Syftet med denna studie var att producera material som följer Läroplanen (GRGL 2015) och omvänt lärande pedagogik, och berätta vad denna pedagogik betyder och kräver att fungera i verkligheten. Först presenterades det i denna avhandling hur undervisning bör förverkligas i finska gymnasier enligt Grunderna för gymnasiets läroplan 2015. Sedan förklarades det vad omvänt klassrum och omvänt lärande betyder, och hur de påverkar både inlärning och undervisning. Också diskuterades de nya roller som inläraren och läraren borde ta till sig för att förverkliga denna pedagogik. Ytterligare presenterades de fördelar som forskning har visat att pedagogiken ger, samt kritik som har framförts mot pedagogiken. Två empiriska studier om implementering av omvänt lärande i praktiken introducerades (Brunzell och Renström 2018, Lee och Wallace 2018). Tre studier om tidigare forskning om pedagogiken presenterades (Toivola & Silfverberg 2016, Cunningham 2016, Amiryousefi 2017) och det märktes att det är litet inom språkundervisning, kanske eftersom pedagogikens rötter är i naturvetenskapliga ämnen och det tar mycket resurser av lärarna att ordna en empirisk studie i en stor skala. De digitala verktyg som användes att förverkliga läromaterialet till gymnasiekursen som heter Repetitionskurs i svenska introducerades och själva materialet presenterades med skärmbilder och länkar till digitala materialet.
Materialet som har producerats för denna avhandling har inte ännu använts i undervisning, men det kan fungera som basis till svensklärare som vill börja utnyttja omvänt lärande i sin undervisning. Materialet är bara en del av hela kursen och det finns många möjligheter att utveckla det vidare. Jag själv kommer säkert att använda materialet i mitt jobb som språklärare i gymnasium, och kommer att bearbeta det framåt. Det är svårt att visa vissa delar av kursmaterialet och hur det fungerar utan verkliga deltagare i kursen i Peda.net. I verkligheten har alla kursdeltagare ett ”eget rum” som heter Oma tila (Peda.net 2019c) och det behövs för att dela deltagare i par eller smågrupper i Peda.net. Därför är det svårt att visa hur par- och grupparbete skulle fungera med materialet i verkligheten, fast det är en viktig del av omvända pedagogiken.
Som nämnt ovan är det essentiellt att kasta bort gamla roller som lärare och inlärare för att nå omvänt lärande. Det viktigaste för läraren är att omvända sitt eget tänkande om vad det betyder att undervisa och lära sig. Inte längre står läraren framför klassrummet och försöker föra information till inlärare, utan fungerar som handledare som ger råd och återkoppling och hjälper inlärare att lära sig språket. Inläraren är den som är i centrum av inlärningsprocessen och hens behov är viktigaste. Läraren har en viktig roll i att skapa en inlärarcentrad atmosfär i klassrummet. I inlärarcentrade inlärningsområdet uppskattas det avancemang, arbetsamhet, inlärning och utveckling, och läraren fokuserar på inlärningsprocessen, inte på slutresultat (Toivola m.fl. 2017: 108). Läraren måste vara beredd att släppa kontrollen och låta inlärarna ta ansvar för sitt eget lärande. Läraren ger verktyg och sin kunskap till inlärarna, men de är själva dem som måste vara beredda att göra arbetet som krävs att lära sig.
Studerandens roll har också ändrats. Studeranden får själv bestämma takten i vilken hen vill studera och planera sin tidtabell enligt sitt eget mål. Hen har ansvar för sitt lärande och följer sin egen utbildningsbana. Men studeranden behöver hjälp att nå sitt eget mål och det betyder att hen får handledning av läraren. Inlärare trivs i klassrummet, känner sig samhörighet och mår väl (Toivola m.fl. 2017:108). Det är också viktigt att hen förstår hur den omvända pedagogiken fungerar och vad dess syfte är.
Omvänt lärande är en mångsidig ideologi att undervisa, lära sig och reflektera information.
Som sagt ovan, är forskning inom språkundervisning knapp och därför krävs det mera studier om området. I fortsättningen krävs det empiriska studier hur pedagogiken har påverkat språkinlärarnas kunskaper och om pedagogiken kräver mer arbete av lärarna. Enligt mina egna erfarenheter krävs det också mer utbildning till språklärare om hur digitala verktyg fungerar och hur man kan utnyttja dem i undervisning, för att producera material till kurser som följer den omvända lärande pedagogikens principer.
LITTERATUR
Amiryousefi, M. (2017). The incorporation of flipped learning into conventional classes to enhance EFL learners’ L2 speaking, L2 listening, and engagement. Innovation in Lan-guage Learning and Teaching. DOI: 10.1080/17501229.2017.1394307 (Hämtad:
14.2.2019)
Basal, A. (2015). The implementation of a flipped classroom in foreign language teaching.
Turkish Online Journal of Distance Education, 16 (4), 28–37.
Barker, D. (2013). Flipped Classroom : det omvända arbetssättet. Stockholm: Natur och kultur
Bergmann, J. & Sams, A. (2012). Flip your classroom : Reach every student in every class every day. Eugene, Or.: International Society for Technology in Education.
Bishop, J.L. and Verleger, M.A., 2013. The flipped classroom: A survey of the research.
ASEE national conference proceedings, Atlanta, GA Vol. 30, No. 9, pp. 1-1.
Brown, A.F. (2012) A phenomenological study of undergraduate instructors using the invert-ed or flippinvert-ed classroom model. Doktorsavhandling. Pepperdine University. Tillgänglig:
https://search.proquest.com/openview/f8e8165f517566525358f49bbc0198ca/1?pq-origsite=gscholar&cbl=18750&diss=y (Hämtad: 25.3.2019)
Brunzell, L. & Renström, R. (2018). Utformning av aktiva pedagogiska möten i en kurs med flippat lärande. I Johansson M. & Johansson L. E. (red.) Studentaktiva lärande- och examinationsformer : Bidrag från universitetspedagogisk konferens 2017. Karlstads universitet, 21–34.
Bruun, S. (2016). Flippad undervisning. Tillgänglig: http://lrbloggar.se/sarabruun/flippad-undervisning/ (Hämtad: 30.1.2019)
Cunningham, U. (2016). Language pedagogy and non-transience in the flipped classroom.
Journal of Open, Flexible, and Distance Learning, 20 (1), 44–58.
Evseeva, A. & Solozhenko, A. (2015). Use of flipped classroom technology in language learning. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 206, 205–209.
GRGL 2015 = Grunderna för gymnasiets läroplan 2015. Grunderna för läroplanen för gymnasieutbildning för ungdomar. (2015). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Gunnebro, P. (2016). Vad är ett flippat klassrum? / what is a flipped classroom? Presentation i youtube. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=K0vgaNnQJno (Hämtad:
30.1.2019)
Hamdan, N., McKnight, P., McKnight, K. & Arfstrom, K. M. (2013). The flipped learning model: A white paper based on the literature review titled A review of flipped learning.
Flipped Learning Network.
Johnston, A. N., Massa, H. & Burne, T. H. (2013). Digital lecture recording: A cautionary tale. Nurse Education in Practise, 13 (1), 40–47.
Kontinen, M. (2018). Prestudy in the EFL classroom and its relation to learners’ attitudes towards learning English: An intervention study. Pro gradu –avhandling. Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten. Tillgänglig:
https://helda.helsinki.fi/handle/10138/277507 (Hämtad 31.1.2019)
Lancaster, S. J. (2013). The flipped lecture. New Directions in the Teaching of Physical Sci-ences, (9), 28–32.
Lee, G. & Wallace, A. (2018). Flipped learning in the English as a foreign language class-room: Outcomes and perceptions. TESOL Quarterly: A Journal for Teachers of English to Speakers of Other Languages and of Standard English as a Second Dialect, 52 (1), 62-84.
Liu, C., Sands-Meyer, S. & Audran, J. (2018). The effectiveness of the student response sys-tem (SRS) in English grammar learning in a flipped English as a foreign language (EFL) class. Interactive Learning Environments, DOI:10.1080/10494820.2018.1528283 (Hämtad: 14.2.2019)
Nyström, K. (2014). Flippat klassrum- introduktion.
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=DFx4R7kheVo (Hämtad: 30.1.2019) O'Flaherty, J. & Phillips, C. (2015). The use of flipped classrooms in higher education: A
scoping review. The Internet and Higher Education, 25, 85-95.
Peda.net (2019a) Info. Tillgänglig: https://peda.net/info (Hämtad: 19.4.2019) Peda.net (2019b). Ohjeet. Tillgänglig: https://peda.net/ohjeet (Hämtad: 19.4.2019)
Peda.net (2019c). Oma tila. Tillgänglig: https://peda.net/ohjeet/omatila (Hämtad: 19.4.2019) Peura, P. (2018). Minkä tahansa opetuksen tulevaisuus - haavena tasa-arvoisempi ja
kaiken-tasoiset oppijat huomioon ottavampi opetuksen kulttuuri. voisiko tämä olla askel oike-aan suuntoike-aan? Tillgänglig: http://maot.fi/ (Hämtad: 31.1.2019)
Powtoon Ltd (2019). Powtooon, make it awesome. Tillgänglig:
https://www.powtoon.com/index/ Hämtad: 19.4.2019
Prezi Inc. (2019). Prezi. Tillgänglig: https://prezi.com / (Hämtad: 19.4.2019) Quizlet Inc. (2019) Quizlet. Tillgänglig: https://quizlet.com/ (Hämtad: 19.4.2019)
Salovaara, H. (2004). Oppimisen teoriasta tukea tieto- ja viestintätekniikan pedagogiseen käyttöön. Suomen virtuaaliyliopisto. Tillgänglig:
http://tievie.oulu.fi/verkkopedagogiikka/luku_1/johdanto.htm (Hämtad: 29.3.2019) Toivola, M. (2019). FLIPPED LEARNING in Finland.
Tillgäng-lig: http://www.flippedlearning.fi/ (Hämtad: 31.1.2019)
Toivola, M., Peura, P. & Humaloja, M. (2017). Flipped learning : Käänteinen oppiminen.
Helsinki: Edita.
Toivola, M. & Silfverberg, H. (2014). Flipped learning–approach in mathematics teaching–a theoretical point of view. Matematiikan Ja Luonnontieteiden Opetuksen Tutkimusseuran Tutkimuspäivät. Oulu.
Toivola, M. & Silfverberg, H. (2016). The espoused theory of action of an expert mathematics teacher using flipped learning. 13th International Congress on Mathematical Education Hamburg 2016. Hamburg:
UEF Ameba-tiimi. (2019a). Flipped learning -hanke.
Tillgäng-lig: http://www.uef.fi/fi/web/ameba/flippedlearning (Hämtad: 31.1.2019) UEF Ameba-tiimi. (2019b). Tervetuloa flippauksen pariin.
Tillgäng-lig: https://www.uef.fi/web/flippaus (Hämtad: 14.2.2019)
Youtube (2019). Youtube. Tillgänglig: https://www.youtube.com/ (Hämtad: 21.4.2019)