4.5 Sammanfattande reflektion
Med en vilja om bättre effektivitet infördes rekvisitet ”härrör från brottslig verksamhet” i PTBL för att uttrycka kopplingen mellan egendomen och förbrottsligheten. Denna ef-fektivitetsvinst var tänkt att åstadkommas utan att vare sig tumma på rättssäkerheten eller det straffbara området som sådant. Eftersom rättssäkerhet och effektivitet delvis är mot-stridiga krav får man dock nästan räkna med att något av kraven i viss mån kommer att få ge vika för det andra. De ovan diskuterade tolkningarna av kravet på konkretion be-träffande brottslig verksamhet kan sammanfattas på följande sätt. Ett lägre ställt krav på konkretion leder till bättre effektivitet men sämre rättssäkerhet, medan ett högre ställt krav leder till det motsatta – det vill säga sämre effektivitet men bättre rättssäkerhet. Mot bakgrund av det som framkommit ovan i avsnitt 4.3, och vad man får förstå som penning-tvättsbrottslagens ändamål om en effektivare kriminalisering, kan det konstateras att en lägre grad av konkretion bättre överensstämmer med lagens syfte än en högre grad av konkretion.
Vilken grad av konkretion som krävs för att brottslig verksamhet ska vara för handen ger förarbetena som nämnts inget svar på och i avsaknad av praxis lämnas vi därför i ovisshet om det förhållandet. Enligt min mening måste den minsta grad av konkretion som kan
accepteras anses vara de rättssäkerhetsgarantier som följer av beviskravet, legalitetsprin-cipen och EKMR då några tydliga avsteg från dessa principer inte motiveras i förarbetena. Frågan blir då om det är möjligt att förena den önskade effektiviteten som uttrycks i för-arbetena med dessa garantier. Det bör framhållas att ökad effektivitet är ett legitimt mål som kan motivera att vissa avsteg från det högt ställda kravet på rättssäkerhet kan göras. Att beivra och kunna döma för brott är en viktig del av en fungerande rättsstat. Åklagaren måste därför ha möjlighet att utreda brott på ett effektivt sätt, varför det ur ett åklagarper-spektiv är viktigt med effektiva kriminaliseringar. Från den enskildas peråklagarper-spektiv spelar dock kravet på rättssäkerhet en överordnad roll. Hur avvägningen mellan dessa intressen ska göras, särskilt när det är fråga om avsteg från kravet på rättssäkerhet, bör enligt min mening redovisas öppet.207 Införandet av rekvisitet ”härrör från brottslig verksamhet” måste på grund av den diskuterade konkretionsproblematiken anses vara ett uttryck för den i förarbetena påtalade flexibiliteten, som är tänkt att öka penningtvättsbrottets effek-tivitet. Av den anledningen hade det varit önskvärt att detta förtydligades och inte endast omnämns som ett oproblematiskt utvidgande av bevistemat när det i realiteten är en ut-vidgning av det straffbara området.
När det gäller beviskravet kan följande sägas. Förarbetena betonar gång på gång att det allmänna beviskravet i brottmål är det som gäller för PTBL. I förarbetena betonas att resultatet av införandet av rekvisitet brottslig verksamhet inte medför ett sänkt beviskrav utan endast ett vidgat bevistema. Trots detta hämtas vägledning för hur brottslig verk-samhet ska förstås från reglerna om utvidgat förverkande där ett annat beviskrav gäller. Prövningarna är som jag har konstaterat ovan olika. Konsekvenserna av att i PTBL till-lämpa samma prövning som enligt utvidgat förverkande måste därför anses bli ett indirekt sänkt beviskrav. Det indirekt sänkta beviskravet innebär i sin tur att det straffbara området utvidgas.
Slutligen återstår då att säga något om vilken grad av konkretion som bör ställas på den brottsliga verksamheten. Förarbetena tycks förorda att graden av konkretion ställs tämli-gen lågt. Detta räcker enligt min mening inte för att uppnå de högt ställda kraven på rätts-säkerhet som den enskilde försäkras genom bland annat legalitetsprincipen och EKMR. För att uppnå dessa krav bör det krävas en högre grad av konkretion beträffande rekvisitet brottslig verksamhet. Hur högt detta krav ska ställas är en fråga som behöver prövas av
Högsta domstolen. Min uppfattning är att ett alldeles för högt ställt krav på konkretion av den brottsliga verksamheten inte heller är det mest ändamålsenliga för att bekämpa pen-ningtvätt. Ett högre ställt krav riskerar dock inte att medföra rättssäkerhetsförluster för enskilda, varför det i den meningen är bättre än ett alldeles för lågt ställt krav. Om lag-stiftaren vill frångå dessa krav på rättssäkerhet bör det till skillnad från förarbetena till penningtvättsbrottslagens svepande formuleringar tydligt motiveras.
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Proposition 1979/80:66 med förslag till lag om ändring i brottsbalken (häleri m.m.) Proposition 1998/99:19 Ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, m.m.
Proposition 2007/08:68 Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Proposition 2013/14:121 En effektivare kriminalisering av penningtvätt
Proposition 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Proposition 2017/18:58 Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet
Statens offentliga utredningar
SOU 1997:36 Bekämpande av penningtvätt
SOU 2012:12 Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud
Departementspromemorior och kommittédirektiv Ds 2006:17 Utvidgat förverkande m.m.
Ds 2008:38 Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten - övervä-ganden och förslag
Dir. 2010:80 En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt
Remissvar
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitets remissvar 2012-06-27 beträffande SOU 2012:12
Andra myndighetspublikationer
Brottsförebyggande rådets rapport BRÅ Rapport 2011:4, Penningtvätt. Rapportering och hantering av misstänkta transaktioner. (Cit. BRÅ 2011:4)
Brottsförebyggande rådets rapport BRÅ Rapport 2015:22 Penningtvätt och annan pen-ninghantering – Kriminella, svarta och grumliga pengar i legal ekonomi. (Cit. BRÅ 2015:22)
Finanspolisens årsrapport 2017 (
https://polisen.se/siteassets/dokument/polisens-arsredo-visning/fipos-arsrapport/finanspolisens_arsrapport_2017.pdf) (hämtad senast
2019-01-16) (cit. Finanspolisens årsrapport 2017)
Nationella Operativa Avdelningen/ Finanspolissektionen, Från svart till vitt och gråzonen däremellan – En skrift om penningtvätt
(
https://polisen.se/siteassets/dokument/organiserad_brottslighet/fran-svart-till-vitt-fi-nanspolis.pdf) (hämtad senast 2019-01-16) (Cit. Polisen, En skrift om penningtvätt)
Rikskriminalpolisens rapport 2010:2, Penningtvätt inom den grova organiserade brotts-ligheten (Cit. RKP Rapport 2010:2)
Åklagarmyndighetens RättsPM 2016:2 Penningtvättsbrottslagen – en genomgång av do-mar (
https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rattspromemorior/rattspm-2016-2.pdf) (hämtad senast 2019-01-16) (Cit. RättsPM 2016:2)
Litteratur
Agell, Anders. Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen, Med en exkurs om rätts-vetenskapen i Sverige SvJT 2002 s. 243–260. (Cit. Agell, Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen)
Almkvist, Gustaf, Förverkande av egendom, Iustus, Uppsala, 2014 (Cit. Almkvist, För-verkande av egendom)
Asp, Petter, Friberg, Sandra, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Brotten mot heten och staten, 2. uppl., Iustus, Uppsala, 2014 (Cit. Asp m.fl., Brotten mot allmän-heten och staten)
Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder. 2 upplagan, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2013. (Cit. Asp m.fl., Kriminalrättens grunder)
Diesen, Christian, Bevis 10 Bevisprövning i brottmål, 2. [rev. och utök.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015 (Cit. Diesen, Bevisprövning i brottmål)
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Pauli, Mikael, Rättegång. Häfte 5, 8., [rev. och utök.] uppl., Norstedt, Stockholm, 2011 (Cit. Ekelöf m.fl. Rättegång 5)
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Heuman, Lars, Rättegång. Häfte 4, 7., omarb. och rev. uppl., Norstedt, Stockholm, 2009 (Cit. Ekelöf m.fl. Rättegång 4)
Frändberg, Åke, Om rättssäkerhet i JT 2000/2001 s. 269–280 (cit. Frändberg, Om rätts-säkerhet)
Grahn, Thomas, Lundén, Fredric, Madstedt, Kent, Wendleby, Björn, Åtgärder mot pen-ningtvätt m.m. – En praktisk vägledning och kommentar, Norstedts Juridik, Vällingby, 2010. (Cit. Grahn m.fl. Åtgärder mot penningtvätt m.m.)
Heuman, Lars, Är vaga och oklara gärningsbeskrivningar godtagbara enligt Europa-konventionen? i JT 2005/2006 s. 536-548. (cit. Heuman, Är vaga och oklara gärnings-beskrivningar godtagbara enligt EKMR?)
Holmquist, Rolf, Brotten i näringsverksamhet, Fjärde upplagan, Wolters Kluwer, Stock-holm, 2017 (Cit. Holmquist, Brotten i näringsverksamhet)
Jareborg, Nils, Allmän kriminalrätt, Iustus, Uppsala, 2001 (Jareborg, Allmän kriminal-rätt)
Jareborg, Nils och Friberg, Sandra, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, Iustus, Uppsala, 2010 (Cit. Jareborg & Friberg Brotten mot person och förmögenhets-brotten)
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, I: Korling, Fredrik & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund 2013 (cit. Kleineman, Rättsdogmatisk me-tod)
Lernestedt, Claes, Kriminalisering – problem och principer, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2003. (Cit. Lernestedt, Kriminalisering)
Sandgren, Claes. Rättsanalytisk metod. En väg framåt? I: Liber amicorum Jan Rosén. Karnell, Gunnar (red). Visby, 2016. (Cit. Sandgren, Rättsanalytisk metod)
Syrén, Agneta. Svarta pengar – en handbok om penningtvätt. Stockholm 2005. (Cit. Syrén, Svarta pengar)
Lagkommentarer
Bäcklund, Agneta, Johansson Stefan, Trost, Hedvig, Träskman, Per Ole, Wennberg, Su-zanne och Wersäll, Fredrik, Brottsbalken (25 april 2018, Zeteo) kommentaren till 9 kap. 6 § (Cit. Bäcklund m.fl. kommentaren till BrB 9 kap. 6 §)
Asp, Petter, Lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott 3 §, Lexino 2018-09-01 Övrigt
Dickson, Björn, Fallen av penningtvätt ökar i rekordfart, Sveriges radio 10 oktober 2017 (https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6794950) (häm-tad senast 2019-01-16) (cit. Dickson, SR 2017-10-10)
Financial Action Task Force, Money Laundering (
Håkansson, Axel, Kraftig ökning av penningtvättsbrott, Sveriges television 29 maj 2017
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kraftig-okning-av-penningtvattsbrott) (hämtad
senast 2019-01-16) (cit. Håkansson, SVT 2017-05-29)
Juhlin, Johan, Skandalen i Danske Bank – detta har hänt, Sveriges television 19 septem-ber 2018 (https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/skandalen-i-danske-bank-detta-har-hant) (hämtad senast 2019-01-16) (cit. Juhlin, SVT 2018-09-19)
Nationalencyklopedin, penningtvätt, (
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklo-pedi/lång/penningtvätt) (hämtad senast 2019-01-16) (Cit. NE, penningtvätt).
Svenska akademins ordlista, härröra, (https://svenska.se/tre/?sok=härröra&pz=2) (häm-tad senast 2019-01-16) (cit. Härröra, SAOL)
Rättsfallsförteckning
Högsta domstolen NJA 2003 s. 254 NJA 2005 s. 833 NJA 2010 s. 374 NJA 2015 s. 702 Hovrätterna RH 2017:29Svea hovrätt dom 2015-10- 05, B 7248-15
Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2016-01-12, B 2791-15
Tingsrätterna