I avsnitt 1.1 beskrevs hur kvinnor i regel löper en större risk att drabbas av arbetsoförmåga orsakad av familjerelaterade omständigheter än vad män gör. Mot den bakgrunden kan man tänka sig att en ökad tillgång till familjeförmåner skulle förbättra situationen för kvinnor och vara något positivt utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Utifrån de slutsatser som dragits i avsnitt 8.2–8.4 kan det emellertid konstateras att det är tveksamt om jämställdheten faktiskt förbättras. Det mesta talar för att sannolikheten att en ökad tillgång av familjeförmåner ökar tillgången till kompensation för obetalt arbete, minskar betydelsen av könsroller eller förbättrar möjligheterna att kombinera arbete och familj så att fler kvinnor kan förvärvsarbeta är liten. Det verkar till och med finnas en risk för att en ökad tillgång till familjeförmåner kan befästa och reproducera en ojämnlik fördelning av det obetalda arbetet och på så vis påverka jämställdheten negativt.
246 EUCO 1/16 European Council meeting (18 and 19 February 2016) – Conclusions.
66
9 Avslutande reflektioner
Uppsatsen visar att tillgången till familjeförmåner i gränsöverskridande situationer ökat till följd av EU-domstolens praxis och att förordning 883/04 i huvudsak inte förändrar rättsläget. Vidare har det konstaterats att en ökad tillgång till familjeförmåner inte har varit något självändamål för EU-domstolen utan att ökningen är en konsekvens av att domstolen använder sig av en teleologisk tolkningsmetod och värnar om den fria rörligheten. Slutligen står det klart att det är högst tveksamt om rättsutvecklingen är positiv utifrån ett jämställdhetsperspektiv och att en ökad tillgång till familjeförmåner till och med kan påverka jämställdheten negativt. Mot den bakgrunden är frågan vad som, de lege ferenda, bör göras på EU-nivå och hur EU:s möjligheter att främja jämställdhet på området för social trygghet egentligen ser ut.
Som förklarats i avsnitt 2.3 saknar EU kompetens att harmonisera området för social trygghet. Det innebär att de EU-rättsliga samordningsreglerna samspelar med medlemsstaternas nationella socialförsäkringssystem, vilket i sin tur betyder att den problematik som finns utifrån ett jämställdhetsperspektiv är dubbelbottnad. Som konstaterats i kapitel 8 kan EU-lagstiftaren inte förändra de materiella reglerna. Således är det exempelvis inte möjligt att på en EU-rättslig nivå besluta om att kompensera obetalt arbete i större utsträckning, reservera vissa familjeförmåner särskilt för män i syfte att påverka fördelningen av det obetalda hemarbetet eller bestämma att familjeförmåner i större utsträckning ska syfta till att finansiera barnomsorg utanför hemmet. Eftersom ett beslut om att utvidga EU:s kompetens i dagsläget framstår som avlägset kommer frågan om vad som skulle kunna åstadkommas genom harmoniserande åtgärder emellertid inte att behandlas närmare här.247 Fokus är istället EU:s kompetens så som den ser ut idag.
Kompetensen att samordna medlemsstaternas socialförsäkringssystem härleds idag via rätten till fri rörlighet för arbetstagare och motivet bakom samordningsförordningen är följaktligen ekonomiskt och inte socialt. Således ska samordningsreglerna i första hand
247 I och med Lissabonfördraget ändrades primärrätten och artikel 48 FEUF hänvisar numer till den ordinarie lagstiftningsprocessen. Det kan visserligen tolkas som att medlemsstaterna ville öka EU:s möjligheter att anta lagstiftning på området för social trygghet. Samtidigt infördes emellertid en ny andra mening i artikel 48 FEUF som i princip innebär att en medlemsstat ändå kan stoppa lagstiftningsförslag på området. Mot den bakgrunden finns det inget som talar för att medlemsstaterna är beredda att ge upp sin kompetens i fråga om social trygghet. Se Holm (2010) s. 46 f.
67
säkerställa fri rörlighet inom unionen, inte att tillgången till social trygghet i gräns-överskridande situationer fungerar på ett sätt som gagnar jämställdheten. Samtidigt framgår det av artikel 2 och 3(3) FEU samt artikel 23 i Stadgan att EU ska arbeta för jämställdhet och att jämställdhet mellan män och kvinnor ska säkerställas på alla områden. Frågan är således vilket utrymme det ekonomiska perspektivet i samordningen lämnar för ett jämställdhetsperspektiv. Annorlunda uttryckt kan det ifrågasättas om målsättningen med samordningsreglerna, dvs. att främja den fria rörligheten, är förenlig med en målsättning om att främja jämställdheten mellan män och kvinnor.
Som förklarats i avsnitt 1.4 är jämställdhet ett brett begrepp och följdfrågan blir därför vilken typ av jämställdhet som avses. En uttalad politisk målsättning från EU:s sida är att förbättra möjligheten att kombinera arbete och familj i syfte att höja kvinnors sysselsättning och främja jämställdheten mellan kvinnor och män.248 Det antyder att synen på jämställdhet på EU-nivå är arbetsorienterad, dvs. att jämställdhet ska uppnås genom att kvinnors deltagande i arbetsmarknaden ökar.249 Stratigaki menar att
”möjligheten att kombinera arbete och familj” ursprungligen var ett politiskt koncept som handlade om att familjeansvaret skulle fördelas mer jämlikt mellan män och kvinnor men att det konceptet övertid istället kommit att handla om att främja flexibla former av arbete.250 Således har det som från början var en social rättvisefråga stöpts om till en ekonomisk fråga. Stratigaki menar att det är ett genomgående mönster och att jämställdhetsmål i allmänhet blir en del av EU:s politiska agenda först efter att de anpassats efter ”tyngre” ekonomiska politiska motiv.251 Även det talar för att synen på jämställdhet på EU-nivå generellt är arbetsorienterad. Huruvida det är den typen av jämställdhet som EU bör arbeta för att främja råder det säkert delade meningar om men den frågan lämnar jag till andra att diskutera.
En ekonomisk syn på jämställdhet, som syftar till att fler ska arbeta, bör vara förenlig med det ekonomiska motivet om att främja fri rörlighet som ligger bakom samordningsförordningen. I EU:s politik tycks målsättningen om att öka
248 Se t.ex. KOM (2013) 322 och KOM (2015) 610 final.
249 Jfr avsnitt 8.4.
250 Stratigaki (2004) s. 30 ff.
251 Stratigaki (2004) s. 50 f.
68
sättningen inom EU nämligen gå hand i hand med målet att främja fri rörlighet.252 Det är lätt att föreställa sig att en EU-medborgares möjlighet att söka arbete i en annan medlemsstat när personens kompetens inte efterfrågas på arbetsmarknaden i den egna medlemsstaten har en positiv effekt på sysselsättningsnivån inom unionen. Med andra ord är det sannolikt att allokeringen av arbetskraft blir mer effektiv om EU lyckas med att fullt ut uppnå fri rörlighet. I relation till den nya tillväxtstrategin Europa 2020 har det dessutom konstaterats att det inte är möjligt att nå målet om att 75 % av befolkningen i åldrarna 20–64 ska ha ett arbete år 2020, vilket är ett av strategins övergripande mål, om inte kvinnors sysselsättningsgrad ökar.253 Både målet att inkludera fler kvinnor i arbetsmarknaden och målet att främja den fria rörligheten är således centrala för att för att höja sysselsättningsgraden inom EU.
Utifrån en sådan utgångspunkt bör ett jämställdhetsperspektiv i samordningen egentligen vara självklart. För att samordningsförordningen ska fylla sitt syfte och främja fri rörlighet för dagens arbetstagare är det centralt att reglerna främjar fri rörlighet för sådana arbetstagare som kombinerar arbete och familj (främst kvinnor) och som skiljer sig ifrån den manlige familjeförsörjaren som reglerna ursprungligen utformades för. Om det skulle visa sig att en ökad tillgång till familjeförmåner får sådana inlåsningseffekter som diskuterats i kapitel 8 är det sannolikt att färre kvinnor utnyttjar den fria rörligheten i egenskap av arbetstagare. I så fall skulle den rättsutveckling som skett genom EU-domstolens rättspraxis till och med kunna bli kontraproduktiv. Det talar för att så väl EU-lagstiftaren som EU-domstolen bör betrakta fri rörlighet och jämställdhet som två målsättningar som går hand i hand.
Fokus i den här framställningen har varit familjeförmåner eftersom det hade varit en alldeles för omfångsrik uppgift att i helhet analysera de EU-rättsliga samordningsreglerna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Däremot är det nog en uppgift som EU-lagstiftaren måste ta sig an om samordningsförordningen på sikt ska främja en fri rörlighet som är så fullständig som möjligt för så många arbetstagare som möjligt.
Diskussionen i kapitel 8 visar att frågan om jämställdhet är komplex och troligtvis är det just ett helhetsgrepp om samordningsförordningen som behövs för att reglerna ska
252 Se t.ex. KOM (2000) 379 och KOM (2005) 33 slutlig.
253 KOM (2010) 2020 och KOM (2013) 322.
69
kunna anpassas för att främja reell jämställdhet och fri rörlighet för alla typer av arbetstagare. Faktum är att lagstiftaren dessutom har tillfälle att implementera ett jämställdhetsperspektiv i förordningen. Kommissionen har nämligen tagit initiativ till en översyn av förordning 883/04 med start under 2016. 254 Därutöver ser de primärrättsliga förutsättningarna idag annorlunda ut än vad de gjorde i början av 2000-talet då förordning 883/04 förhandlades fram. Enligt artikel 23 i Stadgan ska jämställdhet säkerställas på alla områden. Således kunde tillfället att utvärdera samordningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv inte vara bättre.
254 Av KOM (2015) 610 final framgår att ett av Kommissionens nya initiativ inför 2016 går under namnet
”Labour Mobility Package” (LMP) vari en översyn av förordningen om samordningen av de sociala trygghetssystemen ingår.
70
Källförteckning
Rättsfall
C-134/77, Silvio Ragazzoni mot Caisse de compensation pour allocations familiales
”Assubel”, (1978) ECR 00963 (Ragazzoni)
C-67/79, Waldemar Fellinger mot Bundesanstalt für Arbeit, Nuremberg, (1980) ECR 00535 (Fellinger)
C-191/83, F. A. Salzano mot Bundesanstalt für Arbeit - Kindergeldkasse, (1984) ECR 03741 (Salzano)
C-267/83, Aissatou Diatta mot Land Berlin, (1985) ECR 00567 (Diatta)
C-41/84, Pietro Pinna mot Caisse d'allocations familiales de la Savoie, (1986) ECR 00001 (Pinna)
C-153/84, Antonio Ferraioli mot Deutsche Bundespost, (1986) ECR 01401 (Ferraioli) C-302/84, A. A. Ten Holder mot Bestuur van de Nieuwe Algemene Bedrijfsvereniging, (1986) ECR 01821 (Ten Holder)
C-20/85, Mario Roviello mot Landesversicherungsanstalt Schwaben, (1988) ECR 02805 (Roviello)
C-349/87, Elissavet Paraschi mot Landesversicherungsanstalt Württemberg, (1991) ECR I-04501 (Paraschi)
C-168/88, Theo Dammer mot VZW Securex Kinderbijslagfonds och Rijksdienst voor Kinderbijslag der Werknemers, (1989) ECR 04553 (Dammer)
C-117/89, Klaus Jürgen Kracht mot Bundesanstalt für Arbeit, (1990) ECR I-02781 (Kracht)
C-98/91, A. A. Herbrink mot Minister van Landbouw, Natuurbeheer en Visserij, (1994) ECR I-00223 (Herbrink)
C-245/94 och C-213/94, Ingrid Hoever och Iris Zachow mot Land Nordrhein-Westfalen, (1996) ECR I-04895 (Hoever och Zachow)
C-160/96, Manfred Molenaar och Barbara Fath-Molenaar mot Allgemeine Ortskrankenkasse Baden-Württemberg, (1998) ECR I-00843 (Molenaar) C-255/99, Anna Humer, (2002) ECR I-01205 (Humer)
C-413/99, Baumbast och R mot Secretary of State for the Home Department, (2002) ECR I-07091 (Baumbast)
C-28/00, Liselotte Kauer mot Pensionsversicherungsanstalt der Angestellten, (2002) ECR I-01343 (Kauer)
C- 290/00, Johann Franz Duchon mot Pensionsversicherungsanstalt der Angestellten, (2002) ECR I-03567 (Duchon)
C-137/04, Amy Rockler mot Försäkringskassan, (2006) ECR I-01441 (Rockler) C-185/04, Ulf Öberg mot Försäkringskassan, länskontoret Stockholm, (2006) ECR I-01453 (Öberg)
71
C-331/06, K. D. Chuck mot Raad van Bestuur van de Sociale Verzekeringsbank, (2008) ECR I-01957 (Chuck)
C-352/06, Birgitte Bosmann mot Bundesagentur für Arbeit, (2008) ECR I-3827 (Bosmann)
C-507/06, Malina Klöppel mot Tiroler Gebietskrankenkasse, (2008) ECR I-00943 (Klöppel)
C-208/07, Petra von Chamier-Glisczinski mot Deutsche Angestellten-Krankenkasse, (2009) ECR I-06095 (von Chamier Glisczinski)
C-363/08, Romana Slanina mot Unabhängiger Finanzsenat, Außenstelle Wien, (2009) ECR I-11111 (Slanina)
C-16/09, Gudrun Schwemmer mot Agentur für Arbeit Villingen-Schwenningen - Familienkasse, (2010) ECR I-09717 (Schwemmer)
C-388/09, Joao Filipe da Silva Martins mot Bank Betriebskrankenkasse - Pflegekasse, (2011) ECR I-05737 (da Silva Martins)
C-257/10, Försäkringskassan mot Elisabeth Bergström, (2011) ECR I-13227 (Bergström)
C-522/10, Doris Reichel-Albert mot Deutsche Rentenversicherung Nordbayern, (2012) (Reichel Albert)
C-611/10 och C-612/10, Waldemar Hudzinski mot Agentur für Arbeit Wesel - Familienkasse (C-611/10) och Jaroslaw Wawrzyniak mot Agentur für Arbeit
Mönchengladbach - Familienkasse (C-612/10), (2012) (Hudzinski och Wawrzyniaki) C-619/11, Patricia Dumont de Chassart mot Office national d’allocations familiales pour travailleurs salariés (ONAFTS), (2013) (Dumont de Chassart)
C-347/12, Caisse nationale des prestations familiales mot Ulrike Wiering och Markus Wiering, (2014) (Wiering)
C-595/12, Loredana Napoli mot Ministero della Giustizia - Dipartimento dell’Amministrazione penitenziaria, (2014) (Napoli)
C-173/13, Maurice Leone och Blandine Leone mot Garde des Sceaux, ministre de la Justice och Caisse nationale de retraite des agents des collectivités locales, (2014) (Leone & Leone)
C-382/13, C. E. Franzen m.fl. mot Raad van bestuur van de Sociale verzekeringsbank, (2015) (Franzen m.fl.)
C-394/13, Ministerstvo práce a sociálních věcí mot B, (2014) (B)
C-433/13, Europeiska kommissionen mot Slovakiska republiken, (2015) (Kommissionen mot Slovakien)
C-222/14, Konstantinos Maïstrellis mot Ypourgos Dikaiosynis, Diafaneias kai Anthropinon Dikaiomaton, (2015) (Maistrellis)
C-378/14, Bundesagentur für Arbeit - Familienkasse Sachsen mot Tomislaw Trapkowski, (2015) (Trapowski)
C-453/14, Vorarlberger Gebietskrankenkasse och Alfred Knauer mot Landeshauptmann von Vorarlberg och Rudolf Mathis, (2016) (Knauer)
72 EU-rättsligt material
KOM (2000) 379 Ny socialpolitisk dagordning
KOM (2005) 33 slutlig Meddelande från Kommissionen om den socialpolitiska agendan
KOM (2010) 2020 Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla EUCO 1/16 European Council meeting (18 and 19 February 2016) – Conclusions KOM (2013) 322 Rapport från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén Barcelonamålen Utveckling av barnomsorgen i Europa för en hållbar och inkluderande tillväxt
KOM (2015) 610 final Communication from the Commission to the European Parliament, The Council, The European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions Commission Work Program 2016 No time for business as usual
Eurostat, File:Employment rates by sex, age group 15–64, 2014 (¹) (%) YB16.png., (2016-05-29 kl. 14:11),
http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/File:Employment_rates_by_sex,_age_group_15–
64,_2014_(¹)_(%25)_YB16.png.
Europeiska kommissionen, Sysselsättning, socialpolitik och inkludering, Var gäller reglerna?, (2016-05-29 kl. 14:15),
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=853&langId=sv&
Europeiska unionens domstol, Sökresultat för artikel 73 i förordning 1408/7, (2016-05-29 kl.14:17),
http://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?pro=&nat=or&oqp=&dates=&lg=&language=sv&ju r=C%2CT%2CF&cit=R%252CC%252CCJ%252CR%252C2008E%252C%252C1971
%252C1408%252C%252C73%252C%252C%252C%252C%252Ctrue%252Cfalse%25 2Cfalse&td=%3BALL&pcs=Oor&avg=&page=1&mat=or&jge=&for=&cid=93931 Europeiska unionens domstol, Sökresultat för artikel 67 i förordning 883/04, (2016-05-29 kl. 14:19),
http://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?pro=&nat=or&oqp=&dates=&lg=&language=sv&ju r=C%2CT%2CF&cit=R%252CC%252CCJ%252CR%252C2008E%252C%252C2004
%252C883%252C%252C67%252C%252C%252C%252C%252Ctrue%252Cfalse%252 Cfalse&td=%3BALL&pcs=Oor&avg=&page=1&mat=or&jge=&for=&cid=97814 Europeiska unionens domstol, Sökresultat för artikel 68 i förordning 883/04, (2016-05-29 kl. 14:24),
http://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?pro=&nat=or&oqp=&dates=&lg=&language=sv&ju r=C%2CT%2CF&cit=R%252CC%252CCJ%252CR%252C2008E%252C%252C2004
73
%252C883%252C%252C68%252C%252C%252C%252C%252Ctrue%252Cfalse%252 Cfalse&td=%3BALL&pcs=Oor&avg=&page=1&mat=or&jge=&for=&cid=98285 Missoc, Comparative Tables on Social Protection, (2016-05-29 kl. 14:25),
http://www.missoc.org/MISSOC/INFORMATIONBASE/COMPARATIVETABLES/
MISSOCDATABASE/comparativeTablesSearchResultTree.jsp
Litteratur
Ackers, Louise; Women, citizenship and migration within the European Union, The Policy Press, Storbritannien 1998
Bell, Mark: We are family? Same-sex Partners and EU Migration Law, Maastricht journal of European and comparative law, Vol. 9 No. 4, 2002, s. 335–355
Bock, Gisela: Antinatalism, maternity and paternity in National Socialist racism, i Bock, Gisela and Thane, Pat (eds.), Maternity and Gender Policies - Women and the Rise of the European Welfare States, 1880s–1950s, Routledge, London 1991, s. 232–
252
Bonini Baraldi, Matteo: EU family policies between domestic ”good old values” and fundamental rights: the case of same sex families, Maastricht journal of European and comparative law, Vol. 15, No. 4, 2008, s. 517–551
Calleman, Chatarina: Genusperspektiv på arbetsrätten - Ett problembaserat läromedel, Iustus förlag, Uppsala 2009
Cousins, Mel: Overview of recent cases before the European Court of Human Rights and the European Court of Justice (March-May 2008), European Journal of Social Security, No. 2, 2008, s. 159–189.
Dahlberg, Anita: Jämställdhet som paradox och dekonstruktion i Nordborg, Gudrun (red.): 13 Kvinnoperspektiv på rätten, Författarna och Iustus förlag, Uppsala 1995.
Daly, Mary och Rake, Katherine: Gender and the welfare state, Polity Press in association with Blackwell Publishing Ltd, Oxford 2003
Erhag, Thomas: Fri rörlighet och finansiering av social trygghet, Thomas Erhag &
Santérus förlag, Stockholm 2002
Esser, G. och Van der Mei, A.P: Case C-352/06 Birgitte Bosmann v. Bundesagentur fur Arbeit - Familienkasse Achen, judgment of the Court (Grand Chamber) of 20 May 2008, not yet reported, Common Market Law Review, Vol. 46, No. 3, 2009, s. 959–972 Frericks, Patricia: Pension Reforms, Working Patterns and Gender Pension Gaps in Europe, Gender, Work and Organisation, Vol. 16, No. 6, 2009, s. 710–730
74
Frericks, Patricia: Gender equalising and gender neutral policies and their pitfalls: a typology of the gender dimension of social policies, European Journal on Social Security, No. 2, 2012, s. 2–20
Gräns, Minna: Användningen av andra vetenskaper i Korling, Fredrik och Zamboni, Mauro (red.): Juridisk metodlära, upplaga 1:3, Studentlitteratur, Lund 2013, s. 421–434 Hettne, Jörgen och Eriksson Otken: EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Vällingby 2011
Holm, Emma: Fri rörlighet för familjer: En normativ analys av föräldrapenningen och EU rätten, Juristförlaget i Lund, Lund 2010
Holtmaat, Rikki: Economic independence, Labour Law and Social Security i Kravaritou, Yota: The Sex of Labour Law in Europe, Kluwer Law International, Nederländerna 1996, s. 155–176.
Jareborg, Nils: Rättsdogmatik som vetenskap, Svensk Juristtidning, 2004, s. 1–10 Joshi, Heather och Davies, H.: The Paid and Unpaid Roles of Women: How should Social Security Adapt? ett arbete framlagt vid den internationella konferensen i York Social Security: 50 years after Beveridge, University of York, 27-30 September, Vol. 2, s. 83–94.
Lenaerts, Koen; Van Nuffel, Piet: European Union Law, third edition, Sweet &
Maxwell, London 2011
Lerwall, Lotta: Könsdiskriminering - En analys av nationell och internationell rätt, Iustus förlag, Uppsala 2001
Lundström, Karin: Jämlikhet mellan kvinnor och män i EG-rätten - En feministisk analys, Iustus förlag, Uppsala 1999
Paju, Jaan: EG-domstolen kör om i socialförsäkringens ytterspår - Funderingar kring C-137/04 Amy Rockler och C-185/04 Ulf Öberg; ERT (2006)
nr 4, s. 687–694
Paju, Jaan: Suveränitetserosion? Om EU-rättens påverkan på sociala trygghetsmodeller;
särskilt Sverige, Tallinns Raamatutrukikoda, Tallin 2015
Paju, Jaan: Introduktion till EU:s socialförsäkringsrätt, upplaga 2, Wolters Kluwer, Polen 2016
Paskalia, Vicki: Free movement of persons and social security: gender implications of EC regulation 1408/71, Uppsala universitet, Uppsala 2004
Paskalia, Vicki: The (in)visibility of gender in the new regulation, European Journal of Social Security, Vol. 7, No. 3, 2005, s. 197–226
75
Paskalia, Vicki: Co-ordination of Social Security in the European Union: an Overview of recent case law, Common Market Law Review, Vol. 46, No. 4, 2009, s. 1177–1218 Paskalia, Vicki: Den nya EU-rättsliga principen om likställande av förmåner, inkomster, omständigheter och händelser: omtumlande nyheter för den svenska
socialförsäkringsrätten?, Förvaltningsrättslig tidskrift, No. 4, 2014, s. 459–477 Pennings, Frans: European Social Security Law, 6th edition, Intersentia, Cambridge 2015
Rennuy, Nicolas: The Emergence of a Parallell System of Social Security Coordination, Common Market Law Review, Vol. 50, No. 5, 2013, s. 1221–1266.
Sandgren, Claes: Är rättsdogmatiken dogmatisk?, Tidsskrift för Rettsvitenskap, Vol.
118, 2005, s. 646–656
Scheiwe, Kirsten: The Gender Dimension in German Labour Law: Time Revisited i Kravaritou, Yota: The Sex of Labour Law in Europe, Kluwer Law International, the Netherlands 1996, s. 53–87
Stalford, Helene: Concepts of family under EU law - lessons from the ECHR, International Journal of Law, Policy and the Family, No. 16, 2002, s. 410–434 Stratigaki, Maria: The Cooptation of Gender Concepts in EU Policies: The Case of
”Reconciliation of work and family”, No. 1, 2004, s. 30–56
Ståhlberg, Ann-Charlotte: Gender and Social Security: Some lessons from Europe, European Journal of Social Security, Vol. 4, No. 3, 2002, s. 227–239
Svensson, Eva-Maria: Genus och rätt en problematisering av föreställningen om rätten, Iustus förlag, Uppsala 1997
Taxell, Lars Erik: Rätt och demokrati, Acta Academiae Aboensis. Ser. A, Humaniora, Vol. 52, Åbo akademi, Åbo 1976
Wentholt, Klaartje: The (In)compability of the Legal and the Feminist Debate i Kravaritou, Yota: The Sex of Labour Law in Europe, Kluwer Law International, the Netherlands 1996, s. 139–153.