Syftet med denna undersökningen är att undersöka hur tjejer uppfattas i relation till sex. Närmare bestämt vilka tjej-positioner (“identiteter”) som möjliggörs i relation till sex, vilken betydelse sex har för att tjejer ska uppfattas som “begripliga” tjejer och vilken makt som ligger i sex i relation till att forma tjejers sexualitet. Detta utmynnade i två frågeställningar, nämligen “vilka tjej-positioner möjliggörs för tjejerna i relation till sex?” samt “inom vilka ramar förväntas tjejernas sexualitet befinna sig och vilken roll spelar sex i relation till dessa ramar, det vill säga vilken makt ligger i sex?”.
Det framgick under min analys är att tjejers identitet skrivs fram som starkt kopplad till sexualitet, både när det kommer till hur andra uppfattar dem samt hur de ser på sig själva. Det som är mest tydligt är hur starkt den kvinnliga sexualiteten och den kvinnliga identiteten antas följa den heterosexuella normen, samt normer om sexualitet som en stabil, medfödd egenskap. Det vill säga de tjej-positioner som skapas, skapas ofta i relation till just killars reaktion på tjejerna i relation till sex. Tjejerna ses exempelvis som “mogna” och “lyckade” om de är attraktiva mot killarna, de får då tillgång till positioner som “vuxen” och som “acceptabel tjej”. Så fort de dock stiger utanför normerna som finns kring det kvinnliga könet/genuset “förlorar” tjejerna möjligheten att inta dessa positioner och blir istället tilldelade positioner/identiteter som “misslyckade tjejer”. Det vill säga när de är “för sexuella” eller inte heterosexuella. När Caroline börjar bli attraherad av Stephanie blir hon obegriplig både i sina egna ögon, samt andras. När det gäller henne själv förhåller hon sig inte till den “stabila” sexualitet som hon hade, vilket även utgör en stor del av hennes identitet. Samtidigt som att hon inte heller gömmer den sexualiteten, utan “bejakar den” så att alla hör. I det sammanhanget bryter hon mot två normer, det vill säga att tjejer ska vara heterosexuella samt att deras sexualitet är knuten till mannen. Tjejerna förstår därmed sig själva och blir förstådda i relation till den heterosexuella matrisen. De ska ha ett kvinnligt kön och genus samt ha ett sexuellt begär till pojkar. Hela deras identitet förhandlas i relation till det motsatta könet. Samhället räknar med att tjejers sexualitet ska, precis som de själva, vara beroende av killens bekräftelse och handlingsförmåga. Tjejerna förväntas exempelvis inte känna ett behov av att bejaka sitt sexuella begär utan det är något som görs i relation till att killarna vill. De ska dock inte “ge efter” för mycket, har de för mycket sex förlorar de statusen som “duktig tjej” eftersom de inte längre följer normen om tjejer som sexuellt passiva.
Det förekommer ganska tydliga ramar för hur tjejer ska bete sig i böckerna för att deras sexualitet och dem ska bli “acceptabla”. Killar och tjejer förväntas komplettera varandra, samt vara varandras motsatser, därför blir tjejen därför obegriplig som tjej när hon börjar agera på ett sätt som tidigare har kategoriserats som “typiskt manligt”. Hon får till exempel inte vara alltför sexuellt aktiv, eftersom hon då bryter mot den uppfattning som finns; nämligen att den kvinnliga sexualiteten är dämpad i relation till den starka manliga sexualiteten. Tjejerna förväntas därmed bete sig på “rätt sätt” och det är svårt i relation till sex. För samtidigt som att deras kvinnliga värde är beroende av att de är sexuellt attraktiva och kan fullfölja den norm om att tjej + kille = sexuellt begär = sex, får de inte vara för sexuellt aktiva för då förlorar de sin status som ”duktig tjejer” och blir istället ”dåliga tjejer” vilket påverkar deras sociala ställning. Ett sätt att lösa detta “problem” verkar vara att för tjejerna befinna sig inom en kärleksrelation, en heterosexuell kärleksrelation. Relationen blir då ett sätt för tjejen att bevisa att hon har tillräckligt stor “kvinnlig dragningskraft” för att sexuellt attrahera en man, men hon har inte heller sex med “vem som helst”. Hon lyckas då undvika att stigmatiseras som ”dålig tjej”. Men samtidigt som att denna uppfattning skrivs fram är det inte heller alltid som att kärleken “skyddar” tjejerna. Ser man däremot på till exempel Olivia som menar att hon är kär i först Danijel och sedan Kalle så ses hon fortfarande som en “dålig tjej” eftersom hon byter partner så ofta, hennes relationer ses inte som tillräckligt stabila för att legitimera det faktum att hon har sex. Det är dock inte alla som råkar ut för samma dåliga rykte på grund av sina sexuella relationer. Jennie som är en karaktär i samma bok skrivs inte fram att ha samma rykte om sig, hon har ett rykte men som nämnt så reflekterar det istället dåligt på killarna istället för på henne. Det förekommer även, som tidigare nämnt, ständiga referenser till tillfälliga sexuella relationer utan konsekvenser även i de andra böckerna. I böckerna ges sex en stor makt i och med att sexuella relationer både är med och kontrollerar tjejerna samtidigt som det kan användas för att skapa nya villkor för tjejerna. Sex får både makt som “vapen” mot tjejerna, det vill säga det används precis som nämnt för att kontrollera tjejernas sexuella erfarenheter då det finns ett stigma kopplat till att som tjej ha för mycket sex. Tjejernas sexualitet utnyttjas även, då killarna förväntar sig att de vill ha sex eftersom tjejernas sexualitet uppfattas vara till för killarna. Samtidigt finns det även exempel på hur den kvinnliga sexualiteten kan leda väg för tjejerna att skapa sig en ny förståelse om vad man får och inte får göra, sexuellt, som tjej.
Den bild som lyfts fram av kvinnlig sexualitet i böckerna är ambivalent. För samtidigt som sex har en stor roll i berättelserna och att oskulden absolut inte skrivs fram som ett ideal utan idealet är snarare att tjejer ska ha sex, är de ändå starkt knutna till kontrollerande normer som förminskar och begränsar kvinnor sexualitet. Den bild som skapas av tjejers relation till sex är att den är svår och styrd av omgivningen, särskilt önskan om att bli uppfattad som en ”duktig tjej” av andra. Detta hänger samman med den den bild som i stort presenteras i tidigare forskning, det vill säga att många tjejer skapar sin sexualitet och formar sina sexuella erfarenheter efter hur andra menar att det bör se ut. Det visar att normer kring tjejer i relation till sex även återkommer i den svenska skönlitteraturen som riktar sig mot ungdomar.
Jag tycker följande citat, om än tagit lite ur sitt sammanhang, beskriver hur den idealiska relationen till kvinnor sexualitet borde se ut: ”varför kan man bara få vara och se vad som händer? Skratta när man är glad, skrika när man är arg, ligga när man är kåt” (Ohlsson 2011, s. 155).
Referenser
Allen, L. (2003). Girls Want Sex, Boys Want Love: Resisting Dominant Discourses of (Hetero)sexuality. Sexualities, 6(2), ss. 215 - 236.
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig : genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront.
Ambjörnsson, F. (2016). Vad är queer? 2. utgåvan, Stockholm: Natur & kultur.
Barlach, Peter. (2012). Det är jag som är Caroline. Stockholm: Bonnier Carlsen.
Berg, L. (2016). Hur skapar unga sina sexuella script?. I Häggström-Nordin, E. & Magnusson, C. (red.) Ungdomar, sexualitet och relationer, 2.utökade och uppdaterade upplagan, Lund: Studentlitteratur, ss. 39 - 54
Berg, M. & Wickman, J. (2010). Queer. Malmö: Liber.
Bergenheim, Åsa & Lennerhed, L. (1997). Seklernas sex : bidrag till sexualitetens
historia. Stockholm: Carlsson.
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.)
Handbok i kvalitativa metoder 2. upplagan, Stockholm: Liber, ss. 157 - 175.
Butler, J. (2007). Genustrubbel : feminism och identitetens subversion, Göteborg: Daidalos.
Callister, M., Coyne S., Stern, L., Stockdale, L., Miller, M. & Wells, B. (2012). A Content Analysis of the Prevalence and Portrayal of Sexual Activity in Adolescent Literature. Journal of Sex Research, 49(5), ss. 477–486.
Carlén, L. (2017). #tystiklassen - nu gör eleverna uppror mot sexuella trakasserier i skolan. SVT nyheter, 23 augusti.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tystiklassen-nu-gor-eleverna-uppror-mot-sexuella-
trakasserier-i-skolan
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber.
Eriksson Sandberg, M. (2011). Söta pojkar är bara på låtsas. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Esaiasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan,
Stockholm: Wolters Kluwer.
Formark, B. (2013). Jösses flickor, vilket trassel! Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tid. Tidsskrift för
genusvetenskap (2-3), ss. 7-20.
Forsberg, M. (2007). Brunetter och blondiner : sex, relationer och tjejer i det
mångkulturella Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, M. (2016). Blodiga lakan och one-night stands. I Häggström-Nordin, E. & Magnusson, C. (red.) Ungdomar, sexualitet och relationer, 2.utökade och uppdaterade upplagan, Lund: Studentlitteratur, ss. 175 - 184
Giddens, A (1995). Intimitetens omvandling : sexualitet, kärlek och erotik i det moderna
samhället. Nora: Nya Doxa.
Gillis, B. & Simpson, J. (2015). Sexual content in young adult literature: reading
between the sheets. Lanham: Rowman & Littlefield.
Hirdman, Y. (2003). Genus : om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] upplagan, Malmö: Liber.
Holmquist, Borgström, Jónasdóttir, Boëthius, Lindholm, Wedborg (red.). (1986). Från redaktionen. Kvinnovetenskaplig Tidskrift, (1), s. 1.
Hutchinson, S. (2016) . Let’s write about sex – YA fiction as a means of learning about sexuality. New Writing, 13(2), ss. 315–325.
DOI: 10.1080/14790726.2016.1168849
Lundahl, M. (2006). Från genus till sexuell och etnisk skillnad. I Lennerhed, L. (red.)
Från Sapfo till cyborg : idéer om kön och sexualitet i historien, Hedemora: Gidlund, ss.
201 - 229.
Löndahl Beckmann, C. (2016). Ungdomars förväntningar speglar traditionella könsroller. Vetenskap och hälsa, 1 juni 2016.
http://www.vetenskaphalsa.se/ungdomars-forvantningar-speglar-traditionella- konsroller/
Madsen, P. (2017). How To Become A Sexually Empowered Woman. Huffington Post, 19 November 2017.
https://www.huffingtonpost.com/pamela-madsen/sexually-empowered- woman_b_13070984.html
Ménard, A. & Cabrera, C. (2011). ‘Whatever the Approach, Tab B Still Fits into Slot A’: Twenty Years of Sex Scripts in Romance Novels. Sexuality and Culture, 15(3), ss. 240 - 255.
Ohlsson, S. (2011). Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag. Stockholm: Gilla böcker.
Rosenberg, T. (2011). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
von Bredow, K. (2009). Bara inte du. Stockholm: Rabén och Sjögren.
Wagner, B. (2009). Becoming a Sexual Being: Overcoming Constraints on Female Sexuality. Sexualities, 12(3), ss. 289-311.
DOI: 10.1177/1363460709103892
Wíden, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i
kvalitativ analys. 2. upplagan, Stockholm: Liber, ss. 176 - 193.
Younger, B. (2009). Learning curves : body image and female sexuality in young adult