Sammanfattande diskussion - Val av transport

Val av transport

5.6 Sammanfattande diskussion

I samhället finns fortfarande skepsis mot självkörande bilar. Människor är vana vid att ha kontroll över hur fordon för sig på vägarna men nu är det något som kommer vara utom denna normala kontroll i trafiken. För de som angav i enkäten att de idag tar bilen till jobb/andra vardagliga aktiviteter, var det inte självklart att välja ett självkörande fordon om det fanns tillgängligt. Som tidigare nämnts skedde en olycka med fatalt utfall under samma tidsperiod som denna studie utfördes vilket kan ha påverkat resultatet av allmänhetens svar på enkäten till studien. Återigen kan åsikter om den nya tekniken främjas i tidigt skede genom att låta allmänheten testa på ett självkörande fordon i vardaglig miljö, som exempelvis i Kista.

De självkörande fordonen kommer med stor sannolikhet att introduceras som kollektivtrafik av primärt två anledningar; kostnader och miljön. Ett självkörande fordon kommer troligtvis att vara billigare att åka i om det används kollektivt än att äga privat i form av en bil. Kollektivtrafiken kan komma att bli mer flexibel, vilket innebär att fler människor har möjlighet att åka den och dessutom välja det

alternativet före den privata bilen. Tekniken i sig kommer självklart att vara dyr från början men som med allting annat kommer massproduceringen av denna att minska kostnaderna i sinom tid.

Säkerheten hos självkörande bilarna måste utvecklas ytterligare så att de kan samspela bättre med de fordon som är människomanövrerade ute på vägarna idag. Detta är viktigt för att planerare även ska kunna börja planera för styrsignaler i trafiken för den potentiella trafikström som kommer finnas i framtiden. Det kommer utan tvekan att vara en av de största utmaningarna som

Eftersom utvecklingen av dagens fordon, produkter och tjänster alltid strävar efter att vara så klimatsmarta som möjligt är detta inget undantag för det självkörande fordonet. Detta innebär förhoppningsvis att de självkörande fordon som kommer finnas kommer att vara så energisnåla som möjligt och inte gå på fossila bränslen. Används de dessutom som en form av kollektiv transport där fler människor kan åka till samma destination för mindre energi är detta optimalt för att nå de energimålen som kommunerna har satt idag.

6 Slutsats

Vad ligger fokus på hos trafikplanerare inom kommuner idag?

De tre trafikplanerare som medverkade i denna studie är väl överens om att planera för en stad där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. I dagens läge är det hållbarhet på lång sikt som står i fokus vilket dessa tre trafikslag medför. Alla tre kommuner jobbar mycket för att få så många människor som möjligt att använda sig av något av de tre alternativen. Den största utmaningen ligger i att kunna främja framkomligheten för de kollektiva alternativen så de kan konkurrera med restider samt bekvämlighet mot den privata bilen för pendlare och andra människor som åker längre sträckor.

Hur ser allmänheten på självkörande fordon?

Allmänheten verkar vara ganska informerade om vad självkörande fordon innebär. Det är ungefär lika många skeptiska, neutrala samt positiva till den nya tekniken. Trots det var det endast 6 av 36 som svarade att det var mycket troligt att de skulle använda sig av ett självkörande fordon om det fanns idag. Anledningarna bakom detta kan vara många, allt från personliga erfarenheter till det som har stått i tidningar om misslyckade försök med självkörande fordon.

För att få fler människor att bli trygga med den nya tekniken måste det redan idag förberedas för att informera mer om de självkörande fordonen. Eftersom det är en tidsfråga innan vi kommer se dessa fordon på våra allmänna vägar är det viktigt att försäkra allmänheten i att det inte är ett farligt transportalternativ när det väl är färdigutvecklat.

Hur kan trafikplaneringen komma att påverkas av självkörande fordon?

Samhällsplaneringen, och framförallt trafikplaneringen, kommer utan tvekan att påverkas av den nya tekniken och självkörande fordon kommer i framtiden att påverka sättet vi utformar våra städer på. Till en början kommer självkörande fordon troligtvis att komma in i samhällsplaneringen och vårt samhälle som en form av kollektivtrafik och komplement till befintliga kollektiva stråk. Ett sådant

alternativ, till skillnad från det som finns idag, kommer förmodligen att vara mer flexibelt och mobilt för allmänheten att använda. Självkörande taxi och bussar kommer istället kunna komma på beställning och anpassa turen efter passagerarens behov.

Övergångsperioden är något som trafikplanerare över hela landet, till och med hela världen, borde börja planera inför idag. I dagsläget har trafikplanerarna en

översiktlig bild av vad självkörande fordon innebär. För att övergången ska bli så smidig som möjligt måste framtida möjligheter och risker analyseras med god

framförhållning. Kista har kommit en bit när det gäller självkörande kollektivtrafik där de redan idag har börjat med ett projekt som verkar fungera väldigt bra. Sådana metoder som Kista använder krävs för att människor ska känna trygghet för den nya tekniken snarare än oro.

Utformningen av de befintliga vägarna är viktig att se över. Det kortsiktiga målet är att bara få in tekniken på våra vägar så den kan börja vänjas in i samhället.

Befolkningen kommer känna sig mer trygga med de nya transporterna när de finns till förfogande. Här får vägarna utformas på det vis planerare ser bäst möjligheter, antingen delar de fordon som finns idag och de framtida fordonen vägar eller så byggs nya, separata filer för självkörande trafik. I början kan detta påverka städernas utformning och en noggrann handläggning och planering krävs för att inte ta upp för mycket plats för vägar i städerna.

På längre sikt kan det tänkas att alla fordon delar körfält, oavsett om de är mänskligt manövrerade eller helt automatiserade. Då behövs inte nödvändigtvis större vägar, utan kanske till och med mindre vägar. Just därför är dagens planering viktig för att kunna förutspå hur vägplaneringen läggs upp för bästa möjliga resultat i längden utan att påverka för stora delar av samhället på en gång.

Bilarnas säkerhet är något som troligtvis kommer att bli mycket bättre i och med självkörande bilar men tillverkare har fortfarande en lång väg att gå innan vi kan använda dem helt säkert på vägarna. Det som tillverkare måste se över noggrant när det kommer till de självkörande bilarna är; hur ska de reagera i korsningar med trafikljus? Eller ska vi ens ha trafikljus som en styrsignal när det kommer till självkörande trafik? Detta är viktigt att se över i takt med utvecklingen.

I framtiden kommer vi förhoppningsvis kunna minska markytorna för trafikändamål och återgå till ett samhälle där bostäder, service och grönområden väger tyngre än trafik. Resan dit är en spännande process som kommer påverka mer eller mindre alla liv. Samhällsplaneringen kommer att påverkas av den nya tekniken och nya sätt att använda sig av trafiken på ett säkrare, bekvämare och miljövänligare sätt.

Referenser

Academic Work. (2018). 3 intervjutekniker – vilken väljer du? Information hämtad den 13 juli 2018 från

https://www.academicwork.se/insights/3-intervjutekniker-vilken-valjer-du

Brynjolfsson, E., & McAfee, A. (2016). Den andra maskinåldern: arbete, utveckling och välstånd i en tid av lysande teknologi. New York, NY: W.W. Norton & Company, Inc.

Brown, J., Morris, E., Taylor, B. (2009). Planning for Cars in Cities: Planners, Engineers, and Freeways in the 20th Century. Journal of the American Planning Association, 75(2), 161-177.

Davis, A. Y., Pijanowski, B. C., Robinson, K., & Engel, B. (2010). The environmental and economic costs of sprawling parking lots in the United States. Land Use Policy, 27(2), 255-261.

Drive Sweden. (2018). Om Drive Sweden. Lindholmen Science Park. Göteborg, Sverige. Information hämtad den 2 maj 2018 från

https://www.drivesweden.net/om-drive-sweden

Forward, S. (2008). Driving Violations: Investigationg Forms of Irrational

Rationality. (Examensarbete, Uppsala Universitet, Uppsala). Information hämtad från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:172720/FULLTEXT01.pdf Greenblatt, B. G., Shaheen, S. (2015). Automated Vehicles, On-Demand Mobility,

and Environmental Impacts. Current Sustainable/Renewable Energy Reports, 2(3), 74-81.

Gävle kommun. (2017). Översiktsplan för Gävle kommun år 2030 - med utblick mot år 2050. Gävle.

Howard, D., & Dai, D. (2014). Public perceptions of self-driving cars: The case of Berkeley, California. In Transportation Research Boeard 93rd Annual Meeting (Vol. 14, No. 4502).

Litman, T. (2018). Autonomous Vehicle Implementation Predictions – Implications for Transport Planning. Victoria Transport Policy Institute.

Lopes, J., A., P., Soares, F., J., Almeida, P., M., R. (2011). Integration of Electic Vehicles in the Electric Power System. Proceedings of the IEEE, 99(1), 168-183. Litman, T. (2018). Autonomous Vehicle Implementation Predictions – Implications

for Transport Planning. Victoria Transport Policy Institute.

MacKenzie, D., Wadud, Z., & Leiby, P. (2014). A first order estimate of energy impacts of automated vehicles in the United States (Energy Impacts of Vehicle Automation TRB Paper No. 14-2193). In Transportation research board annual meeting. Murray, T. A., Wu, X. (2003). Accessibility tradeoffs in public transit planning.

Journal of Geographical Systems, 5(1), 93-107.

Naturvårdsverket. (2018). Frågor och svar om bilar och miljö. Information hämtad den 2 maj från https://www.naturskyddsforeningen.se/faqbilar

Regeringskansliet. (2017). Nästa generations resor och transporter. Information hämtad den 2 maj 2018 från

http://www.regeringen.se/regeringens- politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/nasta-generations-resor-och-transporter/

Richtel, M., Dougherty, D. (2015). Google’s Driverless Cars Run Into Problem: Cars With Drivers. Technology: (The New York Times). Information hämtad den 2 maj 2018 från

https://www.nytimes.com/2015/09/02/technology/personaltech/google-says-its-not-the-driverless-cars-fault-its-other-drivers.html

Sandviken kommun. (2003). Översiktsplan Centrala Sandviken 2003. Sandviken. Schoettle, B., & Sivak, M. (2014). A survey of public opinion about autonomous

and self-driving vehicles in the US, the UK, and Australia.University of Michigan.

Stockholms stad. (2018a). Premiär för självkörande buss. Stockholm stad. Information hämtad den 2 maj 2018 från http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Trafik--Stadsmiljo/Premiar-for-sjalvkorande-buss/

Stockholms stad. (2018b). Översiktsplan. Stockholm stad.

Sveriges Kommuner och Landsting. (2016). Trafikplanering, trafiksäkerhet. Information hämtad den 12 maj 2018 från

https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/trafikinfrastruktur/trafikplanering trafiksakerhet.2990.html

SVT (2018). Kvinna omkom i olycka med självkörande bil. Information hämtad den 2 maj 2018 från https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kvinna-dod-efter-olycka-med-sjalvkorande-bil

Trafikverket. (2015). Trafik för en attraktiv stad – Utgåva 3. Sveriges Kommuner och Landsting.

Trafikverket. (2017). Kollektivtrafik i samhällsplaneringen. Information hämtad den 9 maj 2018 från https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-

utreda/samhallsplanering/planera-for-transporter-i-samhallsplaneringen/Personresor/Kollektivtrafik/

Trafikverket. (2018). Nollvisionen. Information hämtad den 13 juli 2018 från

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/samarbete-med-branschen/Samarbeten-for-trafiksakerhet/tillsammans-for-nollvisionen/ Trafikanalys. (2017). Självkörande fordon och transportpolitiska mål. Rapport 2017:20.

Stockholm.

Transportstyrelsen. (2018). Trängselskatt. Information hämtad den 2 maj 2018 från https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Trangselskatt/

Uber Newsroom. (2016). Steel City’s New Wheels. Information hämtad den 10 maj 2018 från https://newsroom.uber.com/us-pennsylvania/new-wheels/

Urmson, C. Whittaker, W. (2008). Self-driving cars and the urban challenge. IEEE Intelligent Systems, 23(2), 66-68.

Volvo. (2018). Drive Me. Göteborg. Information hämtad den 2 maj 2018 från https://www.volvocars.com/intl/buy/explore/intellisafe/autonomous-driving/drive-me

Zhang, Y., Li, C., Liu, Q. E., & Wu, W. (2018). The Socioeconomic

Characteristics, Urban built environment and household car ownership in a rapidly growing city: Evidence from Zhongshan, China. Journal of Asian Architecture and Building Engineering, 17(1), 133-140.

Bilaga A

Bilaga B

Bilaga B. Frågorna som ställdes under intervjuerna med trafikplanerarna i Sandviken kommun, Gävle kommun och Stockholm stad.

In document perspektivHur trafikplanering kan komma att påverkas av självkörande fordon (Page 37-46)