De praktiska erfarenheterna från Norrköping, visar att det går att genomföra mätningar i ett slumpmässigt urval av mätplatser men att det kräver mer förberedelser. Alla platser var inte optimala rent mättekniskt, men de problemen var inte så stora som befarat. Ett slumpmässigt urval innebär emellertid att man kanske missar andra syften med cykel- räkningar, som möjligheten att jämföra olika stråk och intressanta platser. Erfaren- heterna från Göteborg visar också på praktiska problem, men också på ny kunskap om cykelflöden på platser där man annars inte skulle ha mätt. Både i Norrköping och i Göteborg blev osäkerheten för trafikarbetsskattningen stor.
Det har visat sig att det skulle behövas stora urval även för att skatta förändringen av trafikarbetet på ett bra sätt. Detta beror på att förändringen är mycket olika på olika platser. Med de resurser som är rimliga idag, kan man med hjälp av cykelräkningar alltså inte skatta förändringen på ett tillförlitligt sätt. Grafen över årsvisa förändringar i Lund tyder på att förändringen inte är stabil, utan att flödet varierar mellan år och trender kan därmed bara ses på längre sikt. Det är inte heller säkert att cyklingen under sommar- och vintersäsongerna förändras på samma sätt, vilket räkningar i Jönköping antyder.
Med ett urval av mätplatser som inte är slumpmässigt valt, kan man också få en felaktig uppfattning om helheten. Det visar testet med att låta tjänstemännen i Lund välja ut några platser.
5 Koppling mellan resvaneundersökning och cykelräkning
I Norrköping har både en resvaneundersökning och cykelräkningar genomförts under samma tidsperiod. Båda metoderna tillåter att cykeltrafikarbetet skattas. Det är intressant att jämföra dessa mätningar både vad gäller metod och resultat.
Vid resvaneundersökningar skattas en genomsnittlig cykelresas längd och genomsnitt- ligt antal resor per person, i ett slumpmässigt urval av invånare. Dessa tal räknas upp med hjälp av det totala invånarantalet för att få en skattning av totalt cykeltrafikarbete. Vid cykelräkningar skattas i stället genomsnittligt flöde per plats, i ett urval av mät- platser. Detta tal räknas upp med hjälp av den totala längden av cykelvägnätet. De olika tillvägagångssätten tvingar fram olika avgränsningar och definitioner samt medför olika typer av mätfel och urvalsfel. För en sammanställning se Tabell 23. Sammantaget inne- bär detta att man inte ska förvänta sig att resultaten av beräkningarna ska bli lika.
Tabell 23 Skillnader mellan trafikarbetsskattningar i Norrköping, beroende av mätmetod.
RVU Räkningar
Tidpunkt Vecka 39 (+ ersättning v 41),
år 2010 Vecka 39–42, år 2010
Geografisk avgränsning Alla resor med start och mål
inom tätorten Cykeltrafik på det vägnät som är markerat på cykelkartan Vilka cyklister ingår Vissa åldrar, bara
Norrköpingsbor, inga anslutningsresor
Alla som faktiskt cyklar
Mätfel Antal km/resa kan anges fel Antal cyklar per plats kan
detekteras fel
Urvalsfel Alla personer tillfrågas inte Alla platser/cykelvägar mäts inte
Bortfall Alla tillfrågade svarar inte på
enkäten Mätutrustningen har inte fungerat överallt hela tiden
Omfattning 2313 enkätsvar 20 mätplatser, i 4 veckor
Skattningarna av trafikarbetet från resvaneundersökningen och cykelräkningarna
redovisas i Tabell 24. Den angivna felmarginalen anger hur osäker skattningen kan vara på grund av att endast ett urval (av personer eller platser) mätts. Utöver detta måste hänsyn tas till olikheter i mätfel och avgränsningar.
Tabell 24 Skattat antal cykelfordonskilometer per dygn i Norrköping hösten 2010.
Fordons km/dygn Felmarginal
km/dygn
RVU 54 000 ± 6 800
Skattningen av trafikarbetet från räkningarna är i detta fall omkring hälften av
skattningen från RVU:n. Det är ändå rimligt att anta att skillnaderna beror på de faktorer som tagits upp i tabellen. Att inte hela vägnätet omfattas vid räkningarna verkar ha stor betydelse. Enligt TSU 92- skedde under åren 2001 och 2002 nästan två tredjedelar av cykelreslängden inom tätort på cykelbana, medan resterande tredjedel skedde på gata/väg (Gustafsson och Thulin, 2004). I Norrköping var det endast ett urval av länkar (se Figur 14), främst cykelbanor, som ingick i beräkningen av den totala längden av cykelvägnätet. För RVU:n omfattas inte alla cyklister t.ex. inte de under 16 år eller de som bor utanför kommunen. Detta verkar dock ha haft en mindre betydelse.
Den statistiska felmarginalen är i båda fallen relativt stor och medför att det blir svårt att detektera förändringar av trafikarbetet. Skattade förändringar som ligger inom felmargi- nalen behöver inte bero på verkliga förändringar. Räkningarna har i detta fall en betyd- ligt större felmarginal. Ett större urval av mätplatser skulle ge en säkrare skattning, men för att räkningarna skulle bli lika bra som RVU:n, i procent räknat, skulle man behöva ett urval på över 200 mätplatser. Mätfelet i färdlängd för cykelresan ingår inte i osäker- hetsskattningen. Denna är större i RVU:n, eftersom färdlängden är självrapporterad (se t.ex. avsnitt 3.3.4).
På grund av de olika avgränsningarna är trafikarbetsskattningar som är utförda på olika sätt inte jämförbara. Det är därför viktigt att alltid ange vilket underlag skattningen bygger på samt vilka avgränsningar som gjorts.
6 Diskussion och slutsatser
Syftet med det här projektet har varit att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykel- respektive gångtrafikens andel av det totala resandet i svenska kommuner. Den föreslagna metoden ska främst kunna användas på en övergripande nivå, exempelvis för att kunna följa utvecklingen över tid och kunna fastställa om åtgärder för att främja ett miljövänligt resande fått önskad effekt. Målet har varit att definiera en metod som, på ett rättvist sätt, belyser andelen gång- respektive cykeltrafik och möjliggör jämförelser mellan orter och över tid.
Arbetet i projektets sista två etapper, som beskrivs i den här rapporten, har visat att det är nödvändigt att göra en del kompromisser vad gäller det man skulle önska att mäta med hänsyn till vad som faktiskt är praktiskt möjligt. Vid framtagandet av de slutliga rekommendationerna (i kapitel 7), har därför vissa ställningstaganden gjorts. Motiven bakom rekommendationerna och förklaringar till varför vissa ställningstaganden gjorts, beskrivs i det här kapitlet. I kapitlet diskuteras också resultat och erfarenheter från de studier som genomförts i projektet.