Denna uppsats tar avstamp i min egen översättning av det inledande avsnittet ur den populärhistoriska boken A New International History of
the Spanish Civil War av Michael Alpert. Problemställningen som har
lyfts fram till belysning berör huvudsakligen den lexikala nivån, närmare bestämt hur man ska gå till väga när främmande lexikala inslag i källtexten översätts till en svensk måltext. Med utgångspunkt i Vermeers skoposteori framlades argument för att särskild tonvikt bör läggas på ett målspråksorienterat förhållningssätt vid valet av över-sättningslösningar i måltexten.
I stor utsträckning har Newmarks terminologi med avseende på översättningsmetoder applicerats vid redovisningen av exempel i uppsatsens resultatdel. Grad av läsaranpassning har diskuterats och analyseras och jämförelser gjorts mellan källtext och måltext. Några faktorer träder fram som avgörande för val av översättningsstrategier. På ett övergripande plan kan dessa faktorer kategoriseras som kontextuella
faktorer och lexikala faktorer.
Kontextuella faktorer ska här förstås som faktorer i det specifika
textsammanhanget. När tillräcklig information ges i den omgivande texten kan det betraktas som överflödigt eller rent av störande om en regelrätt översättning bifogas för det aktuella begreppet, som i exemplet med de tyska krigsoperationerna Unternehmen Feuerzauber och
Unternehmen Winterübung (se avsnitt 3.2.2.1 ovan). Läsaranpassningar
av det förklarande slaget kan likaledes framstå som omotiverade när funktionen i sammanhanget är viktigare än det fullständiga begrepps-innehållet, vilket exemplifieras med lokaliseringen av den spanska ministeriebyggnaden vid Plaza de Cibeles (se ex. 3a+b ovan).
Det blir också en bedömning utifrån ett större textsammanhang vilken betydelse man tillmäter ett begrepp i relation till framställningen som helhet. Om en exakt förståelse av det enskilda begreppet inte på något sätt är avgörande för förståelsen av sammanhanget blir naturligtvis behovet av någon form av klargörande mer begränsat, något som illustreras av det oförklarade Barba Elettrica (se ex. 10a+b ovan).
När samma begrepp återkommer vid flera tillfällen i texten kan det vara angeläget att titta på kopplingen mellan de olika förekomsterna.
När ordet ”nuntie” (se ex. 12b ovan) förekommer upprepade gånger inom ett begränsat textavsnitt får läsaren antas ha en minneskapacitet som gör att endast en inledande infogning av en mer lättbegriplig syno-nym blir tillräcklig. En annorlunda bedömning görs vid översättningen av ordet Abwehr (se ex. 8a+b ovan) som förekommer flera gånger men med stora inbördes avstånd i texten och det kan därmed ses som motiverat att en läsaranpassning görs vid varje tillfälle.
Med lexikala faktorer avses faktorer på ordnivå. Det rör sig om svårighetsgrad hos ord och begrepp, språkliga formkrav, ett begrepps genomskinlighet samt i vilken mån en benämning är deskriptiv eller godtycklig.
Svårighetsgraden i ett begrepp hänger förstås samman med de kun-skaper som läsaren förväntas ha. I såväl källtext som måltext förväntas läsaren ha god kännedom om begreppen Luftwaffe och Anschluss (se avsnitt 3.2.2.1 ovan). Däremot görs skilda bedömningar beträffande till exempel en rad franska begrepp, såsom grands mutilés de guerre, Sûreté och Deuxième Bureau (se avsnitt 3.2.2.3 ovan) där särskild läsar-anpassning ses som nödvändig endast i måltexten.
Svenskans formkrav innebär många gånger begränsade möjligheter att på ett naturligt sätt väva in transkriberade ord i en text. Framför allt är det svenskans efterställda bestämda artikel som ställer till det. Medan engelskan kan sätta the framför ord som Auslandsorganisation, duce,
Sûreté och generalísimo måste man i en svensk text tillämpa andra
till-vägagångssätt. Om det inte fungerar att skriva ordet i obestämd form kan användandet av en inskjutning vara ett alternativ. En sista lösning kan vara att helt enkelt utelämna ordet och till exempel ersätta det med namnet på referenten.
I vilken mån en benämning är deskriptiv eller godtycklig kan vara avgörande för valet av översättningsstrategi. Den geografiska referensen
Parque del Oeste är tydligt deskriptiv och därför lämpad för att bilda
översättningspar med direktöversättningen ”Västra parken” i måltexten (se ex. 1b ovan). En annan Madridreferens, Casa del Campo, är däremot utpräglat godtycklig och får därför beskrivas istället för att översättas (se avsnitt 3.2.1 ovan).
Transkriberade begrepp med hög grad av genomskinlighet medför som regel inga behov av läsaranpassningar för förståelsens skull, vilket illustreras av Hitlers anförande inför ”en exalterad Reichstag” (se ex. 5b ovan). Samma genomskinlighet kan också motivera att ursprungs-begreppet ersätts av en bokstavsnära översättning, vare sig det rör sig om självklara vedertagna översättningar som ”riksmark” och ”blixtkrig” eller mer tillfälliga sådana som ”Ibero-amerikanska institutet”.
För att återknyta till den teoretiska bakgrunden i kapitel 2 kan man konstatera att den aktuella översättningen innehåller talrika exempel på ett målspråksorienterat förhållningssätt i så motto att måltexten har anpassats utifrån hänsyn till de nya läsarnas referensramar. Detta framgår tydligast när man tittar på källtextens i det närmaste exklusiva behandling av ”det franska”, vare sig det handlar om begrepp som inte förklaras, ord som saknar kulturspecifik avgränsning eller oöversatta citat. Detta företräde åt franskt språk och kultur har nära nog eliminerats i måltexten. Istället har värderingar om behov av målspråksorienterade läsaranpassningar gjorts på samma grunder som inför andra främmande inslag av språklig och kulturell art. Även ifråga om de tyska begreppen finns det flera exempel på skilda värderingar av läsarens referensramar mellan källtext och måltext, eller kanske handlar det snarare om medvetna skillnader i graden av läsarutmaning. Man skulle kunna se källtexten som i högre grad akademisk och därmed, enligt Newmarks resonemang, mindre i behov av förklaringar och förtydliganden än den mer populärt hållna måltexten.
Med Nidas terminologi kan formell ekvivalens sägas föreligga på så vis att det i denna undersökning genomgående rör sig om tydligt avgrän-sade begrepp som genom olika översättningsstrategier överförs från källtext till måltext med endast marginella förluster eller förskjutningar i begreppsinnehåll. Däremot kan man argumentera för att måltexten i någon mån fjärmar läsaren från källspråket och källspråkskulturen, eller snarare källspråken och källspråkskulturerna, genom nedtonandet och anpassningen av källtextens främmande inslag på såväl det språkliga som det begreppsmässiga planet. Denna begränsning vad gäller formell ekvivalens mellan källtext och måltext motsvaras inte, kanske något paradoxalt, av en högre grad av dynamisk ekvivalens då själva ansatsen i översättningen har varit att åstadkomma ett kortare avstånd mellan mottagare och budskap än vad fallet är för originaltextens läsare.
Som avslutning kan man anknyta till Venuti och konstatera att medan den aktuella källtexten skickar läsaren utomlands tar måltexten läsaren hem igen, men med ena benet kvar i utlandet.
Material- och litteraturförteckning
Material
Alpert, Michael 2004 1994 A New International History of the Spanish
Civil War. 2nd ed. New York: Palgrave Macmillan.
Litteratur
Hinchliffe, Ian 2005 Translating Names: Guidelines for Translators
from SFÖ, the Swedish Association of Professional Translators (English Network) SFÖ.
Hjort-Pedersen, Mette 1994 Translating the Illocutionary Force of a
Danish Will: A Felicitous Approach. I: Translating LSP Texts: Some
Theoretical Considerations. Fredriksberg: Samfundslitteratur, s. 129–142.
Munday, Jeremy 2001 Introducing Translation Studies – Theories and
applications London: Routledge.
Nationalencyklopedin (NE)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/egennamn http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/metonymi Hämtade 2015-06-03.
Newmark, Peter 1986 1981 Approaches to Translation Oxford: Pergamon Press
Ringmar, Martin Indirekt översättning
http://www.oversattarlexikon.se/artiklar/Indirekt_översättning Hämtad 2015-04-23.
SOU 1997:141 Betänkande av utredningen Boken och kulturtidskriften. Venuti, Lawrence 1995 The Translator’s Invisibility: A history of