Den här uppsatsen har visat att de intervjuade i den bok jag läst uppfattar att det finns sex huvudsakliga funktioner för folkbiblioteket: bok- och informationsförmedling, läsfrämjande, demokratisk funktion, kulturcentrum, folkbildning och mötesplats. Bland annat tack vare dessa sex funktioner läggs grunden för en institution som är unik i samhället. I samband med analysarbetet identifierades två diskurser inom folkbiblioteksvärlden, och många av dem innehåller gammaldags och romantiska uttryck, framförallt gäller det när man i den bokliga diskursen talar om litteratur och folkbildning. När det gäller företrädare för det nya, t.ex. informationsförmedling eller mötesplats, använder man sig företrädesvis av ord som ”demokrati”, ”samhälle”, ”medborgare” och ”utveckling”.
Min egen reflektion är att de intervjuade visar prov på en överraskande svag argumentation. Det kan kanske bero på hur frågorna varit ställda, eller rättare sagt, de intervjuade var kanske inte på det klara med att de skulle hålla ett försvarstal för folkbiblioteket, men min uppfattning är att man uttrycker sig i svepande och vaga ordalag. För tjugo år sedan fick vi en bibliotekslag efter en ekonomiskt pressad tid i kommunerna då man såg att många av biblioteksvärdena var hotade, inte minst gratis-principen. Därför kan det vara av intresse att ta upp vilken omvärld biblioteksanknutna har att förhålla sig till, vilket jag inte tagit upp i den här uppsatsen. Folkbiblioteken har andra aktörer som de måste förhålla sig till – politiker som har makt över dem, användarna som de är beroende av etc. Diskurser både skapar och speglar samtiden, och initieras vanligtvis av just makthavarna som kanske inte alltid stämmer överens med de diskurser som existerar inom folkbibliotekets egen värld. Vilka motargument mot folkbibliotek finns det t.ex. i sådana diskurser? Hur talar man om folkbiblioteket? Det nyttiga och instrumentella har länge varit högt i kurs hos politiker medan de intervjuade i boken försöker hävda andra värden som lust, kultur, kvalitet etc. Vad händer när dessa två olika diskurser möts? Och hur ska biblioteksanknutna argumentera för folkbiblioteket för att bättre nå fram till sina
31
”motståndare”, t.ex. om folkbiblioteken är hotade eller om bibliotekslagen ifrågasätts? Det kan vara ämne för en uppsats.
Vidare är min reflektion efter att ha analyserat de här intervjuerna, att människor inom biblioteksvärlden måste göra sig själva medvetna om värdet av folkbiblioteket, men de behöver också medvetandegöra sig själva om värdet av kultur i allmänhet och lära sig argumentera för det. Jag tror att de måste göra sig själva och andra medvetna om skillnaden på upplevelsen av olika kunskaper och betona värdet av kultur inför politiker. Detta behövs för att kunna försvara och försäkra folkbibliotekets plats i samhället nu och i framtiden. Det kan också vara ämne för en uppsats.
32
Litteraturlista
Audunson, Ragnar (2005). How do politicians and central decision-makers view public libraries? The case of Norway. IFLA Journal 06/2005, vol. 31, nr. 2.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskapoig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Burman, Anders (2013). ”Till vilken nytta?” i Tomas Forser och Thomas Karlsohn (red)
Till vilken nytta?: en bok om humanioras möjligheter, Göteborg: Daidalos. Folkbibliotekens framtid (2010). Anders Eliasson (red). Lund: BTJ Förlag. Folkbiblioteksutredningen (1982). Folkbibliotek i tal och tankar: en
faktarapport från folkbiblioteksutredningen. Stockholm: LiberFörlag. Foucault, M. (1964/2002). Vetandets arkeologi. Lund: Arkiv.
Frenander, Anders (2012). ”Statens förhållande till folkbiblioteken, 1912-2012” i Anders Frenander och Jenny Lindberg (red): Styra eller stödja? Svensk
folkbibliotekspolitik under hundra år, Valfrid, 2012.
Glimstedt, Anna & Johnson, Anna-Karin (2010) ”Vi är platsen helt enkelt”:
Folkbibliotekarien och mötesplatsen – en diskursanalys. Kandidatuppsats, Högskolan i
Borås.
Hansson, Joacim (2005). Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år. Linköping: Linköpings universitet, Mimer.
Hedemark, Åse (2009) Det föreställda folkbiblioteket. En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970-2006. Uppsala: Uppsala universitet. Hedemark, Åse & Hedman, Jenny (2002) Vad sägs om användare? Folkbibliotekens
användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter. Magisteruppsats, Bibliotekshögskolan i
Borås.
Höglund, Lars (2012). ”Svenskarna och folkbiblioteken på 2000-talet” i Anders Frenander och Jenny Lindberg (red): Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik
under hundra år, Valfrid, 2012.
Höglund, Lars (2013). ”Biblioteksvanor och attityder” i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström (red): Vägskäl, SOM-institutet 2013.
Kulturvanor i Sverige 1987-2015, SOM-institutet 2016.
Jochumsen, Henrik & Hvenegaard Rasmussen, Casper (2001). Gör biblioteket en
33
Jonsson, Bosse (2013). Medborgaren och marknaden. Pedagogisk diskurs för folkbibliotek. Linköping: Linköpings universitet.
Lord, Camilla & Ström, Åse (2012). Västerås stadsbiblioteks roller – ett nedslag i
Västerås stads styrnings- och planeringsdokument år 2010 med diskursanalytisk ansats.
Magisteruppsats, Högskolan i Borås
Olika syn på saken. Svensk biblioteksförenings rapport 2011:2, Svensk
biblioteksförening.
Regeringens proposition 1965:50. Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förslag för budgetåret 1965/66 till bidrag till folkbibliotek. p
Regeringens proposition 1975:20. Regeringens proposition om den statliga kulturpolitiken.
SFS 1996:1596. Bibliotekslag. SFS 2013:801. Bibliotekslag.
SOM-institutet. https://som.gu.se
SOU 1949:28. Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet av Folkbibliotekssakkunniga. Stockholm.
SOU 1972:66. Ny kulturpolitik. Stockholm.
SOU 1984:23. Folkbibliotek i Sverige: Betänkande av folkbiblioteksutredningen. Stockholm.
Torstensson, Magnus (2012). ”Framväxten av en statlig folkbibliotekspolitik i Sverige” i Anders Frenander och Jenny Lindberg (red): Styra eller stödja? Svensk
folkbibliotekspolitik under hundra år, Valfrid, 2012.
Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
34
Bilaga 1.
Bibliotekslagen från 1996 (SFS 1996:1956)
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 § Till främjade av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett bibliotek.
Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.
Varje kommun skall ha folkbibliotek.
3 § På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.
§ 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län.
Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter.
För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler.
§ 5 I 2 kap. 36 § skollagen finns bestämmelser om skolbibliotek.
§ 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice.
7 § Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken.
Staten ansvarar för högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a § Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka.
Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna.
8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.
9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera läsning.
35
10 § Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.
36
Bilaga 2.