I den här uppsatsen har jag visat vad den svenska rätten anger om beskattning av elektricitet och hur denna utformning har påverkats av vårt medlemskap i EU. Det står klart att medlemskapet inverkat i betydande mån på de val som gjorts, särskilt med tanke på att riksdagen uppenbarligen hade att anta en lag som inte ens var utformad på det sätt regeringen egentligen ville. Jag vågar säga att grundtanken var god och att många aktörer fick en skattemässigt bättre position, men en bristfällig konsekvensanalys, och främst – åtminstone vad det verkar – bristfällig insyn i kraven och undantagsmöjligheterna från EU:s statsstödsregler, ledde till en lagstiftning som fick vissa aktörer, vars framtida deltagande är av stor vikt, att skrämmas bort från att våga satsa på en egenproduktion av förnybar elektricitet för egen användning genom solceller.
Lagändringen skattebefriade en stor mängd användare, vilket torde ge incitament för fler att satsa på småskalig solelproduktion, samtidigt som den ställde upp hinder för aktörer intresserade av anläggningar med en toppeffekt om 255 kilowatt eller högre. Därmed är det svårt att avgöra huruvida lagändringen i slutändan motarbetar eller främjar de svenska miljömålen och åtagandena och vilka verkningar lagstiftningen hade kunnat få om den fått bestå. Sådana beräkningar låter sig knappast göras här, och med tanke på de troligtvis snart kommande ändringarna handlar det ändå om en rent hypotetisk diskussion.
Det har heller inte kunnat visas exakt varför 255 kilowatt skulle vara den gyllene gränsen för vad som kan vara tillåtet utan att aktivera stödreglerna, men det förefaller vara den gräns som även i framtiden kommer gälla och den tycks accepterad av kommissionen. Mot bakgrund av detta måste skattefriheten enligt 11 kap. 2 § LSE anses vara optimalt utformad för mindre aktörer, vilket givetvis ger incitament för småskalig solelproduktion och således möjliggör framgångar i strävan mot målet om 100 % förnybar elproduktion i Sverige, 27 % förnybar energi i EU och i förlängningen bidra till temperatursänkningen enligt Parisavtalet. Däremot får det anses visat att lagändringen medförde oönskade resultat för användare som inte på ett, i vardaglig bemärkelse, yrkesmässigt sätt avser att framställa elektricitet, men som ändå vill investera i solceller för egenproduktion av elektricitet i en omfattning som når över effektgränsen. I och med att flera aktörer valde att slopa sina solcellsplaner främjade lagändringen uppenbarligen i helhet inte temperaturmålen, och den låg heller inte på gränsen
54 för vad som kan vara tillåtet enligt EU-rätten eftersom nya regler som ligger mycket närmare de yttersta gränserna för vad som kan tillåtas förefaller vara på väg att aktualiseras.
Sammanfattningsvis kan sägas att, EU:s inre marknad till trots, medlemsstaterna har relativt stora möjligheter att gynna produktion av solelektricitet i den nationella beskattningen. Det generella förbudet mot statliga stöd kan sättas ur spel med hänvisning till flertalet olika regler och riktlinjer som sammantaget erbjuder medlemsstaterna generösa möjligheter att främja en hållbar energiutveckling. I den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2016 förefaller inte regeringen ha nyttjat alla dessa möjligheter vilket ledde till omfattande kritik. Som gensvar på kritiken aviserade dock regeringen planer på lagändringar som betydligt mer använder sig av de undantagsmöjligheter som sekundärrätten erbjuder och som går mer i linje med de klimatmål Sverige kämpar för att uppnå. Därigenom arbetar regeringen också i enlighet med den grundläggande regleringen i RF som anger att det allmänna ska verka för en hållbar utveckling.
55
Källförteckning
Offentligt tryck Propositioner
Proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004.
Proposition 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016.
Utredningar
SOU 2013:46 Beskattning av mikroproducerad el m.m.
SOU 2015:87 Energiskatt på el – en översyn av det nuvarande systemet.
Promemorior och remisser
Finansdepartementets promemoria, Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställningen av förnybar el, 2016a.
Regeringskansliets promemoria, Så tar regeringen bort skatten på solel, 2016.
Finansdepartementets promemoria, Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el, 2016b.
Regeringens lagrådsremiss, Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el, 2017.
Övrigt offentligt material
Energimyndigheten, Förslag till strategi för ökad användning av solel, 2016.
Finansdepartementet, Förordnande i arbetsgrupp gällande vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el (Fi 2016:A), Fi2016/0071>EK, 2016-03-07.
Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, 2016-06-10.
56 Offentligt tryck från EU
Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31-10-2003, s. 51-70.
Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG, EUT L 9, 2009-01-14, s. 12-30.
Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén (KOM(2012)) 209 slutlig: Modernisering av det statliga stödet i EU, 08-05-2012.
Europeiska kommissionens slutsatser (EUCO) 169/14, 2014.
Kommissionens meddelande: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi 2014-2020, EUT C 200, 2014-06-28, s. 1-55.
Avgöranden från EU-domstolen
Mål 70/72, Kommissionen mot Tyskland, ECLI:EU:C:1973:87.
Mål 270/83 Avoir Fiscal, ECLI:EU:C:1986:37.
Mål C-39/94 La Poste, ECLI:EU:C:1996:285.
Mål T-106/95 Fédération française des sociétés d’assurances mot kommissionen, ECLI:EU:T:1997:23.
Mål C-213/96, Outokumpu, ECLI:EU:C:1998:155.
Mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke mot Finanzlandesdirektion für Kärnten, ECLI:EU:C:2001:598.
57 Förenade målen C-53/13 och C-80/13 Strojírny Prostějov, a.s. och ACO Industries Tábor s.r.o. mot Odvolací finanční ředitelství, ECLI:EU:C:2014:2011.
Litteratur
Areskoug, Mats, Miljöfysik: energi för hållbar utveckling, 2., [utök. och rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006.
Bengtsson, Bertil, SOU som rättskälla, i Svensk Juristtidning, häfte 8, 2011, s. 777-785.
Bernitz, Ulf, Svensk och europeisk marknadsrätt. 1, Konkurrensrätten och marknadsekonomins rättsliga grundvalar, 4. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015.
Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 5., [omarb. och uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2014.
de Paz, José Carlos Laguna, Protecting the Environment Without Distoring Competition, i Journal of European Competition Law & Practice, vol. 3, no. 3, 2012, s. 248-257.
Dashwood, Alan, Dougan, Michael, Rodger, Barry, Spaventa, Eleanor, Wyatt, Derrick, Wyatt and Dashwood's European Union law, 6. ed., Hart, Oxford, 2011.
Derlén, Mattias, Ingmanson, Staffan & Lindholm, Johan, EU-rätt, 1. uppl., Liber, Malmö, 2010.
Ebbesson, Jonas, Miljörätt, 3., [rev.] uppl., Iustus, Uppsala, 2015.
Elfström, Calle, Omstridd skatt stoppar solenergi, i SVT Nyheter, publicerad 2016-08-23, uppdaterad 2016-08-30, [http://www.svt.se/nyheter/inrikes/onodig-skatt-stoppar-solcellsenergi], hämtad 2017-01-12, 2016a.
Elfström, Calle, Regeringen svänger om skatt på solel, i SVT Nyheter, 2016-08-31, [http://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-svanger-om-skatt-pa-solel-1], hämtad 2017-01-12, 2016b.
58 Gren, Marc, Selektiva skatter och statsstöd, i Svensk Skattetidning, 2016, nr. 1, s. 3-8.
Grosskopf, Göran, Johansson, Gunnar & Rabe, Gunnar, Det svenska skattesystemet, 10., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 1997
Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, 2., omarb. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2011
Indén, Tobias, EU:s statsstödsrätt: EU-rättens krav och den nationella rättens utmaningar, Iustus, Uppsala, 2013.
Jans, Jan H. & Vedder, Hans H.B., European environmental law: after Lisbon, 4. ed., Europa Law Publishing, Groningen, 2012.
Kihlberg, Jannike, Ny skatt bromsar satsningar på solenergi, i Dagens Nyheter, 2015-04-22, [http://www.dn.se/ekonomi/ny-skatt-bromsar-satsningar-pa-solenergi/], hämtad 2017-01-12.
Moussis, Nicolas, Access to the European Union: law, economics, policies, 20th edition., Intersentia, Cambridge, 2013.
Nicoliades, Phedon, In Search of Economically Rational Environmental State Aid: The Case of Exemption from Environmental Taxes, i European Competition Journal, vol. 10, no. 1, 2014, s. 155-165.
Norberg, Sven, Vad betyder EU-medlemskapet för de svenska domstolarna?, i Svensk Juristtidning, 1995, s. 401-424.
Reichel, Jane, EU-rättslig metod, i Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013.
Rosén, Johan, De svenska lagförarbetenas vara eller inte vara som rättskälla – effekter av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen, i Svensk Juristtidning, 1996, s. 244-259.
59 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3., [utök. och rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015.
Ståhl, Kristina, EU-skatterätt, 3. uppl., Iustus, Uppsala, 2011.
Szyszczak, Erika, Time for Renewables to Join the Market: the New Guildelines on State Aid for Environmental Protection and Energy, i Journal of European Competition Law &
Practice, vol. 5, no. 9, 2014, s. 616-623.
TT Nyhetsbyrån, Kritiserad skatt på solel införs, i Ny Teknik, 2016-07-01, [http://www.nyteknik.se/energi/kritiserad-skatt-pa-solel-infors-6589159], hämtad 2017-01-12.
Romson, Åsa, Baylan, Ibrahim, Åsa Romson och Ibrahim Bayland: Vi siktar på 100 procent förnybart, i Ny Teknik, 2015-06-26, [http://www.nyteknik.se/opinion/asa-romson-och-ibrahim-baylan-vi-siktar-pa-100-procent-fornybart-6392547], hämtad 2017-01-12.
Övriga källor
Internationella energirådets pressmeddelande, How Solar Energy Could Be the Largest Source of Electricy By Mid-Century, 2014-09-29,
[https://www.iea.org/newsroom/news/2014/september/how-solar-energy-could-be-the-largest-source-of-electricity-by-mid-century.html], hämtad 2017-01-11.
News – Powered by Cision, Axfood nyinvesterar i solceller,
[http://news.cision.com/se/axfood/r/axfood-nyinvesterar-i-solceller,c2101084], hämtad 2017-02-18.
Solarregion Skåne, Vilka regler gäller om jag säljer el?, senast uppdaterad 2016, [http://solarregion.se/om-solenergi/solceller/vilka-regler-galler-om-jag-saljer-el/], hämtad 2017-01-12.