Den aktuella studien visar att cancer och kirurgi i bäckenbottenområdet kan ha en negativ påverkan på sexualiteten, och att individuella faktorer har en avgörande roll för hur individen hanterar förändringarna. Omfattande kirurgi som förändrar slidans läge genom borttagande av ändtarm och stomiuppläggning har en fysisk påverkan i form av smärta och obehag. Den komplementära strål- och
cellgiftsbehandlingen bidrog till ökad trötthet samt att slemhinnor i kroppen påverkats, särskilt i slidan med torrhet. Det kirurgiska ingreppet var det som påverkade kvinnorna som mest, dels kroppsförändring med rektumamputation samt stomi och dels efterkomplikationer som urininkontinens,
muskulaturpåverkan i bäckenbotten och i vissa fall smärta. De respondenter som har haft vaginalt samlag upplevde inte att slidans läge var något som hindrade, men kunde uppleva att njutningen vid sex var annorlunda. Det kan tolkas som en ökad vaksamhet över kroppsliga förändringar och svårighet att slappna av samt njuta vid sex. Lubrikationen och det sexuella gensvaret upplevdes inte negativt påverkat. Tre av respondenterna har inte vågat närma sig sexualiteten och det vaginala samlaget kändes långt bort. Detta till följd av osäkerhet kring
läkningsprocess och att det hade känts konstigt att föra in vaginalstavar i slidan. Respondenterna vittnar om en rädsla för att det ska göra ont vid sex eller att något ska ta skada i slidan och därmed hade ett undvikande beteende till partner och sex i stort. Dessa kvinnor hade även fått minst information om hur sexualiteten kan påverkas av kirurgi i bäckenbottenområdet och upplevde sig ”lämnade” att hantera utmaningar själva. Vidare visade även dessa kvinnor mer framträdande negativa tankar med grund i rädsla och ångest.
Fynden i den aktuella studien belyser hur cancerbehandling påverkar stora delar av en individs liv, både fysiskt, psykiskt och socialt. Vidare visar studien fördelar med att i den sexuella rehabiliteringen belysa tankeprocesser och tidigare erfarenheter som påverkar hur en individ hanterar motgångar. Att det finns ett samband mellan att en individs förståelse för ett problem och vad det grundar sig i och hur det sexuella problemet hanteras. Därtill att självkritiska och dömande tankar har en stark hämmande effekt för den sexuella upplevelsen. Genom den valda teorin sågs ett samband mellan negativa tankeprocesser samt upplevda sexuella problem, likaså hur icke värderande tankar har en positiv inverkan. I materialet framgick även att sexuella problem inte uppstår i ett
vakuum, utan kvinnans tidigare erfarenheter och cancerbehandling i kombination påverkar hur den förändrade situationen hanteras samt vilka beteenden som följer. Framträdande resonemang hos informanterna visar på att den sexuella funktionen, det vill säga om slidan är intakt, används som ett riktmärke för hela kvinnans sexualitet. Om den sexuella situationen upplevdes som annorlunda, och i vissa fall inte ”fungerar”, tolkades det av kvinnorna som en effekt av det kirurgiska
ingreppet. Respondenternas tankeprocesser eller känslor som de för med i den sexuella upplevelsen var inget som de reflekterade över. Emellertid visar
resultatet i den aktuella studien att kvinnornas tankeprocesser har en mycket stor inverkan och påverkar det sexuella gensvaret samt om upplevelsen kommer att uppfattas som positiv eller negativt. De kvinnor som hade framträdande
tolkning av kontexten och drog igång stressystemet för att undvika obehag, vilket i sin tur aktiverade det hämmande systemet (SE) och den sexuella upplevelsen blev mindre lustfylld. En förklaring kan vara att kvinnorna till följd av kroppsliga förändringar kände en högre osäkerhet och vid sex hade mer fokus på sig själv genom ”spectatoring”, det vill säga ett utifrånperspektiv. Det har visat sig hämma den sexuella upplevelsen då hjärnan upptas av distraherande tankar om utseende och prestation snarare än fokus på upplevelse/ sensation. Kognitiv distraktion kan alltså vara en vidmakthållande faktor för sexuella problem och det visar på styrkan i att analysera individuella tankeprocesser.
Genomgående hos flera av informanterna fanns en rädsla för att bli dömd, av partner och i allmänhet. Att få cancer i ändtarmen tolkades som stigmatiserande av en del respondenter. Förlusten av en funktion som tidigare har kunnat styras mer diskret, var hämmade och hindrade kvinnorna att leva som de önskar. För vissa utvecklades ett kontrollbehov för att undvika eventuella ”faror”, exempelvis såg alla kvinnor till att det fanns en toalett i närheten om de skulle på en aktivitet, och flera kvinnor förberedde på olika sätt inför sexuella situationer för att undvika läckage eller att vissa delar av kroppen syns. De tankemönster som
respondenterna bar med sig in i sexuella situationer kunde tala om en del om njutningen eller de upplevda problemen. Då vissa kvinnor kände att de behövde dölja effekterna av cancerkirurgi blev skamkänslor mer framträdande, och blev således hämmade eller undvek intima situationer. Flera respondenter pratade om ändtarmscancer som en typ av ”fulcancer”, och kvinnorna undvek att prata om sin situation både med närstående, vänner och vårdpersonal. Mag- och tarmproblem och avföring är högst personliga angelägenheter i dagens samhälle, vilket kan tänkas vara en bidragande faktor. Dock fanns en enighet bland informanterna att samtalsämnen kring sex var lättare om vårdpersonal initierade samtalet. Det visar på hur rådande normer i samhället kan påverka bilden av normalitet och bidrar till känslan av att vara avvikande. Om samtalsämnet inte lyfts skulle det kunna bekräfta normen att mag- och tarmproblem är privata angelägenheter.
Framträdande tankar om att vara ”avvikande” ökade negativa grundantaganden om den egna personen och kunde vara en hämmande faktor i den sexuella
rehabiliteringen. Det kan även vara en förklaring till att sex upplevdes som mindre lustfyllt efter cancerbehandling, även om den sexuella funktionen var intakt. Kognitiva schema som grundar sig i uppfattningen om att vara otillräcklig eller avvikande ökar därmed risken för sexuella dysfunktioner. Styrkan i att belysa tankeprocesser är att de kan ifrågasättas och alternativa tankar formuleras. De kvinnor som hittade en tillfredsställande sexualitet har hittat fungerande strategier för att hantera utmaningar och hitta alternativa vägar. Respondenternas utsagor belyser den konstanta interaktion som sker mellan hjärna och kropp, som i sin tur sätts i ett sammanhang. För att möta olika cancerbehandlingars inverkan
sexualiteten behöver hela individen omfattas. Resultatet visar på att det efter cancerbehandling kan behövas professionellt stöd för att möta de förändringar och utmaningar som tillkommit.
Att drabbas av cancer och genomgå omfattande behandlingar har visat sig påverka sexualiteten och individens välbefinnande i stort. Sexuell hälsa innebär inte bara frånvaro av sjukdom eller funktion, utan livskvalité och känslan av
meningsfullhet. Tidigare studier har belyst vikten av att sexualiteten inkluderas inom hälso- och sjukvården, och den aktuella studien kan visa på hur individuella faktorer kan vara betydelsefulla. Det finns ett värde i att utforska andra grupper, så som sexualitet hos äldre, patienter inom palliativ vård eller som identifierar sig
som HBTQ. Framför allt finns ett värde att studera hur olika sexologiska behandlingsmetoder skulle kunna implementeras inom cancerrehabiliteringen samt vilka resultat det ger. På så vis skulle kunskapsnivån inom hälso- och sjukvården öka samt bidra till att fler patienter får hjälp.
Referenser
Afyianti, Y. & Malinti, A. (2013). Physical Sexual and Intimate Relationship Concerns among Indonesian Cervical Cancer Survivors: A Phenomenological Study. Nursing and Health Sciences (15), 151-156. Doi:10.1111/nhs.12006 Alvesson, M. (2011): Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Sid 85- 118. Malmö: Liber.
Ancel, G. (2012). Information Needs of Cancer Patients: A Comparison of Nurses’ and Patients’ Perceptions. Journal of Cancer Education: The Official
Journal of the American Association for Cancer Education, 27(4), ss. 631-640.
Andersen, B. L., & Cyranowski, J. M. (1994). Women's Sexual Self- schema. Journal of Personality and Social Psychology, 67(6), 1079-1100. Andersen, L. B. (1999). Surviving Cancer: The Importance of Sexual Self- Concept. Medical and Pediatric Oncology, 33, ss.15-23
Barlow, D. H. (1986). Causes of Sexual Dysfunction: The Role of Anxiety and Cognitive Interference. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 54, ss. 140-157.
Basson, R. (2000). The Female Sexual Response: A Different Model. Journal of
Sex & Marital Therapy, 26(1), ss. 51-65.
Basson, R. (2010). Complaints of Low Sexual Desire: how Therapeutic
Assessment Guides Further Interventions. I Leiblum, S. (Red.), Treating Sexual
Desire Disorders, New York: Guilford Press.
Bergmark, K. & Dunberger, G. (2013). Rehabilitering av fysiska symtom efter cancer i bäckenområdet. I Hellbom, M. & Thomé, B. (red.), Rehabilitering vid
cancersjukdom: Att möta framtiden (1:a uppl. s. 99). Stockholm: Natur och
Kultur.
Brattberg, G. (2008) Att hantera det ohanterbara, Om coping. Stockholm: Värkstaden.
Bergmark, K., Åvall, Lundqvist, E., & Steineck, G. (2000). Gynekologisk cancer påverkar ofta sexualiteten. Läkartidningen, 97, ss. 5347-5355
Bober, S. L., Carter, J. & Falk, S. (2013). Addressing Female Sexual Function after Cancer by Internists and Primary Care Providers. Journal of Sexual
Medicine, 10, ss. 112-119.
Brotto, A. L. (2018). Better Sex Through Mindfulness: How Women can Cultivate
Desire. Greystone Books Ltd. Canada.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Brotto, L. A., Basson, R. (2014). Group Mindfulness-based Therapy Significantly Improves Sexual Desire in Women. Behavior Research and Therapy, 57, s. 43-54.
Brotto, L. A., Heiman, J., Goff, B., et al. (2008). A Psychoeducational Intervention for Sexual Dysfunction in Women with Gynecological Cancer.
Archives of Sexual Behavior, 37, ss. 317-329.
Brotto, L. A., Petkau, J., Labrie, F. & Basson, R. (2011). Predictors of Sexual Desire Disorders. Journal of Sexual Medicine, 8, 742-53
Carter, J., Goldfrank, D. & Schover, L. R. (2011). Simple Strategies for Vaginal Health Promotion in Cancer Survivors. Journal of Sexual Medicine, 8, ss. 549-59. Cyranowski, M. J. & Andersen, L. B. (1998). Schemas, Sexuality, and Romantic Attachment. Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 75, No 5, ss. 1364-1379
Cranston-Cuebas, M. A. & Barlow, D. H. (1990). Cognitive and Affective Contributions to Sexual Functioning. I Bancroft, J. (red). Annual review of sex
research, Philadelphia: Society for the scientific study of sex, ss. 119-161.
Cyranowski, M. J., AArestad, L. S. & Andersen, L. B. (1999). The Role of Sexual Self-schema in a Diathesis-stress Model of Sexual Dysfunction. Applied and
Preventive Psychology, 8(3): ss. 217-228.
Davis, S. R. (2013). Androgen Use for Low Sexual Desire in Midlife Women.
Menopause, 20(7), ss. 795-7
Derby, S. D., Peleg-Sagy, T. & Doron, G. (2015): Schema Therapy in Sex Therapy: A Theoretical Conceptualization. Journal of Sex & Marital Therapy. Ekdahl, J. (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling
enligt KBT. Lund, Studentlitteratur.
Ekdahl, J. (2019). Boken om sex. Stockholm, Natur och kultur.
Elmerstig, E. (2012a). Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. I Plantin, L. & Månsson, S-A. (red.) Sexualitetsstudier (1:a uppl., s. 46-62). Malmö: Liber. Elmerstig, E. (2012b). Sexuella problem och sexuella dysfunktioner. I Plantin, L. & Månsson, S-A. (red.), Sexualitetsstudier (1:a uppl., s. 235-253). Liber: Malmö. Elmerstig, E., Wijma, B., Sandell, K. & Berterö, C. (2012). “Sexual Pleasure on Equal Terms”: Young Women’s Ideal Sexual Situations. J Psychosom Obstet
Gynaecol, 33(3), ss. 129-134. doi:10. 3109/0167482X.2012.706342
Fallbjörk, U., Salander, P. & Rasmussen, B.H. (2012). From “No big deal” to “Losing Oneself”. Cancer Nursing, 35 (5), nr 41-48.
Fugl-Meyer, K. & Sandström, E. (2012). Samtalsbehandling vid sexuell dysfunktion. I Lundberg, P.O. & Löfgren-Mårtensson, L. (red.), Sexologi (3:e uppl., s. 379-384). Liber: Stockholm.
Gilbert, E., Ussher, J. M & Perz, J. (2011). Sexuality after Gynecological Cancer: A Review of the Material, Intrapsychic, and Discursive Aspects of Treatment on Women’s Sexual Wellbeing. Maturitas, 70, ss. 42-57
Gilbert, E., Ussher, J. M. & Perez, J. (2012). Renegotiating Sexuality and
Intimacy in the Context of Cancer: The Experiences of Careers. Archive of Sexual
Behavior,39, ss. 998-1009
Graneheim Hällgren, U. & Lundman B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund, Studentlitteratur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative Content Analysis in Nursing Research: Concepts, Procedures and Measures to Achieve
Trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), ss. 105-112.
Graneheim, U. H., Lindgren, B.M & Lundman, B. (2017). Methodological
Challenges in Qualitative Content Analysis: A Discussion Paper. Nurse Education
Today, 56, ss. 29-34.
Graugaard, C., Møhl, B. & Hertoft, P. (red.). (2006). Krop, sygdom og seksualitet (1:a uppl.). København: Reitzel.
Harris, R. (2011) ACT helt enkelt. En introduktion till Acceptance and
Commitment Therapy. Stockholm: Natur och Kultur.
Hawighorst-Knapstein, S., Fusshoeller, C., Franz, C., Trautmann, K., Schmidt, M., Pilch, H. et al. (2004). The Impact of Treatment for Genital Cancer on Quality of Life and Body Image - Results of a Prospective Longitudinal 10- year study.
Gynecologic Oncology, 94(2), ss. 398-403.
Hellström, L. (2012). Gynekologiska tillstånd och sexuell funktion. I Lundberg, P.O. & Löfgren-Mårtensson, L. (red.), Sexologi (3:e uppl., s. 328-342). Liber: Stockholm.
Holsti, O. (1968). Content analyis. I G. Lindzey & E. Aronson (red.), The
handbook of social psychology (s. 596). Reading, MA: Addison-Wesley.
Johnsdotter, S. (2012). Sexualitet och kultur. I Plantin, L. & Månsson, S-A (red.),
Sexualitetsstudier (1:a uppl., s. 63-81). Malmö: Liber.
Hordern, A. & Street, A. (2007). Communicating about patient sexuality and intimacy after cancer: Mismatched expectations and unmet needs. The Medical
Journal of Australia, 186, ss. 224-227.
Houldin, A. D. (2007). A Qualitative Study of Caregivers Experiences with Newly Diagnosed Advanced Colorectal Cancer. Oncology Nursing Forum, 34, ss. 332-30
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002. pdf – Forskningsetiska principer
Hughes, M. (2008). Alterations of Sexual Function in Women with Cancer.
Seminars in Oncology Nursing, 24(2), ss. 91-101.
Janssen, E. & Bancroft, J. (2007). The Dual Control Model: The Role of Sexual Inhibition & Excitation in sexual arousal and behavior. The Psychophysiology of
Sex. Bloomington, IN: Indiana University press.
Juraskova, I., Butow, P., Robertson, L., Sharpe, L., McLeod, C & Hacker, N. (2003). Post-treatment Sexual Adjustment following Cervical and Endometrial Cancer: A Qualitative Insight. Psycho-Oncology 12(3), 267-279. Doi:
10.1002/pon.639
Katz A (2007). Breaking the Silence on Cancer and Sexuality: A handbook for health care providers. Pittsburg: Oncology Nursing Society; s. 33-48.
Kåver, A. (2016) KBT i utveckling: En grundbok i kognitiv beteendeterapi. 2:a upplagan. Stockholm: Natur och Kultur.
Konanz, J., Herrle, F., Weiss, C., et al. (2013). Quality of Life of Patients after Low Anterior, Intersphincteric, and Abdominoperineal Resection for Rectal Cancer – A Matched-pair Analysis. International Journal Colorectal Disease, 28, ss. 679-88.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Laan, E. & Janssen, E. (2007). How do Men and Women Feel? Determinants of Subjective Experience of Sexual Arousal. The Psychophysiology of Sex, ss. 278- 290.
Lundberg, E. (2016). Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont. Visto Förlag AB.
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur, Lund.
McCaughan, E., Prue, G., Parahoo, K., McIlfatrick, S. & McKenna, K. (2011). Exploring and Comparing the Experience and Coping Behavior of Men and Women with Colorectal Cancer at Diagnosis and During Surgery. Journal of
Advanced Nursing, 67(7), ss. 1591-1600.
Mitchell, A. J., Chan, M., Bhatti, H., et al. (2011). Prevalence of Depression, Anxiety and Adjustment Disorder in Oncological, Hematological and Palliative- care Settings: A Meta-analysis of 94 Interview-based Studies. The Lancet
Oncology, 12, ss. 160-74.
Monteath, S. A. & McCabe, M. P. (1997). The Influence of Societal Factors on Female Body Image. Journal of Social Psychology, 137, ss. 708–727.
Morreale, M. K. (2011). The Impact of Cancer on Sexual Function. Balon, R. (ed): Sexual Dysfunction: Beyond the Brain-body Connection. Advances in
Nagoski, E. (2015). Come as you are. New York: Simon & Schuster Paperbacks. Nesbakken, A., Nygaard, K., Bull-Njaa, T., et al. (2000). Bladder and Sexual Function after Mesorectal Excision for Rectal Cancer. British Journal of Surgery, 87, ss. 206-10
Nobre, P. J. & Pinto-Gouveia, J & Gomes, F. A. (2003). Sexual Dysfunctional Beliefs Questionnaire: An Instrument to Assess Sexual Dysfunctional Beliefs as Vulnerability Factors to Sexual Problems. Sexual & Relationship Therapy, 18, ss. 171-204.
Nobre, P. J. & Pinto-Gouveia, J. (2008). Cognitive and Emotional Predictors of Female Sexual Dysfunctions: Preliminary Findings. Journal of Sex & Marital
Therapy, 34:325-342.
Nobre, P. J. & Pinto-Gouveia, J. (2009). Cognitive Schemas Associated with Negative Sexual Events: A Comparison of Men and Women with and Without Sexual Dysfunction. Archives of Sexual Behavior. 38, ss. 842-851.
Potki, R., Ziaei, T., Faramarzi, M., Moosazadeh, M. & Shahhosseini, Z. (2017). Bio-psyco-social Factors Affecting Sexual Self-concept: A Systematic Review.
Electronic Physician, Volume 9, Issue 9, ss. 5172-5178.
Rasmusson, E-M (2015). ”Ingen har nämnt ordet sex.” Kvinnors och mäns erfarenheter av information om sexuell hälsa vid cancersjukdom
(Licentiatuppsats). ISBN 978-91-7104-631-4, Holmbergs: Malmö Regionalt Cancercentrum, RCC. (2016). Vårdprogram Tjock- och
ändtarmscancer. Hämtad 15 november, 2018, från Regionalt Cancercentrum, https://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/tjocktarm-andtarm- och-anal/tjock--och-andtarm/vardprogram/gallande-vardprogram/
Reisman, Y. & Gianotten, L. W. (2017). Cancer, Intimacy and Sexuality: A
Practical Approach. Springer International Publishing AG, Switzerland
Rosenbaum, T. Y. (2013). An Integrated Mindfulness-based Approach to the Treatment of Women with Sexual Pain and Anxiety: Promoting Autonomy and Mind/Body Connection. Sex Rlt Therapy, 28, ss. 20-8.
Schick, V.R., Calabrese, S.K., Rima, B. N. & Zucker, A. (2010). Genital Appearance Dissatisfaction: Implications for Women’s Genital Image Self- consciousness, Sexual Esteem, Sexual Satisfaction, and Sexual Risk. Psychology
of Women Quarterly, 34(3), ss. 394-404
Statens folkhälsoinstitut (2012). Sex, hälsa och välbefinnande. Östersund. Statens Folkhälsoinstitut.
Thomtén, J. & Karlsson, A. (2014). Psychological Factors in Genital Pain: The Role of Fear-Avoidance, Pain Catastrophizing and Anxiety Sensitivity Among Women Living in Sweden. Scandinavian Journal of Pain, 5(3), ss. 202-205 Tiefer, L. (1995). Sex is not a natural act. Boulder: Westview.
Traa, M. J., Braeken, J., De Vires, J., et al. (2015). Sexual, Marital and General Life Functioning in Couples Coping with Colorectal Cancer: A Dyadic Study Across Time. Psychooncology, 24, ss. 1181-8.
Tripaldi, C. (2019). Sexual Function after Stoma Formation in women with Colorectal cancer. Brittish Journal of Noursing, 12;23(16): ss 4-15. Doi: 10.12968/bjon.2019.28.16.S4.
Ussher, J. M,. Perz, J., Gilbert, E., Wong, T. W.K,. Mason, C., Hobbs, K., & Kirste, L. (2013). Talking About Sex After Cancer: A Discourse Analytic Study of Health Care Professional Accounts of Sexual Communication with Patients.
Psychology & Health, Vol. 28, No. 12, ss. 1370–1390
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning, u.o.: Elanders Gotab.
Weiderman, W. M. & Sarin, S. (2014). Body Image and Sexuality. In Binik, Y.M. & Hall, K.S.K. (Eds) (2014). Principles and Practice of Sex Therapy. (5e uppl., s. 359-374). New York: Guilford Press.
Wiederman, M.W. (2001). “Don’t Look Now”: The Role of Self-Focus in Sexual Dysfunction. Family Journal, 9: ss. 210-214
World Health Organization. (2006). Sexual Health.
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/ind ex.html.
Bilaga
Intervjuguide
Bakgrundsinformation
- Ålder
- Har du någon partner/ intim relation?
- Vilken är den högsta utbildning som du har genomfört?
Grundskola/ Gymnasium/ Folkhögskola/ Kvalificerad yrkesutbildning/ Högskola
- Vilken/ vilka behandlingar har du fått?
Operation/ Cytostatikabehandling/ Hormonellbehandling/ Strålbehandling/ Annan behandling
- När opererades du?
- Har du stomi? Tunntarmsstomi eller tjocktarmsstomi - Hur är din fysiska hälsa i övrigt? (Klimakteriet)
(Sjukdomar med direkt/indirekt påverkan på sexualiteten ex. diabetes, hjärtkärlsjukdomar osv.)
- Tar du några mediciner?
(Eventuella biverkningar med betydelse för sexualiteten ex. SSRI/SRNI). - Hur upplever du din psykiska hälsa?
(Nedstämdhet, stress, oro/ångest)
Diagnosbesked och kirurgiskt ingrepp
Kan du berätta för mig hur du tänkte när det skulle bli ett kirurgiskt ingrepp? - Hur landade informationen i dig?
- Förstod du omfattningen av ingreppet?
Kan du berätta för mig vad sexualitet är för dig?
När jag pratar och frågar om sex tänker jag på sex med andra personer men också egensex, det vill säga med sig själv – ett förtydligande.
Kan du berätta för mig vilka tankar du har om sexualitet och samliv efter det att du blivit sjuk?
Kan du berätta för mig i vilket skeende i behandlingen det kom tankar kring sexualitet och sexuell funktion?
- Kommer du ihåg när det var första gången du tänkte på sexualiteten i
cancerprocessen?
Upplever du att du har du fått information om hur sjukdom och/eller behandling kan påverka;
- sexuell funktion
- anatomi (hur du ser ut) - lust
Sexuell funktion
Kan du beskriva för mig hur sexualiteten har påverkats av cancer och behandlingar? Om ja, på vilket sätt? Ge exempel.
- Hur upplevde du din sexualitet/sexuella funktionen innan du blev sjuk? - Hur upplever du din sexualitet/sexuella funktion idag?
- Vad fungerar bra/mindre bra idag?
Specifika frågor;
Har du märkt någon skillnad i hur din slida ser ut/ fungerar? (Rekonstruktion eller icke)
Svårigheter/ hinder att genomföra samlag? (Slidans läge/ flytningar / ärr?) Lust – upplever du att den sexuella lusten har påverkats?
Upphetsning/ lubrikation - upplever du att upphetsning/ lubrikation har påverkats? Orgasm - upplever du att orgasmförmågan har påverkats?
Smärta vid sex - upplever du smärta vid sex? Egensex – hur ser det ut med egensex?
Sexuell relation
Om relation finns, upplever du att relationen har påverkats på något sätt?
Tror du att sjukdom och behandling har påverkat dig och din partner i ert samliv? Om det finns en intim relation: vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra? Om det inte finns en intim relation: hur tänker du kring att träffa någon/ vara intim efter behandling?
Sexuell identitet
Har din kroppsuppfattning förändrats?
Upplever du att ditt självförtroende eller självkänsla har påverkats? Upplever du att du har mer, eller mindre, sexuella beteenden (det vill säga sexuella tankar, sexuella känslor och sexuell handling ex. egensex/ sex med partner)?
Hur upplever du att det är att kommunicera kring sex? - kommunicera till partner?
- kommunicera till vårdpersonal?
Hur upplevde du sexualiteten innan cancer och behandling? Motfrågor; varför? Hur kommer det sig?
Upplever du att det har varit ”okej” att fundera över sexualitet och samliv under