Ålder är mångsidigt och har olika förutsättningar i olika sammanhang. Ung ålder är ett krav i vissa karriärer, som till exempel idrott, eftersom det finns en övertygelse om att ju yngre man desto större möjlighet har man.59 Annorlunda allmänna uppfattningar råder när det gäller att skaffa barn
vilket gör att informanterna känner sig annorlunda och mindre bra som föräldrar. De har, som alla andra, ett behov av ett socialt umgänge för att kunna umgås, samtala och känna igen sig själv i andra. Det sociala behovet är svårare att uppfylla under tiden som mammaledig på grund av att de tar hand om sina barn och därmed spenderar huvuddelen av sin tid hemma. Den ekonomiska situationen som är mer än utpräglad när man är yngre bidrar till att unga mammor är begränsade i sina aktivitetsval utanför hemmet.
Det verkar som att en del av kvinnorna som jag har intervjuat ser sig själva som annorlunda och söker sig till att ha en egen mötesplats, vilket är en anledning att kunna påstå att sådana mötesplatser för denna grupp av föräldrar är nödvändig i största allmänhet. Det är inte lätt för dem att skapa kontakt då en gemensam aktivitet hjälper till att kunna börja småprata med varandra, samtidigt som viljan att förbättra sitt föräldraskap och lära sig nya saker är aktuell. Problematiken som uppkommer är den ekonomiska delen, då det är av stor betydelse för deltagare att kunna delta kostnadsfritt för annars skulle det inte vara möjligt för dem att ens tänka tanken på att delta på grund av sin ekonomiska situation. Mötesplatsen Unga föräldrar och barn ger dem möjlighet att uppfylla deras behov när det gäller den sociala kontakten och dessutom på kostnadsfria villkor.
En del unga föräldrar är mer initiativtagande och söker själva sig till mötesplatser, medan andra inte tar det första steget själva. En negativ erfarenhet när man har sökt sig till någon öppen förskola, gör att det kan minska entusiasmen. Andra samhällsaktörer har därför betydelse för projektet Unga föräldrar och barn genom ett samarbete för rekrytering av nya medlemmar. Samarbete inte bara i form av informationsspridning utan även att någon medföljer unga föräldrar i deras första möte med mötesplatsen.
Deltagarnas berättelser tyder på ett behov av att ha en egen mötesplats där de kan få den sociala kontakten de behöver, vara sig själva och även kunna utvecklas. Mina informanter upplyser om att Unga föräldrar och barn uppfyller deras behov på många olika sätt och att deltagandet har påverkat deras vardagsliv samt i vissa fall till och med deras privatliv. De mår bättre, har mer energi och anses sig bli gladare efter varje besök de gör.
Sammanfattningsvis så är alla informanter ens om att upplevelser från alla besök är positiva och inte bara för dem själva utan även för deras barn. De är nöjda med hur aktiviteterna är upplagda
och storlek på gruppernas samt de uppskattar lördagsaktiviteter. Deras besök är viktiga för deras vardag och även privatlivet vilket påverkas på ett bra sätt. Informanterna påpekar att deltagande uppfyller många av deras behov, främst det sociala, vilket är orsaken till att de anser att Unga föräldrar och barn är en viktig mötesplats för just unga föräldrar.
Unga föräldrar och barn är ett treårigt projekt. Jesper Blomberg skriver att ordet projekt varierar från sammanhang till sammanhang och kan även variera utifrån arrangemanget överhuvudtaget.60
Å ena sidan kan projektet innebära något tillfälligt just för dessa tre år som den pågår. Å andra sidan kan den förankras som ett försök att följa samhällsutvecklingen, ett försök att åstadkomma handling eller förändring.61 Unga föräldrar och barn i sig kan ses som en förnuftsenlig följd på en
samhällsförändring som är en vardagsverklighet i dag.
Att åstadkomma en förändring i samhället kräver en lång tid, framförallt om det är en ganska liten andel människor som är intresserade av den. Projektet Unga föräldrar och barn har uppmärksammat problematiken och visat att det finns en målgrupp med unga småbarnsföräldrar som söker sig till nya former av mötesplatser för sig och sina barn. Likaväl har denna studie riktat uppmärksamhet över en socialgrupp som har vuxit upp i och med samhälls rådande förändringen. Det är klart att det krävs mer uppmärksamhet i form av forskning för att unga föräldrar ska kunna få sina röster hörda och för att kunna förbättra sina livssituationer och att ha en positivare utveckling av attityder i samhället. Därför kan denna studie ses även som ett bidrag på det.
Rekommendationer:
Under tiden då intervjuerna samlades skedde det en ökning av antal deltagare. Detta kan innebära en förändring där det kan ha positiva och möjligen negativa konsekvenser eftersom en av trivsel förutsättningarna för informanterna är att grupperna är små och att det inte är så många deltagare som besöker på en och samma gång. Vilka upplevelser bidrar det, vad det innebär för projektledarna och hur stor är efterfrågan allt som allt i Norrköping är därför också intressanta synpunkter att undersöka.
Studien har enbart ett kvinnligt perspektiv eftersom det finns en liten andel pappor, mindre än cirka 10 % är pappor som har deltagit under tiden. Det är intressant att undersöka varför andelen är så liten trots att försäkringskassan ständigt informerar att det är fler och fler pappor som tar föräldraledigt. Vilka behov har unga pappor när de är föräldralediga? Skiljer behoven sig ifrån mammornas? Därtill även om hur de upplever föräldraledigheten i samband med hemmavarande och aktivering utanför hemmet.
60 Jesper Blomberg, Myter om projekt (Stockholm, 1998), s. 77 61 Jesper Blomberg, Myter om projekt (Stockholm, 1998), s. 83
Referenslista
Adelswärd, Viveka, Prat skratt, skvaller och gräl: och annat vi gör när vi samtalar, 1:a uppl. (Stockholm: Bromberg, 1996).
Andersson, Lars, Ålderism¸ 1:a uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2008).
Andersson, Lars, Ålderism – Stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas
ålder, Rapport 1997:14 (Stockholm: Skriftelsen Äldrecentrum, 1997).
Berger, Peter L. & Thomas Luckmann, The social construction of reality. A treatise in the sociology of
knowledge (New York: Anchor Books, 1967).
Blomberg, Jesper, Myter om projekt (Stockholm: Thomson Fakta AB, 1998).
Bolados Aguilera, Astrid, Baby boom. En studie om medias bild på unga föräldrar (Norrköping: Linköpings Universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdstudier – ISV, 2007).
Bradshaw,Jonathan & Aksel Hatland, (red.) Social Policy, Employment and Family Change in
Comparative Perspective (Storbritannien: Edward Elgar, 2006).
Brembeck, Helene, Inte bara mamma: en etnologisk studie av unga kvinnors syn på moderskap, barn och
familj, (Göteborg: Etnologiska institutionen, 1998)
Bäck- Wiklund, Margareta & Birgitta Bergsten, Det moderna föräldraskapet. En studie av familj och kön
i förändring (Stockholm: Natur och Kultur, 1997).
Chase, Elaine, Supporting young parents: pregnancy and parenthood among young people from care (London: Jessica Kingsley Publishers, 2009).
Danilda, Inger, (red.) Ungdomar i arbetslivet – så funkar de(t) (Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2006). Dimbleby, Richard & Graeme Burton, Kommunikation är men än ord (Lund: Studentlitteratur, 1995). Goffman, Erving, Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik, 1959, 4:e uppl. (Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, 2004).
Grønmo, Sigmund, Metoder i samhällsvetenskap (Malmö: Liber, 2006)
Hilte, Mats, Avvikande beteende – en sociologisk introduktion (Lund: Studentlitteratur, 1996). Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 1997).
Lin, Nan, Social Capital. A Theory of Social Structure and Action (Storbritannien: Cambridge University Press, 2001).
Linghagen, Hanne & Malin Wuopio, Ung och mamma (Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, 2003).
Lyman, Stanford M. & Marvin B. Scott, A Sociology of the Absurd, 2:a uppl. (USA: General Hall, 1989).
Löfgren, Niklas, Föräldrapenning – försäkringsutveckling och analys (Stockholm: Socialdepartement, 2011).
http://www.forsakringskassan.se/irj/go/km/docs/fk_publishing/Dokument/Nyheter/110421 %20pressnotis/110421_nyhet.pdf 2011-03-30
Motherhood: Meanings, practices, and Ideologies, (red.) Ann Phoenix, Anne Woollett, Eva Lloyd
Närvänen, Anna- Liisa, Temporalitet och social ordning. En tidssociologisk diskussion utifrån vårdpersonals
uppfattningar om handlingsmöjligheterna i arbetet (Linköping: Linköpings universitet; 1994).
Reformerad föräldraförsäkring: kärlek, omvårdnad, trygghet: betänkande/av Föräldraförsäkringsutredningen,
Statens offentliga utredningar, 2005:73 (Stockholm, 2005).
Salonen, Tapio, Ungas ekonomi och etablering. En studie om förändrade villkor från 1970- talet till 2000-
talets inledning, (Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter, 2003:9).
Sernhede, Ove, Ungdomskulturen och de andra. Sex essäer om ungdom, identitet och modernitet (Göteborg: Daidalos, 1996).
Torst, Jan, Familjen i Sverige (Göteborg: Liber Utbildning AB, 1993).
Ungdomsstyrelsen, Unga föräldrar – studier och arbete, Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:1
(Stockholm, 2009).
Widerberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken (Lund: Studentlitteratur, 2006).
Bilaga 1- Tabell
Antal levande födda efter moderns ålder i Norrköping. Jämförelse mellan årtal. Röda staplar: året 1990
Gul kurva: året 2000 Blå kurva: året 2010 Källa: Statistiska Centralbyrån http://www.ssd.scb.se/databaser/igraph/MakeGraph.asp?gr_type=30&gr_width=600&gr_heigh t=400&gr_fontsize=12&menu=y&PLanguage=1&pxfile=tmp20115211142261BE0101E2p1.px &wonload=600&honload=400&rotate 2011-05-02
Bilaga 2 - Intervjuguide
Bakgrundsfrågor: Hur gammal är du och hur många barn har du? Är/Har du varit mammaledig?
Vad gjorde du innan du blev mammaledig? o Första, andra gången.
Om Unga föräldrar och barn:
Hur fick du reda på Unga föräldrar och barn?
Hur upplevde du första kontakten med Unga föräldrar och barn? Hur länge har du besökt Unga föräldrar och barn?
Har du besökt andra aktiviteter för småbarnsföräldrar? o Vilka?
o Finns det någon skillnad?
Hur ofta besöker du Unga föräldrar och barn? Varför besöker du Unga föräldrar och barn?
Vilken betydelse har aktiviteterna för dig och ditt barn? Vad tycker du om när du är här och varför?
Vad tycker du inte om och varför?
Är det något du skulle vilja ha annorlunda? o Om ja, vad och varför?
Har deltagandet påverkat ditt vardagsliv? o Om ja, hur?
Finns det någon betydelse att deltagandet är kostnadsfri? o Varför?
Hur upplever du upplägget av verksamheten? (studiecirklar som pågår i tio veckor och har fasta deltagare)
Besöker du lördagsaktiviteter? o Om ja/nej varför?
Vad betyder deltagandet i Unga föräldrar och barn för dig? Är det något du vill tillägga, berätta mer om?