Sammanfattningsvis ser jag många positiva aspekter i lärarnas sätt att bedöma eleverna, men samtidigt flera utvecklingsområden. Lärarna jobbar förhållandevis olika med bedömning och betygsättning vilket inte stödjer en likvärdig och rättvis bedömning. Som jag ser det går en
rättvis bedömning i linje med en formativ bedömning, därav blir det lärarnas största utvecklingsområde. Att ta in den formativa bedömningen i undervisningen är ingen lätt uppgift och jag bedömer det som att lärarna är i behov av fortbildning. Att lärarna skulle få bättre kompetens inom formativ bedömning skulle även gynna elevernas möjligheter till att utveckla sina kunskaper. Lärarna arbetar förhållandevis bra med att förmedla mål och
kriterier, dock följs det inte upp med att göra en bra dokumentation. Då lärarna belyser att de bedömer eleverna kontinuerligt samt bedömer varje moment flera gånger och på olika sätt, kan jag inte förstå att det inte görs en utförligare dokumentation. Vad som känns betryggande för vidare utveckling är att bedömningsstöd i idrott och hälsa åk. 6 är på väg. Jag tror att tydligare direktiv för hur lärarna ska gå till väga snabbt skulle höja rättvisan och
likvärdigheten i bedömningsarbetet.
8.5 Metoddiskussion
Jag anser att den valda metoden har gett svar på frågeställningarna. Genom att göra intervjuer går det att vara följsam och gå in på djupet på det informanten lägger fokus på (Patel och Davidson, 2011, s. 14). Att resultatet sedan presenterades i konkret form gjorde det lätt att förstå (Trost, 2005, s. 33). Genom att jag valde att göra intervjuer fick jag de djupa och ingående svar som jag sökte efter, varken enkäter eller observation hade gett mig en lika tydlig syn. Om mer tid hade funnits hade det vart intressant att även intervjua elever för att få deras syn på betyg och bedömning, en tanke för eventuell fortsatt forskning. Det hade även blivit en intressant jämförelse mellan lärarnas och elevernas svar. Fem informanter kändes lagom och jag tycker att den information jag fick in kändes tillräckligt riklig. Jag kunde lätt skapa mig en överblick över resultatet och fler intervjuer hade gjort det svårare (Trost, 2005, s. 123). Jag kunde dock ha försökt hitta ett bättre åldersspann på lärarna då det hade varit intressant att se om lärare som inte jobbat lika länge hade arbetat på ett annat sätt. Att jag kände några av lärarna sedan innan tror jag inte påverkade resultatet i någon hög grad. Jag gjorde ett bekvämlighetsurval och dem lärare jag kände till ställde upp på precis samma villkor som de övriga.
Referenslista
Annerstedt, C. 2007. Att lära sig vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare AB. Annerstedt, C (2009). Betygsättning i idrott och hälsa – stora brister vad gäller likvärdighet och rättvisa. I: Patriksson, G, (red.). SVEBI: s årsbok: aktuell beteende och
samhällsvetenskaplig idrottsforskning. Lund: Media-tryck
Björklund & Boistrup. (2005) Att fånga lärandet i flykten. I Lindström & Lindberg. (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HSL förlag.
Bjørndal, Cato R. P. (2005) Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Eklöf, H (2011) Betyg i den svenska skolan. I Hult och Olofsson. (2011) . Utvärdering och bedömning i skolan. Stockholm: Natur och Kultur.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Hassmén, N, & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Litauen: Logotipas.
Jönsson, Anders (2012). Lärande bedömning, andra upplagan. Malmö: Gleerups. Kjellström, K. (2011). Bedömningsmatriser – en metod för analytisk bedömning. I: Lindström, L, Lindberg, V & Pettersson, A. (red.). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun (Andra upplagan). Studentlitteratur AB: Lund
Lindström, L. & Lindberg, V. (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.
Lundahl, C. (2007). Kunskapsbedömning och kunskapssyn. I I kunskapens namn - en antologi om kunskap, makt och kreativitet. Hämtat 10/4 -2014 via
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.100659!/Menu/article/attachment/kunskapsbedomnin g_och_kunskapssyn.pdf
Matanin, M, & Tannehill, D (1994). Assessment and grading in physical education. I Journal of teaching in physical education, vol 13, s. 403.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Idrott och hälsa - en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Hämtat 4/4 -14 via
http://www.skolverket.se/omskolverket/publikation/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1885
Måhl, P. 1998. Vad krävs nu? En bok om hur skolan kan se ut och fungera. Göteborg: HLS förlag.
Patel, R & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Phillips & Soltis. Perspektiv på lärande (2009). Översatt från Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2009). Perspectives on learning. New York: Teachers College Press.
Physical education and sport pedagogy. (2013). Vol. 18 No. 2, s. 219-233. Implementing formative assessment in primary physical education: teacher perspectives and experiences. Hämtat 11/4-14 via:
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/17408989.2012.666787#.U4Osg5R_uhA Redelius, K. (2010). Betygsättning i idrott och hälsa - en didaktisk utmaning med
pedagogiska konsekvenser. I Larsson, H & Meckbach, J. (red). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.
Riksrevisionen. (2004:11). Betyg med lika värde? – en granskning av statens insatser. Stockholm: Riksdagstryckeriet
Skolinspektionen. (2012). Kvalitetsgranskning rapport 2012:5. Hämtat 26/3 -2014. Via http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/idrottgr/kvalgr-idr- slutrapport.pdf
Skolverket. 2012. Formativ bedömning- Bedömning för lärande. Hämtat 3/4 -2014 via http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/formativ- bedomning-1.100681
Skolverket. 2004. Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig bedömning. Hämtat 5/5 -14 via: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikation/visa-
enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1356
Skolverket. 2007. Idrott och hälsa – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Hämtat 6/5 -14 via: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikation/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1885
Skolverket. 2009. IUP-processen – arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Hämtat 5/5 -14 via: http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikation/visa-
enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2300
Skolverket. 2011. Kommentarmaterial idrott och hälsa åk. 7-9. Hämtat 8/5 -14 via: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikation/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2589
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011). Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Hämtat 3/4-2014. Via www.skolverket.se
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Tredje upplagan. Stockholm: Prisma. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund.
Vetenskapsrådet. (2011). Vad är god forskningsed. Hämtat 5/4 -14. Via http://www.codex.uu.se/texts/HSFR.pdf
Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.