Syftet och frågeställningarna i min studie riktas mot hur lärare upplever arbetet med Wittingmetodens ominlärning och hur dessa lärare upplever att elever med läs- och skrivsvårigheter påverkas av att få arbeta med metoden. I mina intervjuer framkommer en positiv bild av Wittingmetoden hos alla lärare, att metoden är lämpad för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi samt att man i metoden arbetar med rätt saker vilket även påverkar elevernas utveckling i positiv riktning. Det som framkommer i avsnittet om tidigare forskning visar att det är en-till-en-träning, individanpassad fonologisk träning, som är den effektivaste metoden att arbeta med för elever som har specifika läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi. Forskning visar också att personer som har dyslexi kan utveckla sin läs- och skrivförmåga, att problemen går att avhjälpa, med rätt stöd, liksom att elever som har specifika läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ofta utvecklar en negativ syn på sig själva, på sin tilltro till sin egen förmåga som läsare och skrivare, och även en negativ självkänsla. Det som forskningen visar kan påverka personernas tilltro till sin egen förmåga och sin självkänsla i positiv riktning är att få rätt hjälp med sina svårigheter, få känna att de kan påverka sin situation och få lyckas med att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Forskningen visar även att skolorna ska utgå från elevens förmågor och behov, stärka elevens förmågor och utforma stöd anpassat efter elevens behov.
Det som framkommit i mina intervjuer stämmer väl överens med den forskning jag läst om specifika läs- och skrivsvårigheter och vilka arbetssätt och pedagogiska insatser som är effektivast för dessa elever för att utveckla sina förmågor.
47 7.5 Fortsatt forskning
Min studie har väckt nya idéer hos mig till vidare forskning, jag skulle vilja att en omfattande studie görs med elever som arbetat med denna metod samt att en longitudinell studie görs med elever som i nuläget har specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som får påbörja Wittingmetodens ominlärning. Det sistnämnda förslaget kräver dock att studien sträcker sig över en längre period, minst tre år, eftersom det framkommit i min studie att arbetet med ominlärningen tar tid och att resultaten när det gäller läs- och skrivsvårigheterna visar sig när eleverna fått utveckla sin avkodningsförmåga.
Det vore också intressant att efter de ovannämnda förslagen på vidare forskning gå ut till ett flertal skolor i Sverige och fråga rektorerna och speciallärarna samt specialpedagogerna hur de har valt att arbeta för att hjälpa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Är deras sätt att arbeta i enlighet med vad forskningen visat ger bäst effekt på specifika läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Vilken syn har skolorna på elever i behov av särskilt stöd gällande läs- och skrivförmågorna? Hur väljer skolorna att anpassa organisationen efter de behov som finns? Min studie har varit oerhört intressant och den har väckt många nya frågeställningar som jag gärna vill se svar på i framtiden.
Referenser
Algozzine, B., McQuiston, K., O'Shea, D., & McCollin, M. (2008). Improving Phonological Awareness and Decoding Skills of High School Students from Diverse Backgrounds.
Preventing School Failure, 52:2, 67-70.
Alt, M. (2011). Phonological working memory impairments in children with specific
language impairment: Where does the problem lie? Journal of Communication Disorders, 44, 173–185.
Bjaalid, I. K., Høien , T. & Lundberg, I. (1997). Dual-route and connectionist models: a step towards a combined model. Scandinavian Journal of Psychology, 38:1, 73-82.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3:2, 77-101.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Burden, R. (2008). Is dyslexia necessarily associated with negative feelings of self-worth? A review and implications for future research. Dyslexia, 14, 188-196.
Bäckman, B. L., Frylmark, A. & Olofsdotter-Lemne, A. (2004). Språkinlärning för elever med läs- och skrivsvårigheter. I R. Ferm & P. Malmberg (Red.). Språkboken, (s. 161-171). Stockholm: Liber distribution.
Cain, K. (2010). Reading Development and Difficulties. Oxford: BPS Blackwell.
Catts, H., Adlof, S., Hogan, T. & Weismer, S.E. (2005). Are specific language impairment and dyslexia distinct disorders? Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 48, 1378–1396.
Chrystal, J.A. & Ekvall, U. (2009). Starka sidor hos en ”svag” nybörjarskribent. I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s.233-252). Lund: Studentlitteratur AB.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.),
Handbok i kvalitativ analys (s.122-135). Stockholm: Liber.
Duff, F. J., & Clarke, P. J. (2011). Practitioner Review: Reading Disorders--What Are the Effective Interventions and How Should They Be Implemented and Evaluated? Journal of
Child Psychology and Psychiatry, 52:1, 3-12.
Elbro, C. & Klint Petersen, D. (2004). Long-term effects of phoneme awareness and letter sound training: an intervention study with children at risk for dyslexia. Journal of Educational
Psychology, 96:4, 660–670.
Fischbein, S. (2009). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser. I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s.41-64). Lund: Studentlitteratur AB.
Fraser, J., Goswami, U. & Conti-Ramsden, G. (2010). Dyslexia and specific language impairment: the role of phonology and auditory processing. Scientific Studies of Reading, 14:1, 8-29.
Frykholm, C.U. (2007). Pedagogiska konsekvenser. I A. Ewald & B. Garme (red), Att läsa
och skriva – forskning och beprövad erfarenhet (s. 101-120). Stockholm: Liber distribution.
Glazzard, J. (2010). The impact of dyslexia on pupils’ self-esteem. British Journal of
Learning Support, 25:2, 63-69.
Gordon, A.O. (2012). Practitioners’ perceptions of dyslexia and approaches towards teaching learners with dyslexia in adult literacy classes. International Journal of Lifelong Education, 31:5, 623-641.
Gustafsson, L. H. (2002). Kvalitet inom elevhälsan - vad är det och hur kan den mätas? I Skolverket, Att arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. (s. 21-51). Stockholm: Liber distribution.
Hagtvet (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn
Hammarberg, L. (1998). Elever i behov av särskilt stöd. En temabild utgiven av Skolverket. Stockholm: Liber distribution.
Heimann, M. & Gustafson, S. (2009). Lärande, läsning och multimodalitet. I A. Bjar, L. & Frylmark, A. (red.), Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s.193-212). Lund: Studentlitteratur AB.
Holmsten, S. (2002). Ett psykosocialt perspektiv på barn i behov av särskilt stöd. I Skolverket, Att arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. (s. 52-84). Stockholm: Liber distribution.
Humphrey, N. (2003). Facilitating a positive sense of self in pupils with dyslexia: the role of teachers and peers. Support for Learning, 18:03, 130-136.
Humphrey, N. & Mullins, P. M. (2002). Self-concept and self-esteem in developmental dyslexia. Journal of Research in Special Educational Needs, 2:2, 1-13.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Ingestad, G. (2009). Lärande - en fråga om delaktighet. I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn
läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s.87-104). Lund: Studentlitteratur AB.
Kong, S.Y. (2012). The emotional impact of being recently diagnosed with dyslexia from the perspective of chiropractic students. Journal of Further and Higher Education, 36:1, 127-146.
Liberg, C. (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I A. Ewald & B. Garme (red), Att läsa
och skriva – forskning och beprövad erfarenhet (s. 25-44). Stockholm: Liber distribution.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling: kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur.
Melin, L. (2009). Läsutveckling i skolår ett. I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn läser och
skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s.213-232). Lund: Studentlitteratur AB.
Myrberg, M. (2007). Läs- och skrivsvårigheter. I A. Ewald & B. Garme (red), Att läsa och
skriva – forskning och beprövad erfarenhet (s. 73-99). Stockholm: Liber distribution.
Ors, M. (2009). Barnneurologens perspektiv på läsning och skrivning. I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s.105-126). Lund: Studentlitteratur AB.
Passe, N.A. (2006). How dyslexic teenagers cope: An investigation of self-esteem, coping and depression. Dyslexia, 12, 256–275.
Ramus, F., Marshall, C., Rosen, S., & Van der Lely, H. (2013). Deficits in specific language impairment and developmental dyslexia: towards a multidimensional model. Brain Specific
Language Impairment and Dyslexia, 136, 630–645.
Runström Nilsson, P. (2011). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers
behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerup.
Shaywitz, S. (2005). Overcoming dyslexia: a new and complete science-based program for
reading problems at any level. NewYork: Vintage books.
Strömqvist, S. (2010). Barns tidiga språkutveckling. I L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn
utvecklar sitt språk.(s.57-76). Lund: Studentlitteratur AB.
Swärd, A-K. (2008). Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering:
Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer (Doktorsavhandling). Stockholm:
Stockholms universitet.
Swärd, A-K. (2012). Re-learning in reading and writing – is it possible? Procedia - Social and
Sämfors, H. (2009). Kompensation och strukturerat datorarbete I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s.253-270). Lund: Studentlitteratur AB.
Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedts.
Taube, K. (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s.65-85). Lund:
Studentlitteratur AB.
Taube, K. (1988). Reading acquisition and self-concept. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeås universitet.
Thinsz Fjellström, C. & Lindvert, J. (2011). Skolverketslägesbedömning 2011. Del 2 –
Bedömningar och slutsatser. Stockholm: Fritzes.
af Trampe, P. & Andersson, B. (2005). Vetenskap, beprövaderfarenhet och humbug. Dyslexi -
Aktuellt om Läs- och Skrivsvårigheter, 4. Nerladdat från http:// www. dyslexiforeningen. se/
egnafiler/peter och_bodil_atgarder.pdf, 2014-01-15, 11.15.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. . I A. Fejes. & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s.216-235). Stockholm: Liber.
Trost, J. (2007). Enkätboken. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Witting, M. (2009). Wittingmetodens terminologi, metodsammanfattning, ordförklaringar och
litteraturpresentation. Vallentuna: Verti AB.
Witting, M. (2010b). Wittingmetoden en metod för läs- och skrivinlärning. Vallentuna: Verti AB.
Witting, M. (2011). Ominlärning – ett sätt att övervinna läs- och skrivsvårigheter. Vallentuna: Verti AB.
Wright, M. & Mullan, F. (2006). Dyslexia and the phono-graphix reading programme.
(Bilaga 1) Hej!
Mitt namn är Ann-Christin Svärd och jag arbetar som lärare i svenska, engelska samt
speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling på Brinellgymnasiet i Nässjö. Just nu går jag mitt sista år på speciallärarutbildningen i Linköping (som jag läser på distans) och planerar mitt examensarbete.
Jag brinner starkt för att hjälpa elever som har specifika läs- och skrivsvårigheter och jag har på olika sätt kommit i kontakt med Wittingmetoden under det senaste året. Min tanke är att mitt examensarbete ska beröra hur lärare och elever upplever att det är att arbeta med denna metod. Jag vill belysa upplevelser när det gäller läs- och skrivförmågor men även de
emotionella upplevelserna. (självförtroende, tilltro till sin egen förmåga etc).
Det skulle vara oerhört värdefullt om jag fick möjligheten att intervjua dig vid ett tillfälle under vårterminens början för att höra hur du upplever att det är att arbeta med denna metod. Skulle du vilja delta i en intervju med mig?
Med vänlig hälsning
Ann-Christin Svärd
Lärare i svenska och engelska
Speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling 0739063301
(Bilaga 2) Hej!
Nu har vårterminen börjat och jag har inlett mitt examensarbete om Wittingmetoden. Jag är mycket glad att du tackade ja till min förfrågan om jag kunde intervjua dig gällande
Wittingmetoden och hur den påverkar eleverna.
Jag tänkte planera in en dag och en tid som passar oss båda att genomföra intervjun. Jag räknar med att den kommer ta ca 20 minuter och min önskan är att jag får göra den via telefon. Jag arbetar 100% som speciallärare i Nässjö så det är svårt att åka ifrån på vardagarna.
Har du någon möjlighet att låta mig genomföra denna intervju en dag under vecka 7? (Jag har lov då och är därmed tillgänglig under hela dagarna och kan vara flexibel med tider och anpassa mig efter vad som passar dig).
Ser fram emot svar, jag kommer även skriva de centrala teman jag kommer beröra i min intervju så att du i lugn och ro kan förbereda dig innan intervjun.
Tillägg till föregående mail som jag skickade vid svar från lärarna:
Det ska bli spännande att ta del av det du har att berätta! Jag kommer använda min telefon för att spela in intervjun, och det är endast för att jag ska kunna transkribera intervjun sedan. Jag kommer självklart avidentifiera dig i mitt examensarbete och självklart har du när som helst före, under eller efter intervjun rätt att tacka nej till att medverka. Stort tack ännu en gång för att du ville medverka!
Ann-Christin Svärd
Lärare i svenska och engelska
Speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling 0739063301
Intervjuguide:
(Bilaga 3)1)Hur kom du i kontakt med wittingmetoden?
- Har du arbetat med andra metoder tidigare? Skillnader? - Hur länge har du arbetat med wittingmetoden?
2) Hur upplevde du att det var att arbeta med den metoden?