Sammanfattande diskussion

Studiens syfte är att synliggöra och problematisera hur ensamkommande barn representerades i nyhetsartiklar i BLT, i ljuset av ”flyktingkrisen” 2015. Detta för att skapa en förståelse för vilka beskrivningar som fått representera gruppen i Blekinge, samt huruvida dessa beskrivningar påverkats av krisen. De frågeställningar som varit utgångspunkt för att besvara syftet, är för det första hur ensamkommande barn representerades i nyhetsartiklar i BLT under perioden första juli till första oktober 2015 och för det andra, hur ensamkommande barn representerades i nyhetsartiklar i BLT under perioden första december 2015 till första mars 2016. Resultatet av studien visar att ensamkommande barn till stor del representeras av individer i maktposition, vilket också kan vara en förklaring till att representationen ofta utgår från dessa individers perspektiv. Ensamkommande barn representeras då som en homogen grupp, som placeras i en passiv position i förhållande till övriga samhället.

Vidare representeras ensamkommande barn under perioden första juli till första oktober, i något större utsträckning än i andra perioden som utsatta och hjälpbehövande. I perioden första december till första mars representeras gruppen något oftare som en kostnad och belastning för samhället. I studien framkommer även ett exempel på hur ensamkommande unga representerar sig själva som aktiva, ansvarstagande och ödmjuka individer, en representation som i alla avseenden skiljer sig från de båda tidigare nämnda. Denna representation kan tolkas som ett sätt för dessa unga att göra motstånd mot de representationer av ensamkommande barn som annars framkommer. Representationen av ensamkommande barn kan genom ”flyktingkrisen” sägas ha gått från att vara en grupp som behöver samhällets skydd, till att bli en grupp samhället behöver skyddas ifrån. I relation till tidigare forskning visar studien även att dessa representationer kan få konsekvenser för hur dessa barn och unga uppfattas av såväl myndighetspersoner som av andra som möter dem, samt för hur ensamkommande barn och unga uppfattar och hanterar sig själva. I förhållande till socialt

34

arbete är risken med en dominerande föreställning om ensamkommande barn som en passiv homogen grupp, som är utsatt och hjälpbehövande, att dessa ungas behov av insatser från sociala myndigheter bedöms större eller mer omfattande än de är i realiteten. En risk är också att de unga inte bedöms kunna skapa en framtid för sig själva eller veta sitt eget bästa genom att de uppfattas som passiva, vilket även kan leda till att såväl de unga själva som myndighetspersoner devalverar eller förbiser deras egna förmågor. Vidare är en risk med att föreställningen om ensamkommande barn som en kostnad och belastning för samhället blir dominerande, att behovet av insatser istället devalveras och att de unga på så vis mer lämnas att klara sig på egen hand. Enligt Börjesson och Palmblad (2007, s. 8) hade våra världsbilder och identiteter kunnat vara annorlunda om diskursens ramar varit det, eftersom det vi kallar egenskaper och tillhörigheter är diskursivt formerade. Det som lyfts i de dominerande diskurser som presenteras i denna studie är således ett av flera sätt att representera verkligheten. Därmed behövs en medvetenhet kring mediernas makt, samt ett kritiskt förhållningssätt till deras sätt att definiera och representera olika individer och grupper i samhället.

Något studien inte har kunnat utreda är huruvida representationer av ensamkommande barn skiljer sig mellan tidningar med olika ideologisk grund, som kanske dikterar olika politik kring migration. En sådan studie skulle kunna bidra med en djupare analys av hur olika diskurser kring ensamkommande barn konkurrerar om vilken betydelse olika tecken ska ges, och därmed hur gruppen representeras. Det skulle således kunna vara något för kommande forskning att ta itu med. Så skulle även en liknande studie, som även inkluderar intervjuer med ensamkommande barn kring hur de uppfattar medias representation av gruppen. För att vidare undersöka huruvida ”flyktingkrisen” 2015 kan ha påverkat medias framställning av ensamkommande barn eller andra personer med flyktingbakgrund, skulle det vara av intresse att analysera artiklar publicerade längre tillbaka, för att jämföra med artiklar publicerade i nutid. Slutligen skulle en komparativ studie av hur ensamkommande- och andra barn representeras i media kunna bidra med en djupare insikt i vilka likheter respektive skillnader det kan finnas i sättet de representeras, och således även hur människor kan tänka kring och bemöta dessa grupper.

35

Referenser

Becker, S. Howard (2008) Tricks of the trade – yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012) Diskursanalys. I: Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys. 3. Lund: Studentlitteratur

Boomgaarden, G. Hajo & Rens Vliegenthart (2007) Explaining the rise of anti-immigrant

parties: The role of news media content. Electoral studies, 26: 404-417.

Brune, Ylva (2004) Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om ”invandrare”,

flyktingar och rasistiskt våld. Göteborgs universitet: Institutionen för Journalistik och

masskommunikation.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2, Malmö: Liber

Bryman, Alan (2016). Social research methods. Oxford: Oxford University Press

Börjesson, Mats & Eva Palmblad (red) (2007) Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber

Dixon, L. Travis (2008) Network News and Racial Beliefs: Exploring the Connection Between

National Television News Exposure and Stereotypical Perceptions of African Americans.

Journal of communication, 58: 321–337.

Esses, M. Victoria, Stelian Medianu & Andrea S. Lawson (2013) Uncertainty, threat, and the

role of the media in promoting the dehumanization of immigrants and refugees. Journal of

Social Issues, vol. 69, nr 3: 518-536.

Foucault, Michel (1980) Prison Talk. I: Gordon, Colin (red.) Power/Knowledge - Selected

interviews & other writings 1972-197. 1. Amerikanska uppl. New York: Pantheon

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. Göteborg: Daidalos

Hall, Stuart (2013) Introduction. I: Hall, Stuart, Jessica Evans & Sean Nixon (red)

Representation. London: SAGE

Hall, Stuart (2013) The work of representation. I: Hall, Stuart, Jessica Evans & Sean Nixon (red) Representation. London: SAGE

36

Hessle, Marie (2009) Ensamkommande men inte ensamma: Tioårsuppföljning av

ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Stockholm: Elanders AB.

Kudo, Per (2016) Stort missnöje med bevakningen av flyktingkrisen. Dagens Nyheter, den 25 december 2016. Tillgänglig på internet: https://www.svd.se/stort-missnoje-med-bevakningen-av-flyktingkrisen. [Hämtat 17-02-10]

Levin, Claes (2008) Att undersöka ”det sociala” – några ingångar. I: Meeuwisse, Anna, Hans Swärd, Rosmari Eliasson-Lappalainen & Katarina Jacobsson (red) Forskningsmetodik för

socialvetare. Stockholm: Natur och Kultur.

McCombs, Maxwell (2004) Setting the agenda: the mass media and public opinion. Cambridge: Polity Press

Migrationsverket (2017) Om ensamkommande barn och ungdomar. Tillgänglig på internet:

https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar.html [Hämtat 2017-03-01]

Mral, Brigitte (2008) Retorikanalys av medietexter. I: Ekström, Mats (red.). Mediernas språk. 1. uppl. Malmö: Liber

Nilsson, Mimmi (2015) Kraftigt höjd prognos för asylsökande 2015. Expressen, den 22 oktober 2015. Tillgänglig på internet: http://www.expressen.se/nyheter/spant-lage-infor-den-nya-asylprognosen/ [Hämtat 2017-04-12]

Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité

Saeed, Amir (2007) Media, racism and islamophobia: the representation of Islam and

Muslims in the media. Sociology Compass 1/2: 443-462.

Saxton, Alison (2003) ‘I certainly don’t want people like that here’: The discursive

construction of ‘Asylum seekers’. Media international Australia incorporating Culture and

Policy, 109: 109-120.

SCB (2016) Syrier vanligast bland asylsökande under 2015. Tillgänglig på internet:

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Syrier-vanligast-bland-asylsokande-under-2015/. [Hämtat: 2017-01-30]

37

Schemer, Christian (2012) The Influence of News Media on Stereotypic Attitudes Toward

Immigrants in a Political Campaign. Journal of communication, 62: 739–757.

Stretmo, Live (2014) Governing the unaccompanied child: Media, policy and practice. Göteborgs universitet: Department of sociology and work science.

Thomassen, Magdalene (2007) Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtat 2017-03-01]

Webb, Jen (2009) Understanding representation. Los Angeles: Sage

Winther Jørgensen, Marianne & Louise Phillips (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Wreder, Malin (2007) Ovanliga analyser av vanliga material – vad diskursteorin kan göra med enkäter. I: Börjesson, Mats & Eva Palmblad (red.). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber

Artiklar i Blekinge läns tidning (BLT)

Samtliga artiklar är hämtade från Blekinge läns tidnings artikelarkiv den tredje och fjärde april 2017.

”Asylboende måste öppnas i förtid” – BLT 7/7 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/651/10//?query=%22ensamkommande%22

”Ronneby mångdubblar mottagandet av barn” – BLT 17/7 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/660/7//?query=%22ensamkommande%22

”Kommunen söker fler gode män” – BLT 31/7 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/672/13//?query=%22ensamkommande%22

”Flest ensamkommande till småkommuner” – BLT 5/8 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/676/32//?query=%22ensamkommande%22

38

”Nödrop om flyktingbarn” – BLT 19/8 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/688/32//?query=%22ensamkommande%22

”Ensamkommande barn dumpas i Göteborg” – BLT 29/8 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/697/40//?query=%22ensamkommande%22

”Villaägare vill inte ha flyktingbarn i grannhus” – BLT 4/9 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/702/15//?query=%22ensamkommande%22

”Den här bilden öppnar folks hem” – BLT 23/9 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/718/9//?query=%22ensamkommande%22

”Svårt att hitta boende för ensamkommande flyktingbarn” – BLT 30/9 2015. Hämtad från:

http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/724/24//?query=%22ensamkommande%22

”Ny enhet ska avlasta social” – BLT 1/12 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/776/11//?query=%22ensamkommande%22

”50 000 i avgift för missad id-koll” - BLT 19/12 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/792/44//?query=%22ensamkommande%22

”Bristen på socialen anmäls av kommunen” - BLT 23/12 2015. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/795/6//?query=%22ensamkommande%22

”Sölvesborgs kommuns egna asylboende dröjer” - BLT 8/1 2016. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/805/16//?query=%22ensamkommande%22

”Flyktingbarn fast i otrygga lösningar” – BLT 22/1 2016. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/817/19//?query=%22ensamkommande%22

”Över 300 barn i kö till skolan” – BLT 30/1 2016. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/824/10//?query=%22ensamkommande%22

”Tonåringar spred röda rosor på stan” – BLT 1/2 2016. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/825/40//?query=%22ensamkommande%22

”Drastisk minskning av ensamkommande” – BLT 13/2 2016. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/836/26//?query=%22ensamkommande%22

39

”100 ensamkommande barn utan handläggare” – BLT 25/2 2016. Hämtad från: http://www.e-pages.dk/blekingelanstidning/846/12//?query=%22ensamkommande%22

40

Bilaga

Läsfrågor – konstituerande av identitet

1. Vilka subjektspositioner ryms i utsagorna?

2. Vilka subjektspositioner ges utrymme att tala och vilka talas det om?

3. Vilka mästersignifikanter är identiteten ”ensamkommande barn” organiserad kring i de båda perioderna?

4. Vilka ekvivalenskedjor kan utläsas som konstituerar identiteten ”ensamkommande barn”?