Det som framkom i resultatet i denna begränsade studie var att det finns en förvirring i vad Komvux ska ge och vad eleverna kan förvänta sig. Eleverna berättar återkommande om hur lärare har gått för snabbt fram, inte lagt tid på att skapa en relation till eleverna och underlåtit att anpassa efter elevernas olika förutsättningar. Samtidigt är eleverna med på att det är så Komvux fungerar. Det är även min upplevelse att det finns lärare inom vuxenutbildningen som anser att det inte är nödvändigt att bygga relationer till eleverna och att det är en del av vuxenutbildningen att inte behöva lägga så mycket energi på relationsbyggandet. I vår utbildning har vi fått lära oss vikten av att bygga relationer och få elever att känna en känsla av sammanhang och jag tror att det är viktigt även för vuxenelever. Speciellt vissa studie- och yrkesvägledare återkommer till just denna slutsats att det skulle vara önskvärt med ett ökat ansvar för både det akademiska men även det sociala sammanhanget.
Styrdokumenten trycker på individuella lösningar och att utgå från elevernas olika
förutsättningar. Samtidigt framgår det tydligt att vuxenutbildningen inte omfattas av särskilda anpassningar och har heller inga formella krav på att ha en elevhälsa. Det är nog inte
meningen att motarbeta varandra däremot kan det uppfattas som att ge dubbla budskap. Under arbetets gång har jag diskuterat skrivelser i styrdokumenten i förhållande till extra
anpassningar på Komvux i olika forum. Här ser jag en möjlighet i min framtida roll som specialpedagog på Komvux att med stöd av det som framkommit i resultatet ovan verka för och synliggöra behovet av att ge eleverna förutsättningar för att klara sina kurser. Det är även viktigt att jag tar chansen att påverka rektorer att ta det yttersta ansvaret för att se till att lärarna har förutsättningar att genomföra de anpassningar som behövs och inspirera lärare att satsa på att bygga relationer till de vuxenstuderande.
40 (53) Anmärkningsvärt är även att alla dessa elever meddelade lärare eller
receptionen om att de ville göra ett studieavbrott och detta inte följdes upp. Eleverna menade att de uppskattade att få reflektera över sitt avbrott på chatten i samtal med mig. En väg att gå kanske skulle kunna vara att alla elever som står inför att göra ett studieavbrott ska uppmanas att chatta med någon person från vuxenutbildningen innan de avbrottas från kursen. Jag tror att det skulle kunna ge mycket kunskap för att förbättra Komvux men det blir även ett forum att informera om det är så att avbrottet skulle kunna undvikas.
Studien har gett en ökad kunskap om orsaker till studieavbrott på Komvux, något som kan gagna mitt uppdrag som Sfi-samordnare och blivande specialpedagog inom Komvux. Studien bidrar till kunskap för studievägledare och rektorer i Mittdala kommun och alla andra
kommuner som verkar för att stärka vuxnas möjligheter att klara studier och livsmål. Studiens syfte och frågeställningar är besvarade och samtalen med informanterna har klargjort hur det såg ut för just dessa elever och hur studie- och yrkesvägledarna uppfattade avhoppen.
Samtalen i studien har berikat och fördjupat både förståelsen för fenomenet studieavbrott i den här Komvuxverksamheten och vad som kan ses som utvecklingsområden inom
verksamheten.
Förslag på fortsatta studier
Det skulle vara intressant att göra en större studie över vad som ligger bakom studieavbrotten i kommunen. Vidare är det av intresse att ha någon studie som innefattar lärares upplevelse av sin undervisning och av studieavbrott. Det skulle vara intressant att kombinera kvalitativa intervjuer med kvantitativa data för att få en helhetsbild som kan användas för att få till insatser för eleverna som kan verka preventivt vad gäller studieavbrott.
Studiens relevans för specialpedagogyrket
Som tidigare nämnts är formuleringarna kring kravet på specialpedagogiska insatser begränsat inom vuxenutbildningen. Det finns inga krav på elevhälsa, särskilt stöd eller åtgärdsprogram. Med det sagt finns det inget som förhindrar att ett elevhälsoarbete bedrivs på
vuxenutbildningen. För att få göra det behöver den specialpedagogiska kompetensen
motiveras. Med hjälp av studier som denna byggs en motivationsbank upp där det blir tydligt att visa hur vi kan jobba för att förebygga studieavbrott.
Denna studie visar att eleverna behöver bli sedda. Det beklämmande är att eleverna själva säger att det inte är vuxenutbildningens ansvar att anpassa och möjliggöra studierna för dem. Denna attityd tror jag måste vara ett resultat av stämningar som eleverna möter på Komvux. Studien inte bara motiverar vikten av att låta de specialpedagogiska perspektiven genomsyra
41 (53) Komvux, den visar också på konsekvenser av att förbise dess vikt i form av att
ca 20 % avbryter sina kurser. Min förhoppning är att specialpedagoger som befinner sig på Komvux ska finna tips för att motivera sin roll och för att kunna utforma insatser som hjälper många elever att lyckas.
42 (53)
Referenslista
Ackland, R. (2013). Web Social Science. Concepts, data and tool for social scientists in the digital
age. London; SAGE publications Ltd
Appel, M. (2007). Förebygga, förstå och förhindra. En åtgärdsinriktad intervjustudie om
studieavbrott på fyra olika utbildningsprogram vid Uppsala universitet. Uppsala; Enheten för
kvalitet och utvärdering
Bradley, C. L. & Renzulli, A. L. (2011). The Complexity of Non-Completion: Being Pushed or Pulled to Drop Out of High School. Social Forces, 90(2), 521-545. doi:
https://doi.org/10.1093/sf/sor003
Cederstrand, S., Ågren, S. & Österberg, J. (2016). Avbrott inom Vuxenutbildningen. -Vilka
avbryter och varför? Göteborg: Arbetsmarknadsförvaltningen
Centrala Studiestödssnämnden. (2017). Avbrutna studier. Hämtad 2017-04-19, från http://www.csn.se/hogskola/anmal-andringar/avbrutna-studier-1.2616
Centrala Studiestödsnämnden. (2016). Studiemedelstagare som avbryter komvuxstudier. Orsaker
och konsekvenser. Stockholm: Centrala studiemedelsnämnden.
Tillgänglig:
http://www.csn.se/polopoly_fs/1.16783!/Studieavbrott%201%200%20Tryckversion.pdf Doll, J. J. Eslami, Z. & Walters, L. (2013). Understanding Why Students Drop Out of High
School, According to Their Own Reports. SAGE Open, 3, 1-15 doi: 10.1177/2158244013503834 sgo.sagepub.com)
Håkansson, A. (2007). Lärares pedagogiska arbete inom den kommunala vuxenutbildningen. Kristianstad: Institutionen för beteendevetenskap.
Jordan, W. J. Lara, J. & McPartland, J. M.(1994). Exploring the complexity of early dropout causal
structures. Baltimore, MD: Center for Research on Effective Schooling for Disadvantaged
Students, The John Hopkins University.
Lupsa, M. (2010) “För Vuxna På Vuxnas Vis, Men Vart Tar de Vägen? Undersökning Av
Studieavbrott Från Omvårdnadsprogrammet På Komvux Söder. (Master uppsats).
Malmö:Malmö Högskola
Tillgänglig: http://dspace.mah.se/handle/2043/9880.
Opdenakker, R. (2006). Advantages and Disadvantages of Four Interview Techniques in
Qualitative Research. 7(4), Art. 11. Tillgänglig: http://www.qualitative-
research.net/index.php/fqs/article/viewArticle/175/391
Quigley, B.A. (1998). The First Three Weeks: A Critical Time for Motivation. 2(A). Tillgänglig: www.ncsall.net/?id=420 http://ncsall.net/index.php@id=420.html
Roessingh, H. & Watt, D. (1994). ESL Dropout: The Myth of Educational Equity. The Alberta Journal of Education Research. 40(3), 283-296.
43 (53) Salin, S. (2010). Den formella vuxenutbildningen. Tillgänglig:
http://www.lararnashistoria.se/sites/www.lararnashistoria.se/files/artiklar/Den%20formella%2 0vuxenutbildningen_0.pdf
SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: utbildningsdepartementet
SFS (2011:1108). Om vuxenutbildningen. Stockholm: utbildningsdepartementet
Skolinspektionen. (2015:04). Gymnasieskolornas arbete med att förebygga studieavbrott. Stockholm: Skolinspektionen
Skolverket. (2012). Förordningen om läroplan för vuxenutbildningen. SKOLFS (2012:101) ISSN 1102-1950
Skolverket. (2012). Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen. Stockholm: utbildningsdepartementet. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2749.pdf%3Fk%3D2749
Skolverket. (2014). Kommunal Vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2015). Individanpassning, extra anpassningar och orienteringskurser inom
vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2017a). Fakta om studie- och yrkesvägledning. Hämtad 2017-04-19, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/fakta Skolverket. (2017b). Umgängesregler på nätet. Hämtad 2017-04-27, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/saker/netikett- 1.153149
Skolverket. (2017c). Statistik om kommunal vuxenutbildning. Hämtad 2017-04-19, från
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/komvux
Street, H. (2010). Factors Influencing a Learner’s Decision to Drop-Out or Persist in Higher Education Distance Learning. Online Journal of Distance Learning Administration, 13(4), Tillgänglig: http://www.westga.edu/~distance/ojdla/winter134/street134.html
Ungdomsstyrelsen. (2013:2) 10 orsaker till avhopp: 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/tioorsaker.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Fritt tillgänglig via Vetenskapsrådet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
44 (53) Windham, H. M., Rehfuss, M. C., Williams, C. R., Pugh V. J. & Tincher- Ladner,
L. (2014). Retention of First-Year Community College Students. Community College Journal
of Research and Practice, 38, 466–477, Tillgänglig:
http://dx.doi.org/10.1080/10668926.2012.743867
Yasmin, (2013). Application of the classification tree model in predicting learner dropout behaviour in open and distance learning. Distance Education, 34(2), 218–231, Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1080/01587919.2013.793642
Zachry, M. E. (2010) Who Needs a Second Chance? The Challenge of Documenting K-12 Dropout and Why Adult Educators Should Be Concerned. Adult Basic Education and Literacy
Journal, 4 (2), 75-85
45 (53) Bilaga 1
Andel deltagare inom grundläggande vuxenutbildning som avslutat resp avbrutit kurs 2015 (VXR)
Hur kurs läses Status Kurser Kursfördelning %
VXR Antagen 1 379 79,85
VXR Struken 348 20,15
VXR Total 1 727 100,00
Total 1 727 100,00
Andel deltagare inom teoretisk gymnasial vuxenutbildning som avslutat resp avbrutit kurs 2015 (VXG)
Hur kurs läses Status Kurser Kursfördelning % VXG Antagen 5 364 76,85 VXG Struken 1 616 23,15
VXG Total 6 980 100,00
Total 6 980 100,00
Andel deltagare inom gymnasial yrkesutbildning som avslutat resp avbrutit kurs 2015 (VXY)
Hur kurs läses Status Kurser Kursfördelning %
VXY Antagen 4 987 89,68
VXY Struken 574 10,32
VXY Total 5 561 100,00
46 (53) Bilaga 2
47 (53) Bilaga 3
Intervjufrågor till studie- och yrkesvägledare
Kan du berätta vad du vet om studieavbrott på Komvux?
Vad är din erfarenhet av studieavbrott på Komvux?
Vad tror du är de vanligaste orsakerna till studieavbrott på Komvux?
Skulle du kunna ge exempel på olika typer av studieavbrott?
48 (53) Bilaga 4
49 (53) Bilaga 5
Missivbrev