteratur.
Koehler, M. J. & Mischa, P. (2008). Introducing TPCK.AACTE Committe on Innovation and Technology (Ed.) The handbook of technological pedadogical content
knowledge (TPCK) for eduvators (pp.3-29). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum
Associates.
Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt
30
Lundgren, U.P. (1889). Att organisera omvärlden: en introduction till läroplansteori. (2 [dvs 4.] uppl.) Stockholm: Utbildningsförl. På uppdrag av Gymnasieutredningen. Mishra, P. & Koehler, M. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A
Framework for Teacher Knowledge. Teachers College Record, ss. 1017–1054. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och
skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket.
OCED. (2014) PISA 2012 Results (Volume):What students know and can do – Student Performance in Mathematics, Reading and Science. OCED Publishing, Paris. doi:http://dx.doi.org/10.1787/9789265208780-en
OECD. (2016). PISA 2015 Results (Volume 1): Excellence and Equity in Education, OECD
Publishing, Paris. doi:http//dx.org/10.1787/9789264266490-en
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera och
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Selander, S. (2009). Didaktisk design. I S. Selander &E. Svärdemo-Åberg, (red). Didaktisk
design i digital miljö- nya möjligheter för lärande. Stockholm: Liber.
Skolinspektionen (2011). Tvärgående granskningsaspekt: IT-användning i undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? Pisa 2009 om 15-åringars läsförståelse i
matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Digitalisering – mer än fråga om skolutveckling än om teknik. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Skolverket.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2008). Att förädla information till kunskap: studier av projektarbete, "verkliga problem" och att lära sig tänka och resonera i en digital värld. Individ, samhälle,
lärande : åtta exempel på utbildningsvetenskaplig forskning. (s. 14-22).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Takala, M. (2013). Teaching reading through writing. Support of learning, 28 (1), 17-23.
Teknikdelegationen (2010). Framtidens lärande i dagens skola: internationell
forskningsöversikt kring IKT och skola. Stockholm: Teknikdelegationen.
Trageton, A. (2005) Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Liber AB: Stockholm.
32
Bilaga 1: Intervjuguide
Intervjufrågor
1. Datorskrivande är ett mål i skolans läroplan. Hur ser du på datorn som skrivdidaktiskt verktyg i det tidiga läs- och skrivlärandet?
2. I vilken omfattning använder du datorn i skrivundervisningen?
3. Vilka för- respektive nackdelar ser du med datorn som skrivdidaktiskt verktyg? 4. Beskriv din datakunskap.
5. Har du fått någon kompetensutveckling när det handlar om datorn i undervisningen? 6. Hur upplevde du den kompetensutvecklingen?
7. Vilka krav på anpassning ställs? Exempelvis lärmiljön för att utnyttja datorernas funktion.
33
Bilaga 2: Deltagande
Information om deltagande i undersökning av metoden ASL
Du tillfrågas genom detta brev om deltagande i denna undersökning vars syfte är att undersöka lärares förhållningssätt till den tidiga läs- och skrivundervisningen och metoden ASL. Syftet preciseras i följande frågeställning:
• Hur utformas det tidiga läs- och skrivlärandet?
• Hur och i vilken utsträckning används datorn som stöd i läs- och skrivundervisningen?
• Vilka för- respektive nackdelar ser läraren med datorn i undervisningen?
• Vilken fortbildning får lärarna i hur datorer kan användas i det pedagogiska arbetet?
I undersökningen kommer 4 verksamma lärare att delta. Du har blivit ombedd att delta eftersom att du arbetar med metoden ASL och har kunskap om metoden. Ditt deltagande är frivilligt och du kan närsomhelst avbryta ditt deltagande. Allt insamlat material kommer att hanteras enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och när studien är avslutad kommer allt empiriskt material att arkiveras och alla informanter som deltar i studien kommer vara anonyma.
Examensarbetet kommer att publiceras i Diva-portal och de som deltagit i studien kommer att få ta del av resultatet.
Med vänlig hälsning,